Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner och åter miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning om sådant som vattenrening, elförsörjning och belysning har gjort våra liv längre och bättre. Och humanistisk forskning har ökat vår förståelse om varandra och om vad det innebär att vara människa.  

Kanske är det detta erkännande av forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om alla forskningsmiljarder används? Kanske är det därför så få uppmärksammat hur svenska forskare prestera allt sämre trots växande anslag. Och hur Sverige sedan 1990-talet fortsätter att tappa mark som forskningsnation.  

Till det ska läggas den globala trovärdighetskris som blivit en stor debatt i engelskspråkiga länder, men som knappast berörts i den svenska debatten. Forskare inom metavetenskap har visat att hälften av de forskningsresultat som presenteras i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna är falska. Vad är det som gått snett? Och hur kan det åtgärdas?  

Kris i forskningsfrågan är författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöllers svar på den provokativa frågan: Vad fan får vi för pengarna?

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner och åter miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning om sådant som vattenrening, elförsörjning och belysning har gjort våra liv längre och bättre. Och humanistisk forskning har ökat vår förståelse om varandra och om vad det innebär att vara människa.  

Kanske är det detta erkännande av forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om alla forskningsmiljarder används? Kanske är det därför så få uppmärksammat hur svenska forskare prestera allt sämre trots växande anslag. Och hur Sverige sedan 1990-talet fortsätter att tappa mark som forskningsnation.  

Till det ska läggas den globala trovärdighetskris som blivit en stor debatt i engelskspråkiga länder, men som knappast berörts i den svenska debatten. Forskare inom metavetenskap har visat att hälften av de forskningsresultat som presenteras i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna är falska. Vad är det som gått snett? Och hur kan det åtgärdas?  

Kris i forskningsfrågan är författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöllers svar på den provokativa frågan: Vad fan får vi för pengarna?

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner och åter miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning om sådant som vattenrening, elförsörjning och belysning har gjort våra liv längre och bättre. Och humanistisk forskning har ökat vår förståelse om varandra och om vad det innebär att vara människa.  

Kanske är det detta erkännande av forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om alla forskningsmiljarder används? Kanske är det därför så få uppmärksammat hur svenska forskare prestera allt sämre trots växande anslag. Och hur Sverige sedan 1990-talet fortsätter att tappa mark som forskningsnation.  

Till det ska läggas den globala trovärdighetskris som blivit en stor debatt i engelskspråkiga länder, men som knappast berörts i den svenska debatten. Forskare inom metavetenskap har visat att hälften av de forskningsresultat som presenteras i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna är falska. Vad är det som gått snett? Och hur kan det åtgärdas?  

Kris i forskningsfrågan är författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöllers svar på den provokativa frågan: Vad fan får vi för pengarna?