Malmö Studies in Sport Sciences – serie

De skandinaviska länderna är lika i en rad hänseenden, exempelvis samhällsstruktur, lagstiftning och kultur. Också när det gäller fotboll finns stora likheter Danmark, Norge och Sverige introducerades ungefär samtidigt under 1970- och 80-talen till den engelska fotbollen och dess supporterkultur i de i TV varje vecka återkommande Sportslørdag, Tippekampen, respektive Tipsextra. Senare, på 1990-talet, kunde skandinaviska fotbollsintresserade bekanta sig med den italienska ligafotbollens visuella fankultur. Förhållanden och företeelser inom europeisk fotbollskultur gjorde starkt intryck på den skandinaviska publiken. Detta till trots har utvecklingen av supporterkultur och fotbollsrelaterade oroligheter utvecklats asymmetriskt. I Fotboll och huliganism i Skandinavien presenteras ett antal inspel från olika utgångspunkter till debatten om huliganism i de skandinaviska länderna. Fotbollens supporterkulturer och oroligheter i anslutning eller med anknytning till fotboll är ett växande forskningsområde. I denna antologin samlas kompetenser av skilda slag i syfte att nå en bättre förståelse för fenomenet.Antologin är redigerad av JONAS HAVELUND, LISE JOERN och KRISTIAN RASMUSSEN vid forskningsenheten Sport og Kropskultur, Institut for Idræt vid Aarhus Universitet i Danmark.

Idrott och friluftsliv ger mening, glädje och gemenskap åt många människor, men aktiviteterna påverkar även miljön på olika sätt. Den här boken handlar om de miljöutmaningar och möjligheter till förändring som idrottsrörelsen och friluftslivsorganisationerna står inför. För att sektorn ska kunna ställa om behöver vi mer kunskap om föreställningar kring och motiv för deltagande i aktiviteterna och hur beteendeförändringar kan uppnås där. Vi behöver även veta mer om hur samhällen kan planeras utifrån människors fritidsintressen. Detta belyses av bokens författare. Vidare behandlas konkreta utmaningar mot klimatförändring och biologisk mångfald inom teman som transportlösningar, användning av mark och vatten, material och hållbar utrustning samt evenemang. En viktig slutsats är att vägen mot ett mer hållbart idrotts- och friluftsliv är utmanande – men möjlig. Genom att stimulera hela idrotts- och friluftssektorn till ett ökat miljömässigt hållbarhetsperspektiv där transporter, landskap, materialflöden och sociala interaktioner samverkar, kan dagens miljöutmaningar bli grogrund för morgondagens miljöinnovationer. Med kunskap som grund och praktisk handling som verktyg finns goda förutsättningar att bedriva idrott och friluftsliv som inte bara engagerar och stärker folkhälsan, utan även blir en positiv drivkraft för en miljövänligare framtid. Boken vänder sig till idrottens och friluftslivets många deltagare, universitetsstuderande och en miljöintresserad allmänhet.

Idrott används i dag på olika sätt som ett led i att skapa någon form av positiv samhällsförändring i utsatta delar av världen. I denna bok – med fokus på idrott och internationellt utvecklingsarbete – undersöks två skandinaviska hjälpinsatser där fotboll används som medel, för HIV/AIDS-bekämpning i Sydafrika och för att skapa politisk stabilitet i Moldavien.Även om bägge dessa insatser har goda intentioner har forskning visat att det kan vara svårt att omsätta dem i praktisk handling. I det avseendet tenderar de ofta att genomsyras av motstridiga krav, eftersom de vill utveckla och förbättra idrotten, samtidigt som idrotten förväntas generera positiva effekter till samhället. Många av dagens insatser drivs dessutom av kommersiella intressen till följd av nära samröre med näringslivet. Med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori – och genom etnografiskt inspirerade fältarbeten – analyserar Niklas Hafen hur aktuella hjälpinsatser i Sydafrika och Moldavien kan förstås utifrån initiativtagares, sponsorers och bidragsgivares perspektiv.Hur beskrivs hjälpinsatserna? Vilka är drivkrafterna? Och stämmer de uttalade intentionerna överens med den praktik som råder? I En vandring längs välviljans väg ger Hafen svaren genom intervjuer med berörda parter och observationer på plats i aktuella länder.

In recent years, women’s football has developed significantly, not only with regard to increased number of participants or on-field achievements, but also regarding recognition, professionalism and organisation. Mattias Melkersson investigates the contemporary developmental settings and contextual conditions for women’s football clubs in Scandinavia. This is particularly interesting as the Scandinavian countries are considered forerunners for early recognition and development of women’s football. Moreover, governing football associations in the Scandinavian countries have formulated and implemented club-licensing systems for elevating and developing women’s club football further. The book studies and analyses four Scandinavian women’s football clubs (Stabæk Football, Fortuna Hjørring, Linköpings FC and LdB FC Malmö) and the contextual conditions that influence their organisations. By adopting a Brand Management theoretical approach, the author highlights conditions for the clubs’ formulated and communicated identities, to understand how various conditions affect the clubs’ aspired positions in a contemporary football development setting. The dissertation abstract: Women’s football has developed significantly throughout recent years. Not only in regards to the increased amount of participants or on-field achievements, but furthermore in regards to recognition, professionalism and organisation. The aim of this doctoral dissertation is to describe and investigate contextual and organisational conditions, characterized by heterogeneity, for a contemporary football development in Scandinavian women’s football. The Scandinavian setting is particularly interesting to investigate as the Scandinavian countries have been seen as forerunners with early official recognition and development for women’s football. Furthermore, governing football associations in the Scandinavian countries have also implemented club-licensing systems for elevating and developing women’s club football further. The dissertation investigates and analyses four Scandinavian women’s football clubs (Stabæk Football, Fortuna Hjørring, Linköpings FC and LdB FC Malmö) and the contextual conditions that influence their organisations. The study adopts a multi-theoretical approach by using a general theoretical approach (Brand Management) and specific theoretical approaches (gender relations, civic pride and social capital, the creative class, and the presentation of self). This means that each club is analysed and interpreted through both Brand Management theoretical concepts and a specific theoretical approach. The methodological approach for the dissertation take a point of departure in case study research. Each investigated club forms a case that attempts to describe and analyse contextual conditions by studying its participants, stakeholders, and environment. Empirical findings have been obtained through semi-structured interviews, questionnaires, document analysis and observations. The results highlight that various conditions have an impact on the investigated clubs. Gender structures within football affect clubs in a negative way by making distinctions between women and men based on traditions and stereotypical gender perceptions. This condition forces clubs to either adopt to, or challenge a male hegemonic norm. The geographical setting is also a significant condition that emphasize local association for clubs. The club cases highlight that implementing and communicating a strong local association assist clubs in gaining recognition and visibility. Here is also networking with local stakeholders seen as an important condition, which results in obtaining and nurturing sponsorships, player employments and local awareness

Träning är en stor och viktig samhällsföreteelse som engagerar hundra­tusentals människor varje dag. Det är om träning denna bok handlar, närmare bestämt om löpträningens historia i Sverige 1880–1995. Vilka olika träningsmetoder har tillämpats? Vilka har varit de stora tränarna i svensk friidrott och hur har de påverkat träningen? Detta är några av de frågor som besvaras. Dessutom redogörs för några svenska löparstjärnors träningsmetoder.Boken berör även den starka utbildningstradition som funnits i fri­idrotten. Tränaren Gösse Holmér introducerade ett vetenskapligt förhållningssätt i svensk friidrott och detta synsätt har fortfarande en stark ställning. Kring 1950 började dessutom den fysiologiska forskningen på Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, sedermera Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), att intressera sig för främst löpträning utifrån arbetsfysiologiska frågeställningar. Mot det vetenskapliga paradigmet har ett mer erfarenhetsbaserat förhållningssätt också existerat, men hållits tillbaka framför allt under 1980– och 1990–talen, trots uteblivna framgångar på löparbanorna. Boken avslutas med att förklara varför storstjärnorna Gunder Hägg och Dan Waern blev så framgångsrika och varför svensk lång- och medeldistansträning befinner sig i en djup kris sedan decennier, trots stora satsningar.LEIF YTTERGREN (född 1956) är docent och lektor i idrottshistoria vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Vilken påverkan har vuxna på barn och ungdomar under match? Hur kan tävling bli mer lärande, utvecklande, glädjefull och trygg för alla deltagare? Vilka är de stora barnrättsliga utmaningarna och hur kan de hanteras?Hur vuxna förhåller sig till tävling och bemöter motståndare och domare påverkar vad spelare lär sig, vilka värden och normer som blir viktiga och vilken betydelse tävlingen får i den idrottsliga utbildningen. Aktuell forskning om vuxnas påverkan inom ungas lagidrottande och tävling behandlas tillsammans med konkreta exempel på hur spelare och domare upplever ledares och föräldrars påverkan under match. Boken hjälper vuxna att lära känna och utforma sin påverkan. Bland annat presenteras Matchens pedagogik, en modell för att förstå och göra matchen till en del av den idrottsliga utbildningen med barnets rättigheter som grund.Boken ger värdefull pedagogisk kunskap och vänder sig till ledare, föräldrar, domare och idrottsutbildare inom lagidrott för barn och ungdomar. Boken lämpar sig även som kurslitteratur för sportmanagers, tränare och idrottslärare.Erik Andersson är docent i pedagogik vid Örebro universitet, legitimerad lärare samt UEFA A-licensierad fotbollstränare med flera års erfarenhet av föreningsutveckling, tränar-utbildning och tränarskap inom barn-, ungdoms- och seniorfotboll för både flickor och pojkar.

Kutte Jönsson, som disputerade i praktisk filosofi 2004 vid Lunds universitet med avhandlingen Det förbjudna mödraskapet: En moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap (Bokbox Förlag), har de senaste åren varit verksam som lärare och forskare i genus- och idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Hans nya bok, som också är en av tre från bokförlaget idrottsforum.org under oktober 2007, har Kutte Jönsson arbetat fram under sin tid som lärare i idrottsfilosofi vid Enheten Idottsvetenskap, Malmö högskola. Boken, Idrottsfilosofiska introduktioner, har undertiteln Nio kapitel om idrott och sport, moral och etik, kultur och kritik, kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi, och här antyds bredden i Jönssons idrottsfilosofiska ansats. Är idrott moraliskt försvarbart? Kan idrotten vara rättvis och jämlik? Kan den vara jämställd? Är idrott och sport nyttigt för samhället? Utgör kommersialisering och professionalisering hot mot idrottens värden? Och utgör dopning och genetisk teknologi hot mot idrottens natur? I boken introduceras och problematiseras dessa och andra frågor genom ett raster av filosofisk argumentation. Bokens allmänna utgångspunkt är att idrott inte bara är politik och kultur. Idrott är även filosofi. Boken innehåller en kartläggning av det idrottsfilosofiska fältet, och introducerar vissa av de mest centrala idrottsfilosofiska och idrottsetiska problemen i vår tid. Framställningen genomsyras av genusperspektivet, då Jönsson menar att kön och genus är kopplat till centrala idrottsfilosofiska problem. Den grundläggande hållningen är dessutom idrottskritisk, i bemärkelsen att många av de argument som presenteras i boken är argument riktade mot den officiella idrottsmoralen. Kutte Jönsson har med sin första idrottsfilosofiska bok lyckats producera en veritabel sidvändare. Hans språk är lättflytande, hans stil är resonerande, hans filosofi är försiktigt undersökande och lätt provokativ, och tillsammans borgar det för en lärorik och underhållande läsning, för såväl studenter av idrottsfilosofi som för en idrottsintresserad allmänhet.

Gröna gräsmattor, vackra hattar, kostymer och champagneglas är vanliga bilder när galoppsporten skildras i filmens värld. De välklädda damerna och herrarna håller sällan i stirriga hästar. Inte heller mockar de. Samtidigt är hästarnas skötsel nödvändig om tävlingen ska bli av, och några måste göra jobbet. I Arbete på stallbacken presenteras galoppsportens nittonhundratalshistoria. Arbetet på stallbacken är i fokus utifrån genus- och generationsperspektiv. Hur ser arbetet ut? Vem kvinnor och män, vuxna och barn arbetar med vad? Vad i arbetets villkor och organisering är konstant och vad är föränderligt? Hästsport har hittills, trots det stora intresset för sporten i dagens Sverige, uppmärksammats i mycket liten utsträckning av historisk och idrottshistorisk forskning. Därför är Susanna Hedenborgs nya bok, som vänder sig till såväl studerande på högskola och universitet som en historieintresserad allmänhet och den hästintresserade i synnerhet, ett välkommet bidrag till hästsportens och speciellt galoppsportens historia. Det här är en bok om arbetet på stallbacken ur ett historiskt perspektiv. En del har förändrats inom hästsporten under de senaste femtio åren. Inte minst har kvinnor kommit att få en allt större roll. Trots att boken handlar mycket om förr i tiden tror jag att dagens hästskötare, arbetsryttare, lärlingar, jockeyer och tränare kommer att känna igen sig. Själva arbetet runt hästen är ganska oförändrat och, precis som för femtio år sedan, började många av dem som håller på med hästar idag redan som barn i stallet. I boken har jag valt att berätta mer om det vardagliga lunket på stallbacken än om de fantastiska ögonblicken på tävlingsbanan. Inte för att dessa ögonblick är oviktiga om man vill berätta galoppsportens historia, utan för att jag har varit mer intresserad av att förstå varför människor har valt och väljer att arbeta med och runt hästen i alla väder, varje dag året runt. (Ur författarens förord)

Idrott tillmäts allt större betydelse för hälsa och integration, för tillväxt och city-marketing. Idrott har i ökad utsträckning använts för att vitalisera och marknadsföra större europeiska städer, till exempel Manchester, Sheffield och Rotterdam, men även svenska städer som Malmö och Landskrona. Framgångsrika idrottslag, välbesökta evenemang och högklassiga arenor har blivit allt viktigare, både i ett regionalt och i ett internationellt perspektiv.Idrott och city-marketing tar sin utgångspunkt i idrottens marknadsförings potential och behovet att profilera städer som turistmål. Modern marknadsföring fokuserar städer som evenemangscentra, och idrotten har på senare tid utvecklats till evenemang med betydande publik dragningskraft som dessutom skapar viktiga sekundära tillväxteffekter.Bidragen i denna bok visar emellertid att verklighetens komplexitet i form av invånare av skiftande slag, olika och ibland motstridiga intressenter, lokala särdrag, väderförhållanden, säkerhetsföreskrifter, medvetet och omedvetet utestängande av personer, grupper och aktiviteter, svårbedömda kalkyler, media och, inte minst, den mördande konkurrensen nu även mellan städer gör att idrottsrelaterade satsningar inte nödvändigtvis är en spikrak väg mot guld och gröna skogar.Bokens texter har i huvudsak en regional utgångspunkt, med flera lokala exempel, men de övergripande resonemangen och analyserna äger en allmängiltighet som överskrider såväl regionala som nationella gränser. Idrott och city-marketing har en naturlig plats på landets sport management-utbildningar. Boken torde därtill vara nyttig läsning för verksamma inom idrotts-, fritids- och turismsektorn på kommunal och regional nivå i hela landet.Karin Book är universitetslektor i fritidsvetenskap, och Bo Carlsson är professor i idrottsvetenskap. Båda är verksamma vid Enheten Idrottsvetenskap, Malmö högskola.

Idrotten har av tradition varit självreglerad och dessutom relativt konfliktfri, men i takt med en tilltagande kommersialisering och professionalisering ökar allvaret i leken, och därmed behovet av reglerad konflikthantering. Idrottens rättskulturer sätter fokus på juridikens ökade betydelse inom idrotten. Vad händer med idrotten, för det första, när dess verksamhet omfattar allt fler juridiska områden? Vad innebär förrättsligandet av idrotten? Kan rättssystemet fungera som en hävstång för idrottens utveckling och dess relation till samhällets utveckling? Eller försvårar den juridiska logiken idrottens utveckling och dess traditionella värden? Men sammankopplingen mellan rättssystemet och idrotten är inte enbart problematisk för idrotten. Rättssystemet får ta hand om allt fler, kan tyckas, juridiskt triviala idrottsärenden. Här kan vi tala om rättens kamelifiering, varvid rätten riskerar att bli (en) tungt lastad (kamel). behandlar därmed en rad dilemman och frågeställningar både för idrotten och för rättssystemet. Det handlar om idrottsrelaterat våld, disciplinnämnder, barns rättigheter, fotbollens elitlicens, provokationer, diskriminering, och författaren diskuterar hur hanteringen av dessa frågor får betydelse för idrottens norm(re)produktion. Frågan är vad dessa moraliska diskurser har för påverkan på samhällets normativa strukturer i allmänhet. Boken behandlar även betydelsen av normativa bilder av idrottskulturen, genom att belysa moral och etik i serietidningar och i digital sport.Bo Carlsson är docent i rättssociologi och professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola.

Tre Kronor har kallats Sveriges mest folkkära landslag. Under ett antal år framstod det svenska herrlandslaget i ishockey rent av som landets största publikmagnet över huvud taget. Under VM på hemmaplan 1970 sågs Sveriges matcher av över två tredjedelar av landets vuxna befolkning, med en topp på hela 82 procent vid Tre Kronors dust mot Sovjet i turneringens finalomgång. Sverige stannade, medan ishockeysporten seglade i medvind!På senare tid har ishockeysporten i stort kommit i gungning. Svarta rubriker rörande alltifrån svidande nederlag och urvattnade VM-turneringar till landslagsmän inblandade i sex- och fylleskandaler har följts av diskussioner om Tre Kronors devalvering. Ändå finns det mycket som tyder på att ishockeyn idag står starkare än på länge, ja kanske någonsin. Vad beror detta väldiga is­hockeyintresse på? Hur har det skapats?I Folkhemmet på is söker idrottshistorikern Tobias Stark förklara ishockeyns framskjutna nationella ställning i Sverige. I hans unika studie skildras hur ishockeyn inom loppet av ett drygt halvsekel förvandlades från en oansenlig nordamerikansk importvara till en av landets mest omhuldade idrottsgrenar med ett landslag som lockade till närmast mangrann nationell samling.Folkhemmet på is är skriven av Tobias Stark, historiker och idrottsvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö. Boken är hans doktorsavhandling.

i denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Artikelförfattarna företräder ett brett fält av forskningstraditioner: etnologi, kulturgeografi, pedagogik, historia, sociologi och idrottsvetenskap.I enlighet med ett kulturstudieperspektiv ställs meningsfyllda praktiker av vardaglig och spektakulär art i fokus. Boken är den första i sitt slag på svensk mark och bidragen förenas genom fokus på fysisk kultur inriktad på fostran, gemenskap och konkurrens.De elva artiklarna omspänner ämnesmässigt allt från parkour urban rörelsekultur utan tävlingsinslag till datorspelstävlingar vars tävlingsformer liknar idrottens. Här diskuteras idrotts­hybrider inom turism- och kulturindustrin så som nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.I ett kapitel behandlas idrottsjournalistik som producent av normer kring kön och etnicitet, i ett annat idrottens roll för uppfattningar om kroppslig normalitet och funktionshinder. Åter andra bidrag belyser badandets kulturhistoria och simhallens etnografi, eller närmar sig idrotten som en arena för kroppsligt lärande en tyst kunskap i samspel med skate­boardbrädan ­eller med högteknologiska fotbollsskor och sportkläder.Redakörer för Kulturstudier, kropp och idrott är Helena Tolvhed, historiker och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och David Cardell, kultur- och samhällsvetare och doktorand vid Linköpings universitet.

Cykelsporten har haft en guldålder även i Sverige, och den kan återuppstå – men då krävs ett nytt spektakulärt etapplopp, som Sexdagars eller PostGirot Open. Förutsättningar finns. I denna bok görs inträngande analyser såväl av Sexdagarsloppets ”firmakrig” mellan Nymans och Monark som av cykelförbundets problem med att hantera amatörregeln och dopingfrågan. Dagens Nyheters roll som arrangör av Sexdagars granskas. Cykelfabrikanternas affärsmässiga relationer till sina amatörcyklister uppmärksammas speciellt. Därefter studeras den pragmatiskt smarta, statliga sponsorlösningen PostGirot Open, som var ett tappert försök med ett proffslopp som var öppet även för amatörer.Analyserna av svensk tävlingscykling genomförs mot bakgrund av å ena sidan den internationella cykelindustrins drivande tekniska utveckling, med alla dess entreprenörer, och å andra sidan i förhållande till giganterna Tour de France och Giro d’Italia, där cykelsportens normer för arrangörer, cyklister och publik grundlagts efter omkring 100 år.Bill Sund är professor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och har tidigare publicerat artiklar och essäer om fransk och italiensk cykelsport.

I denna avhandling analyseras medieberättelserna om fem av Sveriges största och mest hyllade sportstjärnor genom tiderna: Harry Persson, Ingemar Johansson, Björn Borg, Ingemar Stenmark och Carolina Klüft. De var stjärnor i olika sportgrenar i olika tidsepoker. Gemensamt för dem är att de beskrevs som mer än sportstjärnor i medierna. De var nationella hjältar som förkroppsligade svenska ideal och värderingar. När de nådde sina största triumfer uppfattades deras segrar inte som personliga utan som kollektiva segrar i medierna. Den ära och prestige som följde med deras VM-triumfer, OS-guld och Wimbledonsegrar tillföll hela nationen. Hjältar framställs ofta som representanter för universella och tidlösa ideal och värderingar. I praktiken visar forskning att hjältar är kulturella produkter som avspeglar de ideal och värderingar som dominerar för stunden, och att medierna spelar en central roll i skapandet av nationella sporthjältar. Det är medierna som förmedlar nyheter om sport och det är medierna som skapar de berättelser som beskriver vissa sportstjärnor som hjältar.Med berättelsen som analysverktyg analyserar John Hellström mediekonstruktionen av fem svenska sportstjärnor som alla fått status som nationella hjältar i Sverige. Genom att analysera sporthjältar verksamma under olika tidsepoker visar han inte bara hur mediekonstruktionen av svenska sporthjältar förändrats över tid, vi får också nya insikter om sportens betydelse för skapandet av nationell identitet i Sverige i ett historiskt perspektiv.

Den ledande tanken bakom Bill Sunds nya bok Fotbollens strateger är att sätta in den svenska utvecklingen och diskussionen om spelsystem och ledarskap i ett brett internationellt, föränderligt perspektiv från 1920-talet till vår tid. Viktiga frågor under forskningsprocessen har varit: Vilka personer var drivande bakom de nya spelsystemen? När ägde skiftena rum och kan man peka ut särskilda matcher? Vad kännetecknade de överskridande, nya spelsystemen som exempelvis Rinus Michels revolutionerande totalfotboll? Handlade det om paradigmskiften? Hur förändrades relationen mellan offensiv och defensiv fotboll under årens lopp? Hur såg sambandet ut mellan strategernas typ av ledarskap och implementerat spelsystem? Fanns det kopplingar mellan samhällssystem och spelsystem? Vilken social bakgrund och utbildning hade strategerna?Bokprojektet har genomförts på sedvanligt historievetenskapligt vis med systematiska källstudier som baserats i samhällsvetenskapliga teorier om makt, normer, organisationer och ledarskap.BILL SUND är professor emeritus vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Han har tidigare publicerat Backe upp och backe ner: Svensk cykelsport och cykelhistoria i ett internationellt perspektiv, samt artiklar och essäer om fransk och italiensk cykelsport.

Jonny Hjelm analyserar den beteendevetenskapliga idrottsforskningen i Sverige åren 1970-2010 och hur man behandlat ”tävlingsidrotten”, företrädesvis vid studier av barn- och ungdoms­idrott. Författaren menar att svenska idrottsforskare inte bara analyserat idrotten utan också påverkat dess utformning. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus fältbegrepp hävdar Hjelm att den moderna idrotten inte enbart är ett konsumtionsfält – ett område där människor utför idrottsliga aktiviteter med olika status – utan också ett produktionsfält där olika aktörer i konkurrens med varandra producerar och erbjuder de senaste sportutrustningarna, arenaupplevelserna etc., men också tillhandahåller – även här i konkurrens – tolkningar av hur idrott bör förstås. Idrottsorganisationer och deras representanter liksom sportjournalister är i detta sammanhang nyckel­kategorier, liksom idrottsvetenskapliga experter; dessa har också, för att använda ett Bourdieubegrepp, ”smak för idrott”. Författaren undersöker idrottsforskarnas kritik av tävlings­idrottens ”logiker” och brist på lekfullhet utifrån en närläsning av en rad idrottsvetenskapliga avhandlingar. Han identifierar meningsbärande begrepp och hur de kan länkas till övergripande värdesystem. Typiskt för den diskursiva förståelsen är dess oreflekterade, självklara drag – ”man” vet vad det handlar om, begrepp och tesdrivande resonemang är bekanta och behöver inte förklaras eller motiveras.Om svenska idrottsforskare kritiskt granskat tävlingsidrotten så granskas här kritiskt idrottsforskarnas texter och uttolkningar av den moderna idrotten. JONNY HJELM är professor i historia vid Umeå universitet. Han har av Svenska idrottshistoriska föreningen utsetts till 2015 års pristagare. Priset delas ut till ”välförtjänta personer som gjort stora insatser som kulturminnesvårdare inom idrottsområdet och/eller som idrottshistoriska forskare”.

Bertil G:son Uggla (1890–1945) var under flera decennier en av Sveriges mest kända personer. Från hösten 1929 fram till den dag han avled i september månad 1945 ledde Uggla morgongymnastiken i Sveriges enda radiokanal. Han tog medalj vid tre olympiska spel 1912–1924, vann en mängd svenska mästerskap i olika idrotter och innehade många ställningar inom den svenska idrottsrörelsens högsta ledning. Bertil Uggla, som tillhörde den svenska adelns medlemsrikaste släkt, var också hög officer, adjutant hos kronprinsen och chef för Krigsskolan på Karlberg i Stockholm under krigsåren 1940—1944. Uggla publicerade också böcker om idrott och gymnastik, och var en flitig författare av artiklar där han debatterade både kroppskultur och försvarsfrågor. Här liksom i allt annat var patriotismen ett bärande motiv. Under hela hans levnad fanns ett konfliktförhållande mellan tävlingsidrotten och den tävlingsfientliga linggymnastiken, och en stor del av Bertil Ugglas gärning som idrottsideolog, ledare och skribent bestod i att försöka sammanföra de båda lägren. För sina framgångar på detta område utnämndes han till chef för Gymnastiska Centralinstitutet från 1 november 1945, en tjänst han inte hann tillträda innan sitt frånfälle. PETER DAHLÉN är professor vid Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen.

Tonårstjejer syns och diskuteras alltmer i media och i forskning, men idrottande tonårstjejer har ofta negligerats. I denna bok står dessa tjejers egna berättelser – om sig själva och varandra – i centrum. Under drygt ett halvår följde Julia Rönnbäck en grupp baskettjejer mellan 15 och 18 år på styrketräningar, basketträningar och matcher, och vid förflyttningar däremellan. Med en feministisk utgångpunkt analyserar hon hur tjejerna – som befinner sig i mellanrummet mellan barndom och vuxenhet – skapar och förhandlar genus och femininitet.Varför talar baskettjejer ofta om kropp, och vad menar de när de använder ordet ”biff”? Varför viker de upp shortsen innan matcher ska spelas, och vad gör de mer i omklädningsrummet? Varför ska inte benen vara korsade på bänken i anslutning till match, och vad händer om de korsas?Det är väl typiskt tjejer – om basket, kropp och femininitet riktar blicken mot dessa frågor. Bland baskettjejer och i studien är kroppen central, kropparna knuffar på såväl andra baskettjejkroppar som innebörder av femininitet inom idrott. För tjejerna och i studien är också de idrottsliga rummen viktiga; deras förhandlingar av genus sker i och mellan idrottens rum och i rum utanför idrotten, på sätt som glider in i och ömsesidigt påverkar varandra.English abstract:The aim of this dissertation is to analyse how a group of female basketball players – aged 15 to 18 and located in one of Sweden’s largest cities – construct and negotiate gender and femininity through bodily and verbal practices. The study is grounded in poststructuralist theories – primarily using the theoretical work of the philosophers Judith Butler and Michel Foucault. The methods used are qualitative: participant observations, interviews and written dialogues via Facebook. The writing method used is ethnographic fiction.The first part of the analysis shows how the female basketball players frequently talk about appearance and also how they repeatedly talk about the fleshier matters of the body – such as muscles and fat. These recurrent verbal practices are parts of the processes through which the girls construct gender and femininity, and a way of exercising relational power. The girls themselves explain their frequent talk about body and appearance as something “typical” for girls and thus they use a discourse that circles them (as young women) in order to make themselves understandable.The second part of the analysis depicts how the female basketball players – in the locker room – before every game construct similar and socially recognizable female bodies. These recurrent bodily practices are further parts of the processes through which the girls construct gender and femininity. Additionally, in the second part, the analysis show how the female basketball players – through verbal and bodily practices – transform gender and convert femininity within sport and also how they, in game situations, embody two different discourses: “Girl Power” and “the insecure (sporting) girl” that encompass young (sporting) women.One conclusion in the thesis is that discourses that surround young (sporting) females appear to be central in their creation of gender identity. Furthermore, the (sporting) girls are active participants in the ongoing debate regarding what (sporting) girls are, can be and should be.JULIA RÖNNBÄCK (f. 1983) är verksam som idrottsforskare vid Malmö högskola.

OS i Stockholm 1912 öppnade inte dammluckan för en idrottslig flodvåg i Sverige. Först från 1920-talets inledning märktes en kraftig ökning av nybildade klubbar och aktiva, och en dynamisk organiseringsfas inträdde i Värmland och på andra håll. Rörelsen förtätades i städer och tätorter och fördes ut till glest bebyggda skogs- och jordbruksbygder och gick hand i hand med en politisk vänster­opinion: ju rödare bygd, desto mer idrott. Idrotten formade en manlig massrörelse. Ville kvinnor och tonårig ungdom prova på organiserad idrott stod i princip endast gymnastik- resp. skolidrottsföreningar öppna. Tennisklubbar hämtade medlemmar ur en lokal elit, också kvinnor. Selektiva mönster styrde medlemsvärvning även i de breda lagren. Idrottens organisationskultur bar inte bara demokratiska utan även byråkratiska och legalistiska drag. Klubbar opponerade mot förmynderi och formalism. Den opolitiska hållningen till trots undgick rörelsen inte politiska konflikter i lokalsamhället. Föreningsmötet stred med styrelsen om befälet i den interna ledningen. Med 1930-talet överfördes alltmer makt till särskilda sektionsstyrelser. I det längsta hävdade styrelsen kontrollen över ekonomin. Verksamheten bar knappt sina egna kostnader. Den ekonomiska knuten löstes ofta med kommersiella sidoverksamheter eller genom krediter. Seriesystemet drev på fotbollens publika framgång och en livlig föreningsbildning. Friidrott hamnade i bakvatten och svarade med breddkampanjer och ofärdiga seriesystem. Behovet att samordna och planera säsongens tävlingsaktiviteter växte i de flesta idrotter vilket stärkte förbundens roll och position och inordnade klubbarna i ”systemet”. BODE JANZON är filosofie doktor i historia (1980). Åren 1986–1999 var han chef för Värmlandsarkiv i Karlstad, och från juni 1999 till 2008 var han landsarkivarie vid Landsarkivet i Uppsala.

Skolans ämne idrott och hälsa är i fokus i denna avhandling. Ämnet har kritiserats för att vara prestations- och tävlingsinriktat och att undervisningsinnehållet delvis liknar formaliserade idrotter utanför skolan. I en pedagogisk intervention deltog fyra lärare i ämnet idrott och hälsa samt 68 högstadieelever på en skola. Ett sammanhållet danstema med utgångspunkt i Rudolf Labans rörelseramverk skapades för att uppmärksamma rörelseupplevelser och estetiska uttryck. Torun Mattsson använder multipla metoder i form av videoobservationer av undervisningen, intervjuer med lärarna och elevers narrativ i loggböcker för att belysa frågeställningarna från olika håll. Med utgångspunkt i pragmatismen analyserar hon lärares och elevers meningsskapande processer, samt belyser och diskuterar förändringar och utveckling i lärares undervisning och elevers lärprocesser. Vad sker i idrottslärares undervisning, och vilka erfarenheter gör de när expressiva dansuppdrag iscensätts i ämnet idrott och hälsa? Vad upplever elever, och hur beskriver de det som sker i undervisningen?Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa riktar blicken mot dessa frågor. I boken diskuteras undervisningens utformning och innehåll samt beaktandet av estetiska lärprocesser i en kroppslig praktik. Vidare diskuterar Torun Mattsson elever som aktörer, samt risk och vanor som förändringspotential i undervisning.Torun Mattsson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap på Malmö högskola. Hennes huvudsakliga verksamhetsområden rör didaktiska frågeställningar kopplat till skolämnet idrott och hälsa. Hon undervisar bland annat i dans för studenter på lärarutbildningen. Detta är Torun Mattssons doktorsavhandling.

Doping- och antidopingfrågorna är av största betydelse för idrottens trovärdighet, popularitet och framtida utveckling. Detta gäller inte minst för cykelsporten som fokuseras i denna bok, där den studerade perioden löper från omkring år 1950 till åren kring 2010.I modern tid har cykelsporten uppvisat ett stort antal dopingfall. Många minns Lance Armstrong, som kom först i mål i Tour de France sju gånger mellan åren 1999 och 2005, för att senare fråntas samtliga titlar på grund av doping.Syftet med Bill Sunds nya bok är att förstå, förklara och dra slutsatser samt nå ny kunskap om den organiserade svenska cykelsportens hantering av och kamp mot doping, vilken sätts in i ett samtids- och modernhistoriskt, internationellt perspektiv.BILL SUND är professor emeritus i historia och har publicerat flera uppmärksammade idrottshistoriska studier om bland annat fotboll och cykling. Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande tilldelade honom sitt stora vetenskapliga pris 2017 för “betydande insatser för att öka kunskaperna om svensk idrott idag och historiskt”.

Strävan efter att vinna och nå framgångar bidrog till att den manliga fotbollen som lek och fritidsnöje under efterkrigstiden utvecklades till elitverksamhet utövad av professionella spelare. Förändringen krävde omfattande resurser. Elitfotbolls-föreningarna började därför jaga sponsorer och reklamintäkter; diskuterade hur den stora masspubliken skulle återerövras i televisionens tidevarv; sökte förbättra kontakterna med medierna och det lokala näringslivet; och organiserade om verksamheten, för att bli mer effektiva och mer lämpade för att bedriva professionell elitfotboll. På vägen utvecklades föreningarna från att vara demokratiskt organiserade folkrörelser till att bli idrottsföretag som bolagiserade verksamheten. De förtroendevalda ledarnas roll försvagades samtidigt som välutbildade professionella tjänstemän tog över en stor del av deras uppgifter. Den här sortens kommersialisering och professionalisering gynnade framför allt storstadsföreningar, medan lag från brukssamhällen som var så framgångsrika under den tidiga efterkrigstiden hamnade på efterkälken. Även inom damfotbollen visade det sig att välskötta föreningar med finansiella muskler – som Rosengård och Linköpings FC – har störst förutsättningar att nå framgång. Författarna till boken Fotboll, kommersialisering, demokrati visar att professionaliseringen av fotbollsklubbarnas organisationer har varit en nödvändig process för att hänga med i utvecklingen och för att skapa möjligheter till att nå framgång – även om den utvecklingen inte alltid var önskvärd. Boken är ett samarbete mellan tre idrottsintresserade historiker och professorer. CHRISTER ERICSSON och BJÖRN HORGBY var verksamma vid Örebro universitet och BILL SUND vid Stockholms universitet.

Jämställdhet har länge varit en debatterad fråga inom idrotten. Särskilt synlig är ojämställdheten inom elitidrotten och ofta talas det om de ekonomiska villkoren.I denna feministiska studie undersöks de ekonomiska villkoren för elitidrottare ur ett jämställdhetsperspektiv. Utgångspunkten är ett antal svenska idrottsförbunds egna redovisningar av elitidrottares ekonomiska villkor. Genom intervjuer med förbundschefer och analyser av förbundens officiella tidskrifter framkommer en komplex bild där olika idrotter liksom kön är faktorer som påverkar möjligheterna för idrottare att kunna leva på elitidrotten.Det som undersöks är den ekonomiska strukturen runt elitidrottaren. Var får de sina inkomster ifrån? Kan de leva helt och hållet på inkomster från idrotten eller måste de ha ett arbete vid sidan om? Hur ser det ut i de olika idrotterna? Finns samma utmaningar i fotboll som i golf? På vilket sätt skiljer sig förutsättningarna mellan curling och ridsport? Och hur ser det ut för de idrottare som är föräldrar – går det att kombinera elitidrott och familjeliv?

Medierna påverkar i allt större grad samhället, med dess olika delar och aktörer. Denna medialiseringsprocess undersöks i Marit Stub Nybelius’ avhandling med avseende på sportens sfär. Fokus ligger på det internationella skidförbundet (Fédération Internationale de Ski, FIS) som organisation och på medialiseringens inverkan på tävlingsutförandet av sporterna backhoppning och längdåkning på internationell elitnivå. Genom triangulering av källor, insamlingsmetoder och analysmetoder undersöks, problematiseras och belyses medialiseringen av det internationella skidförbundet.Hur kan man påvisa medialiseringen inom FIS och de två sporter som undersöks? Hur är relationen mellan sportjournalister och FIS’ personal? Hur förhåller sig FIS till media? Hur har media påverkat sporternas utformning? Detta är några av de frågeställningar som behandlas i studien.Ett huvudresultat är att förhandling är en viktig del i FIS medialisering, framför allt mellan organisationen och media. I avhandlingen framkommer att förhandlingarna sker på olika sätt och resulterar i att backhoppningens och längdåkningens utförande påverkas. Andra huvudresultat är de modeller som har arbetats fram utifrån tolkningar av medialiseringsteorin och av medialiseringstrappan, en analysmodell för medialiseringen av idrotten.MARIT STUB NYBELIUS är verksam som lärare och forskare vid Högskolan Dalarna. Förhandling pågår: En studie av internationella skidförbundets (FIS) medialisering är hennes doktorsavhandling.Avhandlingens engelska abstractThe purpose of this thesis is to problematise and illustrate mediatisation of the International Ski Federation (FIS). To fulfil this purpose, I based my work on the following questions:1. What perceptions do sport journalists and those within the FIS have of the relationship between the FIS and the media?2. How, and in which case where, within the FIS is it apparent that the FIS has been mediatised?3. How does the FIS view media in its internal and external communication?4. What is felt to be the reason behind the introduction of new rules and changes to rules in ski jumping and cross-country skiing?5. What form does mediatisation take in relation to competitions at the international elite level? I have employed several methods of analysis because my aim is to respond to the question in a number of ways. The result of this is that the studies are characterised by triangulation on a number of levels in my pursuit of high reliability.To achieve the purpose of this thesis and to provide a picture of the research situation, I present former research on the process of mediatisation in this thesis, which also includes theories on news values and media logic.Based on the results and on prior research, I have developed a model with functions to make visible how much a sport has been mediatised and how strongly it has been mediatised. More interesting still is that the perception is that the media also at times has power. Yet it need not be media influence that leads to a sport organisation changing its rules; it may simply be the perception of media influence. The results of the thesis confirm that the FIS is in a process of mediatisation in which there are ongoing negotiations between the FIS and the media – negotiations that are different in character and in which there are situations whereby both the FIS and the media gain something from the negotiation as well as whereby one is parasitic on the other. The FIS appears to be a sport organisation that is familiar with the media, meaning that the media is important to its work and something it must constantly relate to.So that we in the future can continue to understand the development of sport and of what influences sport, I see the continuation of studying mediatisation in relation to sport as important.

What is it that makes the “fluidity” of gender so dense and resilient, as though, rather than fluid, it is cut into two glittering pieces of diamond? The seemingly democratic sporting spaces of gym and fitness venues, with no formal gender segregation as an organizing principle, are still grounds for cutting diamonds. This study investigates the ways in which bodily movements are conditioned upon social norms regarding what bodies are supposed to be, how they should move and what they should look like, especially in terms of gender. By conducting participatory observations, interviews, and collective memory exercises, and aided by a theoretical lens of post-structuralism and phenomenology, one can recognize that something as mundane as going to the gym and workout is by no means as simple as to adhere to any training program or reiterating a trainer’s movements. In this study, the body in training is illuminated as something both enabled and hindered within gendered power relations, that is, our physical movements carry a political dimension. These power relations are seen as socially constructed thresholds for movement, they give direction for, and simultaneously hinders, potential movements. However, there are places where these gendered power relations are being challenged, for instance one gym, which statutes encourage its members and trainers to work for a norm critical and inclusive environment. How does this effect the thresholding of movements? What type of inclusiveness is enabled? GRETA BLADH is affiliated with Umeå Centre for Gender Studies at Umeå University. Moving thresholds: Body narratives within the vicinity of gym and fitness culture is her doctoral dissertation.

Hur konstrueras den svenska idrottens kulturarv och vilka bestämmer över det? Hur förhåller sig idrottens kulturarv till övriga samhällets kulturarv? John Berg undersöker fem svenska idrottsmuseer på olika platser i Sverige, dels som konkreta platser där idrottens kulturarv materialiseras och ställs ut, dels som kontextberoende institutioner påverkade av samhälleliga strömningar. Genom intervjuer med museiskapare och närstudier av museiutställningar bildas kunskap om hur kulturarvet är konstruerat idag. Med hjälp av arkivkällor placeras idrottens kulturarv därutöver i en större historisk kontext där stor vikt läggs vid att undersöka skiftande maktförhållanden över tid. Bergs forskning bidrar med ny kunskap för kulturarvsforskningen, där idrotten historiskt sett haft en undanskymd roll, men också med ny kunskap för såväl historisk som idrottshistorisk forskning i bredare bemärkelse. John Berg är verksam vid Malmö universitet. Den utställda idrotten: Idrott som kulturarv på idrottsmuseer i Sverige är hans doktorsavhandling i historia och historiedidaktik.