Medicinsk utrustning och medicinska tekniker

“Efter att vi gjort ett stort antal intervjuer, läst in oss på patientjournalerna och plöjt igenom den vetenskapliga litteraturen, var vi mogna att möta huvudpersonen själv. I maj 2016 träffade vi Paolo Macchiarini i ett sammanträdesrum en trappa upp vid korsningen av Hantverkargatan och Scheelegatan på Kungsholmen.”

Kjell Asplund skildrar ett dussintal av vår tids mest flagranta bedragare inom läkarvetenskapen, bland dem kirurgen Paolo Macchiarini, psykologen Diederik Stapel och entreprenören Elizabeth Holmes. Han visar på svårigheterna att tidigt känna igen fusk, hur fuskarens förslagenhet ofta är förknippad med en karismatisk personlighet, tränger in i fuskets drivkrafter och lyfter fram visselblåsarnas och fuskjägarnas avgörande kurage.

Fuskarna är skriven från vetenskapens innersta rum. Personlig och erfarenhetsbaserad, oupphörligt förbluffande och spännande, en läkarens och ämbetsmannens egen true crime. Dess viktigaste fråga är: Hur kan vi skydda forskningen från bedragare och bevara allmänhetens tilltro till läkarvetenskapen?

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning har gjort våra liv längre och bättre. Kanske är det forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om hur alla forskningsmiljarder används?

Men det måste gå att både sjunga vetenskapens lov och samtidigt fundera över hur pengarna används, hur de borde användas och vem som bör bestämma över det. Det menar författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöller som med den medicinska forskningen som huvudsakligt fokus belyser viktiga problem som förekommer inom alla forskningsfält. Till dessa hör nonsensforskning, forskningsfusk och ett finansierings- och meriteringssystem som frestar forskare att runda hörn och presentera storslagna resultat som varken stämmer eller går att använda.

I Kris i forskningsfrågan undersöker Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förvaltas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskare själva. Det korta svaret är: inte särskilt väl alls.

Bedömning och prioritering av patienters symtom och besvär samt att ge hälso- och sjukvårdsråd utan ett fysiskt möte, ställer höga krav på konsten att samtala, medicinsk kunskap och tekniska färdigheter. Professionella möten på distans ger läsaren en gedigen genomgång av metoder för personcentrerade och patientsäkra samtal samt om utmaningar, fallgropar och risker att vara uppmärksam på. Samtalsmodellen samtalsprocessen, som utvecklats genom beprövad erfarenhet och evidens, är detaljerat beskriven i flera kapitel.

Boken spänner över en bredd av verksamheter och områden som bedömning av allmäntillstånd, akut medicinsk rådgivning, tolksamtal, bedömning av barns och äldres tillstånd, samtal med personer med psykisk ohälsa och rådgivning vid särskilda händelser. Svåra samtal om kriser, suicidalitet eller våldsutsatthet behandlas också. Med hjälp av läraktiviteter, fallbeskrivningar och reflektionsfrågor får läsaren möjlighet att fördjupa sina kunskaper.

I kapp med samhällets tekniska utveckling förändras förutsättningarna för distansrådgivning och den sista delen av boken fokuserar på utveckling, kvalitet och arbetsmiljö samt grundläggande juridiska aspekter.

Boken vänder sig till sjuksköterskor i olika verksamheter och till sjuksköterskestudenter på både grund- och avancerad nivå. Innehållet är lika värdefullt för andra professioner både inom och utanför hälso- och sjukvården samt för personer som arbetar med stödsamtal, som till exempel vid Kvinnofridslinjen.

Sagt om bokenBokens 540 sidor är mycket pedagogiskt skrivna, informativa och innehållsrika för att förmedla kunskap, som kan användas för digitala möten inom vårdsektorn för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter inom grund- och avancerad nivå, men även för andra professioner." Helhetsbetyg 5 av 5, Margareta Fridstjerna, lektör, BTJ-häfte nr 15 2022.

Om författarnaRedaktörer: Marianne Spante är universitetsadjunkt vid Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna samt distriktssköterska och avancerad specialistsjuksköterska.Elisabeth Almgren Eriksson är leg. sjuksköterska, omvårdnadshandledare, utbildare och föreläsare samt metod- och utbildningsansvarig på Inera.

Denna fjärde upplaga av Forskningsprocessen beskriver den vetenskapliga metodens kvalitativa och kvantitativa perspektiv parallellt.

Syftet är att ge en systematisk och enkel vägledning vid planering och genomförande av examensarbeten, liksom vid analys och utvärdering av olika FoU-projekt.

Boken har uppdaterats med bland annat nya riktlinjer och lagar. Forskningsprocessen beskrivs ur ett så brett perspektiv att boken är användbar på såväl grund- som forskarutbildningsnivå. Den lämpar sig också som uppslagsbok där studenterna kan få svar på sina frågor, oavsett var i processen de befinner sig eller vilket avsnitt i utbildningen som är aktuellt. Boken vänder sig i första hand till studenter inom hälso- och sjukvård, det vill säga sjuksköterske-, fysioterapi-, arbetsterapi- och läkarutbildningar. Den är också lämplig för studenter inom beteende- eller samhällsvetenskapliga ämnen.

Sagt om boken"Författarna påpekar att en vetenskaplig text måste språkligt vara begriplig, adekvat och korrekt och de lever själva i hög grad upp till dessa krav. Dessutom är layouten utmärkt med många illustrationer och fortlöpande nyckelord i marginalen. Syftet med handledningen att underlätta för de studerande att genomföra vetenskaplig forskning och sedan vara i stånd att presentera den på ett riktigt vis uppfylls." Rolf Ejvegård, lektör, BTJ-häfte 2011:23.

"Boken är en ovärderlig källa för studenter inom olika akademiska utbildningar i hälso- och sjukvård samt inom samhällsvetenskapliga ämnen". Helhetsbetyg: 5 av 5. Publicerat i BTJ-häftet nr 14, 2021. Lektör Margareta Fridstjerna.

Om författarnaHenny Olsson är fil. dr. och professor emerita i omvårdnadsforskning och Stefan Sörensen var fil. dr. och docent i medicinsk sociologi. Båda har bedrivit forskning och undervisat i såväl grundutbildning som forskarutbildning.

Den sanna historien bakom Theranos – Silicon Valleys största bluff

Silicon Valley hyllade Theranos som framtidens vårdbolag. Med ett banbrytande blodtest lovade grundaren och vd:n Elizabeth Holmes att en enda droppe blod skulle kunna analysera hundratals värden och upptäcka allt från infektioner till cancer. Visionen var svindlande – billigare, snabbare och mer tillgänglig sjukvård för alla.

Investerare, politiker och näringslivstoppar stod i kö. Theranos värderades till 9 miljarder dollar och Elizabeth Holmes lyftes fram som en ny Steve Jobs. Hennes ansikte prydde tidningsomslag världen över, och Time Magazine utsåg henne till en av världens mest inflytelserika personer.

Men tekniken fungerade aldrig.

I Ont blod avslöjar den prisbelönade Wall Street Journal-reportern John Carreyrou hur en av Silicon Valleys mest uppmärksammade startups i själva verket byggde sin framgång på hemlighetsmakeri, hot och systematiskt bedrägeri. Det är en sann berättelse om hur investerare och styrelseledamöter lät sig förföras, hur visselblåsare riskerade allt – och hur journalistik till slut fällde ett miljardbolag.

Ont blod är den definitiva skildringen av Theranos uppgång och fall – en modern företagskollaps som skakade techvärlden och förändrade synen på innovation, entreprenörskap och riskkapital för alltid.

En nervkittlande och verklighetsbaserad berättelse om makt, pengar och självbedrägeri i Silicon Valleys absoluta toppskikt.

Vad kännetecknar vetenskapligt tänkande och vetenskaplig metod? Vad räknas som giltig kunskap och hur uppnås den? Dessa frågor diskuteras inom vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori. Det handlar med andra ord om en form av förutsättningsanalys av vetenskaplig verksamhet.Varken kunskap eller vetenskap är entydiga begrepp utan förändras med historien och samhället. Därför är det viktigt att ha kunskap om vilka frågeställningar som har varit centrala i debatten under olika perioder. I den här boken diskuteras frågor som rör kunskapsutveckling och teoribildning. Författaren redogör för centrala vetenskapsfilosofiska traditioner och lägger därvid vikt vid att förklara hur de dels representerar tankemässig kontinuitet, dels radikalt nytänkande. Hildur Kalman, professor i socialt arbete och docent i vetenskapsteori vid Umeå universitet, som fackgranskat boken, skriver så här: ”För lärare och studenter på både samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet – till exempel blivande socionomer, lärare, psykologer, medicinare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor – ges här en grundläggande redogörelse för de frågor som aktualiserats av olika vetenskapsfilosofiska traditioner, vad som skiljer dessa åt, och vad som förs vidare mellan dessa. Dessutom tas den ”teoretiska ballongen” ner på marken med jämna mellanrum – med konkreta exempel visar Thornquist på vad olika val av vetenskapsteoretisk och metodologisk utgångspunkt innebär såväl i yrkesverksamhet som i forskningspraxis.”