När FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 bar världen fortfarande spåren av två förödande världskrig. Dokumentet gav ett löfte om fred, värdighet och universella rättigheter. Sedan dess har mänskliga rättigheter fungerat som moralisk kompass i rättssalar, klassrum, politiska förhandlingar och civilsamhällets kamp för rättvisa. Men i en tid då demokratier krymper, rättsstatliga principer utmanas och människor förlorar sina grundläggande friheter, väcks frågan om rättigheternas möjligheter på nytt.

Denna antologi samlar forskare från Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet och visar hur idéer om rättigheter formas, förhandlas och omprövas – i utbildning och professioner, i barns vardag och på institutioner, i teorin och i praktiken. Här möts historia och samtid, juridik och pedagogik, etik, kultur, politik och filosofi. Med nedslag i allt från FN:s tillblivelseprocess till dagens digitala utmaningar, från barns delaktighet till naturens ställning i rättighetsdiskurser, öppnar boken för samtal om vad mänskliga rättigheter är – och vad de kan bli. Vi vill inspirera till ett fortsatt samtal om värdighetens gränser och rättigheternas möjligheter.

När FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 bar världen fortfarande spåren av två förödande världskrig. Dokumentet gav ett löfte om fred, värdighet och universella rättigheter. Sedan dess har mänskliga rättigheter fungerat som moralisk kompass i rättssalar, klassrum, politiska förhandlingar och civilsamhällets kamp för rättvisa. Men i en tid då demokratier krymper, rättsstatliga principer utmanas och människor förlorar sina grundläggande friheter, väcks frågan om rättigheternas möjligheter på nytt.

Denna antologi samlar forskare från Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet och visar hur idéer om rättigheter formas, förhandlas och omprövas – i utbildning och professioner, i barns vardag och på institutioner, i teorin och i praktiken. Här möts historia och samtid, juridik och pedagogik, etik, kultur, politik och filosofi. Med nedslag i allt från FN:s tillblivelseprocess till dagens digitala utmaningar, från barns delaktighet till naturens ställning i rättighetsdiskurser, öppnar boken för samtal om vad mänskliga rättigheter är – och vad de kan bli. Vi vill inspirera till ett fortsatt samtal om värdighetens gränser och rättigheternas möjligheter.

När FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 bar världen fortfarande spåren av två förödande världskrig. Dokumentet gav ett löfte om fred, värdighet och universella rättigheter. Sedan dess har mänskliga rättigheter fungerat som moralisk kompass i rättssalar, klassrum, politiska förhandlingar och civilsamhällets kamp för rättvisa. Men i en tid då demokratier krymper, rättsstatliga principer utmanas och människor förlorar sina grundläggande friheter, väcks frågan om rättigheternas möjligheter på nytt.

Denna antologi samlar forskare från Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet och visar hur idéer om rättigheter formas, förhandlas och omprövas – i utbildning och professioner, i barns vardag och på institutioner, i teorin och i praktiken. Här möts historia och samtid, juridik och pedagogik, etik, kultur, politik och filosofi. Med nedslag i allt från FN:s tillblivelseprocess till dagens digitala utmaningar, från barns delaktighet till naturens ställning i rättighetsdiskurser, öppnar boken för samtal om vad mänskliga rättigheter är – och vad de kan bli. Vi vill inspirera till ett fortsatt samtal om värdighetens gränser och rättigheternas möjligheter.