Folkrätt

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:

Varför startade kriget?

Vad handlar det om?

Vad säger folkrätten?

Hur kommer kriget att sluta?

Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.

Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter.

OLA TUNANDER:»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".

Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet.

När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

Folkmord är ett av de mest laddade begreppen i vår samtid. Det är en juridisk term, men medför även moraliska imperativ och kan utgöra ett politiskt vapen. I internationella medier, FN:s olika forum och svensk debatt används ordet med en tyngd som både förpliktigar och splittrar.

Denna bok lyfter fram berättelser, perspektiv och juridiska strider som på olika sätt knyter an till Sverige – men som ännu inte fullt ut återgivits i historieskrivningen. Hur förarbetet till FN:s folkmordskonvention påbörjades i Stockholm 1940 av den polsk-judiske flyktingen Raphaël Lemkin, och hur Sverige under förhandlingarna ville genomföra begränsningar för att konventionen inte skulle omfatta behandlingen av samer. Svenska domstolar har tjänat som plats för genomförande av fyra rättegångar beträffande folkmord.

Anklagelser om folkmord måste granskas med största möjliga noggrannhet. Det handlar inte bara om att ställa skyldiga till svars, utan också om att inte urvattna ett begrepp vars styrka bygger på precision. Samtidigt finns en risk att försiktighet tolkas som passivitet – eller som ett svek mot offren.

Folkmord utges i samarbete med Liberal Debatt och är en del i serien Liberal Idédebatt.

Mänskliga rättigheter behandlar det internationella skyddet för mänskliga rättigheter på såväl global som regional nivå. På global nivå presenteras Universal Declaration of Human Rights samt diverse FN-konventioner, inklusive sådana som behandlar folkmord, diskriminering och barnets rättigheter.

På regional nivå står Europakonventionen i fokus, inklusive dess ställning i svensk rätt. Boken redogör också för de internationella instanser som ska se till att mänskliga rättigheter respekteras i praktiken. Europadomstolen ägnas därför särskild uppmärksamhet. Boken riktar sig i första hand till studenter på landets juristutbildningar men kan också med fördel användas på andra utbildningar där ämnet mänskliga rättigheter ingår.

När juristen Philippe Sands får en inbjudan att föreläsa i Lviv i Ukraina öppnas en okänd dörr till hans familjs historia. Med utgångspunkt i morfaderns flykt undan nazisterna inleds en andlös resa som tar läsaren från det forna Lemberg till rättegångens Nürnberg. Prisbelönta "Vägen till Nürnberg" är en berättelse om folkmord, familjehemligheter och drömmen om rättvisa.

För att se ett samtal mellan författaren och hans svenska förläggare, se: https://youtu.be/Yvcg5B84zu4

”En monumental bedrift.” John le Carré

Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess betydelse för mellanstatliga relationer. Den behandlar också folkrättens olika sakområden, som FN-stadgans fredsfrämjande system, de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten i krig, havsrätten, rymdrätten, den internationella miljörätten och den internationella ekonomiska rätten. Boken är skriven utifrån ett svenskt perspektiv, och redogör bl.a. för svenska insatser för utvecklingen av folkrätten samt för hur folkrätten ska tillämpas i den svenska rättsordningen.

Boken är i första hand en lärobok i folkrätt för juristutbildningen, men lämpar sig samtidigt som referenskälla för statsvetare, journalister och andra som är intresserade av folkrätt.

»En grundlig genomgång av anfallskrigens historia.« Svenska Dagbladet

»Övertygande och högaktuell« Sydsvenskan

Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.

Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.

Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i Anfallskrigens argument hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien.

Staternas omfattande samröre med varandra inom alla tänkbara områden har lett till att det i dag finns tusentals internationella överenskommelser som reglerar mellanstatliga relationer. Förutom att ingå rättsligt bindande avtal väljer stater ibland att genom högtidliga förklaringar uttala sina uppfattningar om rättsläget inom ett visst folkrättsligt område. FN-deklarationer om mänskliga rättigheter och den om miljö och utveckling är exempel på sådana förklaringar.

Folkrättsliga texter innehåller 46 dokument som hör till de viktigaste inom folkrätten. De täcker flertalet folkrättsliga områden, bl.a. internationella organisationer, statsansvar, immunitet, mänskliga rättigheter, humanitär rätt, havsrätt, internationell miljörätt, internationell straffrätt och internationell ekonomisk rätt. Alla texter inleds med en kort presentation av dokumentens bakgrund och deras betydelse för utvecklingen av folkrätten. Alla med intresse för folkrättsliga eller världspolitiska frågor kan ha behållning av denna bok.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har med åren kommit att bli en integrerad del av svensk rätt. Konventionen har fått stor betydelse för rättsutvecklingen på vitt skilda områden. Europadomstolen i Strasbourg har i snabb takt utvecklat sin rättspraxis och med åren har konventionen allt oftare blivit föremål för tolkning och tillämpning också i svenska nationella domstolar. En särskilt omfattande rättspraxis har utvecklats i fråga om garantier i rättegångsförfarandet, skyddet för privatlivet och familjelivet, yttrandefriheten och egendomsskyddet, men även frihetsberövanden, fängelseförhållanden, utlänningars rättigheter samt frågor om religionsfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och diskriminering har ofta varit föremål för prövning i domstol. I denna sjätte upplaga av Mänskliga rättigheter i europeisk praxis ges en översikt över Europadomstolens omfattande rättspraxis fram till den 1 juli 2022. Även viktigare konventionsrelaterade avgöranden från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen tas upp i boken. Boken vänder sig till alla som på domstolar och andra myndigheter har anledning att tillämpa konventionen men även till advokater och andra som i sin praktiska verksamhet kommer i kontakt med konventionen.