Bertil G:son Uggla (1890–1945) var under flera decennier en av Sveriges mest kända personer. Från hösten 1929 fram till den dag han avled i september månad 1945 ledde Uggla morgongymnastiken i Sveriges enda radiokanal. Han tog medalj vid tre olympiska spel 1912–1924, vann en mängd svenska mästerskap i olika idrotter och innehade många ställningar inom den svenska idrottsrörelsens högsta ledning. Bertil Uggla, som tillhörde den svenska adelns medlemsrikaste släkt, var också hög officer, adjutant hos kronprinsen och chef för Krigsskolan på Karlberg i Stockholm under krigsåren 1940—1944. Uggla publicerade också böcker om idrott och gymnastik, och var en flitig författare av artiklar där han debatterade både kroppskultur och försvarsfrågor. Här liksom i allt annat var patriotismen ett bärande motiv. Under hela hans levnad fanns ett konfliktförhållande mellan tävlingsidrotten och den tävlingsfientliga linggymnastiken, och en stor del av Bertil Ugglas gärning som idrottsideolog, ledare och skribent bestod i att försöka sammanföra de båda lägren. För sina framgångar på detta område utnämndes han till chef för Gymnastiska Centralinstitutet från 1 november 1945, en tjänst han inte hann tillträda innan sitt frånfälle. PETER DAHLÉN är professor vid Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen.

Bertil G:son Uggla (1890–1945) var under flera decennier en av Sveriges mest kända personer. Från hösten 1929 fram till den dag han avled i september månad 1945 ledde Uggla morgongymnastiken i Sveriges enda radiokanal. Han tog medalj vid tre olympiska spel 1912–1924, vann en mängd svenska mästerskap i olika idrotter och innehade många ställningar inom den svenska idrottsrörelsens högsta ledning. Bertil Uggla, som tillhörde den svenska adelns medlemsrikaste släkt, var också hög officer, adjutant hos kronprinsen och chef för Krigsskolan på Karlberg i Stockholm under krigsåren 1940—1944. Uggla publicerade också böcker om idrott och gymnastik, och var en flitig författare av artiklar där han debatterade både kroppskultur och försvarsfrågor. Här liksom i allt annat var patriotismen ett bärande motiv. Under hela hans levnad fanns ett konfliktförhållande mellan tävlingsidrotten och den tävlingsfientliga linggymnastiken, och en stor del av Bertil Ugglas gärning som idrottsideolog, ledare och skribent bestod i att försöka sammanföra de båda lägren. För sina framgångar på detta område utnämndes han till chef för Gymnastiska Centralinstitutet från 1 november 1945, en tjänst han inte hann tillträda innan sitt frånfälle. PETER DAHLÉN är professor vid Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen.

Bertil G:son Uggla (1890–1945) var under flera decennier en av Sveriges mest kända personer. Från hösten 1929 fram till den dag han avled i september månad 1945 ledde Uggla morgongymnastiken i Sveriges enda radiokanal. Han tog medalj vid tre olympiska spel 1912–1924, vann en mängd svenska mästerskap i olika idrotter och innehade många ställningar inom den svenska idrottsrörelsens högsta ledning. Bertil Uggla, som tillhörde den svenska adelns medlemsrikaste släkt, var också hög officer, adjutant hos kronprinsen och chef för Krigsskolan på Karlberg i Stockholm under krigsåren 1940—1944. Uggla publicerade också böcker om idrott och gymnastik, och var en flitig författare av artiklar där han debatterade både kroppskultur och försvarsfrågor. Här liksom i allt annat var patriotismen ett bärande motiv. Under hela hans levnad fanns ett konfliktförhållande mellan tävlingsidrotten och den tävlingsfientliga linggymnastiken, och en stor del av Bertil Ugglas gärning som idrottsideolog, ledare och skribent bestod i att försöka sammanföra de båda lägren. För sina framgångar på detta område utnämndes han till chef för Gymnastiska Centralinstitutet från 1 november 1945, en tjänst han inte hann tillträda innan sitt frånfälle. PETER DAHLÉN är professor vid Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen.