Bladen brinner

I Jättehemligt, Världshemligt­ och Bladen brinner skildrar Barbro­ Lindgren sin egen uppväxt, från tio till femton års ålder. Det är en uppriktig och gripande berättelse om en ung männi­skas första­ möte med livets realiteter, de stora gåtorna sorgen, döden och ­kärleken, skriven utifrån barnets perspektiv. Böckerna­ ­räknas som ­moderna svenska klassiker och har sedan de första gången utkom 1971-1973 ständigt fått nya läsare. Nu ger ­Karneval förlag ut dem på nytt: i ny form, med nytt bildmaterial och ­nyskrivna efterord av författaren.­ UR BLADEN BRINNER: "Jag har börjat träffa en kille som är flera år äldre än jag. Det började med att vi gick på frivilliga musiken båda två. Sen tittade han på mej ibland och jag på honom. En dag pratade han med mej i korridoren efteråt. Sen pratade vi ända ner till Stora hallen. Nu kommer han fram till mej på rasterna­ ibland och pratar. Han heter Per och är inte som dom flesta andra. För han har humor och dessutom genomskådar han mer än pojkar i allmänhet, har jag märkt. Och jag tycker det är roligt med nån som förstår att man faktiskt­ är annorlunda inuti än man verkar! Det är jag inte van vid. Nu märker jag att jag tycker det känns lite spännande varje dag att komma till skolan. Kanske träffar jag honom, kanske kommer han fram till mej i Stora hallen ..." OM BLADEN BRINNER: "Hon är femton nu, Barbro från Jättehemligt och Världshemligt, och hennes dagbok har fortfarande­ åtskilligt av den suveräna ­mixningen av absurditet och allvar, de små precisa ögonblicken i livets raska kliv, de absolut egna ­tonfallen." Kerstin Stjärne i Expressen "Bladen brinner är den tredje delen i Barbro Lindgrens självbiografiska dagbokssvit och där bubblar hon på lika ohämmat som i de två första delarna. Ändå rymmer böckerna lika mycket allvar som skoj; den muntra tonen är en lätt förklädnad. Den senaste boken handlar mest om kärleksbesvärs ihugkommelse - och för en utpräglad individualist kan också tonårsförälskelser medföra inre konflikter och yttre komplikationer. Barbro Lindgrens dagboksblad har på sina håll granskats med stor bisterhet. Det förstår man. Inte får en barndom vara sådan att minnas. Så fräckt levande och så frisk att det killar bakom öronen." Ingegärd Martinell i Aftonbladet