De var piloter, stridsvagnsförare, spanare och prickskyttar kvinnorna som stred i Röda armén, sida vid sida med männen. De var också sjukvårdarna som bar de sårade ut ur stridszonen. Men till skillnad från männen betraktades de efter kriget inte som hjältar, utan bemöttes med misstänksamhet och inte sällan med förakt. Så de teg. Tills journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj fyrtio år senare började söka upp dem på fabrikerna och i hemmen och bad dem berätta sin historia.
Den flerfaldigt prisbelönta boken bygger på hundratals djupintervjuer och ingår i författarens stora livsverk »Utopins röster«, ett unikt försök att beskriva den sovjetiska erfarenheten utifrån den lilla människans perspektiv.
Svetlana Aleksijevitj föddes 1948 i Ukraina och växte upp i Vitryssland. Hon betraktas som en av de viktigaste skildrarna av det postsovjetiska samhället. Flerfaldigt prisbelönad, bl.a. Svenska PENs Tucholskypris, Triumphpriset, Leipzigbokmässans litteraturpris och nu senaste - för just »Kriget har inget kvinnligt ansikte« - det polska Kapuscinskipriset (2011).
UR INLEDNINGEN Männen... De släpper ogärna in kvinnorna i sin värld, på sitt territorium... På traktorfabriken i Minsk sökte jag efter en kvinna, hon hade varit prickskytt. Om henne hade man åtskilliga gånger skrivit i fronttidningarna. Hennes hemtelefonnummer fick jag av hennes väninnor i Moskva, men det var gammalt. Och efternamnet jag antecknat var hennes flicknamn. Jag gick till fabriken där hon arbetade, till personalavdelningen, och där fick jag höra av männen (fabrikschefen och personalchefen): »Finns det verkligen inte tillräckligt många män? Varför skall ni lyssna på dessa kvinnohistorier. Kvinnofantasier...« Jag kom till en familj... Både mannen och hustrun hade deltagit i kriget. De hade träffats vid fronten, och där hade de gift sig: »Vi firade vårt bröllop i skyttegraven. Inför en strid. Jag sydde mig en vit klänning av en tysk fallskärm.« Han var kulspruteskytt, och hon var »sambandskvinna«. Mannen skickade genast ut kvinnan i köket: »Du kan väl laga till något åt oss.« Tevattnet hade redan kokat upp, smörgåsarna var bredda, och hon slog sig ner hos oss, men mannen fick henne genast på fötter igen: »Men var är jordgubbarna? Var är sylten vi hade med oss från landet?« Efter min enträgna vädjan lämnade han ovilligt ifrån sig sin plats med orden: »Berätta nu som jag har lärt dig! Utan tårar och en massa kvinnliga detaljer: hon ville vara vacker, förstår ni, så hon grät när de klippte av henne flätan.« Senare erkände hon viskande för mig: »Hela natten har han studerat »Andra världskrigets historia« med mig. Han var orolig för mig. Och nu är han rädd för att jag skall minnas fel. Att jag inte skall berätta på ett korrekt sätt.« Så var det åtskilliga gånger, i åtskilliga hem. Visst gråter de ofta. Och skriker. När jag har gått tar de hjärtmedicin. Eller kallar på ambulans. Men ändå ber de: »Du kan väl komma! Du måste komma! Vi har tigit så länge. I fyrtio år har vi tigit...«
Det här är en bok som går direkt in hjärtat och aldrigt riktigt lämnar en. Svetlana Aleksijevitjs bok beskriver många modiga kvinnors historia som länge varit dold men som nu får upprättelse. Boken är stundtals oerhört mörk och eländig, men det är värt att läsa vidare på grund av all dessa kvinnors ofattbara upplevelser. Rekommenderar den verkligen!
A
4/5
Recension av Kriget har inget kvinnligt ansikte
Fantastiskt beskriven. Intressanta berättelser om man är intresserad av människor och deras liv. Den beskriver också människors lojalitet och kärlek till fosterlandet.
Inger J
5/5
Starka kvinnor
Hur skulle andra världskriget slutat utan alla dessa kvinnor?
Vilka oerhörda uppoffringar, mod och påhittighet visade kvinnorna mitt i kaoset som rådde i Europa! De bad inte om att få bli hjältar. Kriget gjorde dem till det. Fantastiskt omskakande berättelser som man aldrig lär glömma.
Kene
5/5
Svetlana Aleksijevitj fantastiska böcker om Sovjet
Jag har läst alla Svetlanas böcker. Ett mästerverk som dokumenterar hur folket har haft det under tid i både Ryssland och forna Sovjetunionen. Något som alla behöver läsa för att se hur förtryck och krig gör med människor över tid, Det var många sidor (över 2000 sid) alla fem böckerna. En mycket värdig Nobelpristagarinna.
Gullvi J
5/5
Läsvärd!
En oerhört mörk bok men verkligen värd att läsa.
Kan upplevas som lite trög i början, men när kvinnornas upplevelser kommer flyter det på.
I början kunde jag bara läsa ett kapitel. Upplevelserna var övermäktiga, men tyvärr blir man lite "avtrubbad" och efter ett tag hade jag svårt att lägga den ifrån mig.
En oerhört bra bok som tar upp ett allvarligt ämne och en dold del av kvinnans historia.
Patricia H
5/5
Sovjetunionen
Har läst många böcker om både första och andra världskriget. Men har aldrig läst en som berört mig så mycket!
Susie
5/5
Sommarlitteratur
Har bara läst några sidor än så länge. Det lilla jag läst ger mig känslan av att jag kommer att tycka bra om dessa böcker. Köpta som sommarlitteraatur, därför får jag återkomma med betygsättningen efter sommaren.
Mary Å
4/5
Mycket bra.
En bok som alla borde läsa! Från dem unga till dem äldre människor, mycket lärorik och fascinerande bok
Såna böcker som lätt glömma bort, det är där för att det är jätte bra med Nobel priset!
James
5/5
Kriget har inget kvinnligt ansikte
En underbart annorlunda bok! En berättarstil som inte liknar något annat jag läst! Alla dessa bortglömda kvinnors röster som äntligen får komma till tals! Läs den!
Tina
5/5
Sovjet, kriget och kvinnorna - Läs
Svetlana Aleksijevitj har gjort en fantastisk prestation genom sina hundratals intervjuer med kvinnor som i mycket unga år valde att kämpa för fosterlandet mot tyskarna men också mot det patriarkaliska samhällets syn på kvinnan och hennes roll. Krigets grymhet och kvinnans förmåga att både mobilisera mod och känsla kommer väl fram i den form som Svetlana givit boken. Otäck läsning men man läser vidare för att söka förstå både motiven för kvinnornas enträgna vilja att slåss i fronten och det samhälle som internaliserat känslan för kollektivet och medmänniskan. Ett samhälle som också rymde grymhet och våld mot de egna.
Läs!
Karl-Erik J
4/5
Tankeväckande
Intressant bok om något jag inte vetat mycket om. Lite skrämmande med alla dessa 16-åriga flickor som promt ville till fronten, trots att de inte behövde det. Mycket blod, men inga övergrepp mot flickorna. Tung läsning, ingen bladvändare precis eftersom den saknar handling. Medaljer var tydligen mycket viktigt.
Britta
5/5
Otroligt stark bok
Boken ger en mycket realistisk bild över de fasor och umbäranden som kvinnorna och männen fick genomlida under kriget. Kvinnornas berättelser är mycket gripande. Man förvånas över den entusiasm som dessa unga flickor hade för att söka sig till kriget. Boken borde läsas av alla.
TM
3/5
Nobelpristagaren 2015
En fruktansvärt ruskig bok som dessvärre troligen är alldeles verklighetsnära. Intressant läsning men verkligen inte "feel good" och man skall vara beredd på ruskiga berättelser.
Nobelprisläsare
5/5
Enastående reportagebok
Ett imponerande arbete ligger bakom boken, som är ett måste för alla som är intresserade av forna Sovjetunionen. Författaren har stark anknytning till Sverige, där hon kunde finna en fristad under särskilt svåra år. En fantastisk bok av en modig kvinna.
Staffan
5/5
kvinnor i krig
En fasansfull bok om krigets fasor berättat av olika kvinnor som på olika sätt stridit vid fronten.Lite komiska scener kan jag också läsa om:största rädslan var ej att dö utan att tvingas bära herrkalsonger......
Kvinnorna vill prata om sina känslor under o efter kriget,männen vill berätta om sitt mod o hur många de dödat m.m. Kvinnorna blev övergivna i många fall,vänner skämdes för att de deltog i kriget men männen betraktades som hjältar! Boken är"lättläst" om man ser till språket-innehållet sv
årsmält....
Kristina L
5/5
Kriget blir skönlitteratur
Hon är fantastisk! Detta att hantera det vad jag förstår otroligt omfattande matrial, så att det blir skönlitteratur. Hennes precision och texthantering är ju det skönlitterära greppet.
Anders L
4/5
Bokcirkel
Tung, men fantastisk, tog tid att läsa, för hjärnan orkade inte riktigt ta in den....
Värdig Nobelpristagare, om jag får tycka :)
Landsrönningen
4/5
Bra bok
En väldigt gripande skildring av krigets grymma verklighet och hur människor påverkas av det, inte förvånad att hon fick Nobelpriset. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok
Ignace
5/5
Bra bok
Svetlana A är en värdig nobelpristagare (Det är mycket sk-t man har läst genom åren producerat av s.k. nobelpristagare). Hon har något att berätta och språket flyter.
Boken kan också läsas som historiskt råmaterial. Massor av detaljfakta poppar upp här och var i texten.
Borde också vara obligatorisk läsning för folk inom försvaret - om vi hade haft något - eftersom det finns massor av information om hur krig går till i verkligheten.
Intressant är också beskrivningen av den ryska fosterlandskärleken; "Nu tar vi hand om Hitler; Stalin får vi ta tag i senare"
Lrb
5/5
Fantastisk bok!
Gav en helt ny bild av ett krig jag läst så mycket om. Briljant skrivet, och en viktig bok på många sätt.
Rekommenderas!
Max
5/5
Stark!
Borde läsas av alla! Kvinnors betydelsefulla roll i alla sammanhang har hittills inte fått det utrymme i historien de förtjänar! Här en viktig pusselbit till ökad kunskap om kvinnors viktiga delaktighet i alla sammanhang inte bara att föda o uppfostra barn!
Barbro B
4/5
Stark skildring från andra världskriget.
Gripande skildringar av sovjetiska kvinnors insats i andra världskriget. En del vågar t.o.m. kritisera sin egen högsta ledning, vilket känns befriande. En del berättelser påminner kanske lite väl mycket om varandra, vilket gör det lite enformigt ibland. Absolut väl värd att läsa!
Lars L
5/5
Det här är en realistisk och gripande bok som verkligen ger en bild av hur det var som kvinna i Röda Armén under kriget. Glädjeämnen och sorger blandas på ett personligt sätt. Detta är en bok som skall läsas i lugn och ro och den är svår att släppa ifrån sig. Det är också helt omöjligt att läsa den utan att ögonen tåras åtminstone ett par gånger då en del berättelser är så personliga och så sorgliga.
Björn S
2/5
Gav inget nytt om man läst andra böcker som Ivans krig. Boken är mer som en massa lösryckta berättelser som säger samma sak
Thomas L
4/5
Ja, vem berättar man för?
Dena bok kom ut första gången 1984 i en censurerad version och denna nyutgåva skall vara kompletterad med det som "försvann". Vad kan man säga? Trots att jag inte varit med om krig kan jag känna igen mig, vem skall man berätta för, som förstår? Hur skall man kunna berätta så att människor förstår? Jag förstår att kvinnorna började tigga när de kom hem från kriget där de i många fall stridit längst fram och i andra fall tvättat eller tagit hand om sårade. Riktiga hjältedåd har de utfört. Väl hemma ansågs ofta som "inga riktiga kvinnor" och blev kallade "fälthoror" och "lögnare".
Flickorna var mellan 14 och 21 då andra världskriget bröt ut och de ljög om sin ålder för att få fara till fronten och strida som sann kamrat.
Mycket tankvärd bok och det som gör mig mest beklämd är tiden efter kriget då inget riktigt blev som man trodde.
De var piloter, stridsvagnsförare, spanare och prickskyttar kvinnorna som stred i Röda armén, sida vid sida med männen. De var också sjukvårdarna som bar de sårade ut ur stridszonen. Men till skillnad från männen betraktades de efter kriget inte som hjältar, utan bemöttes med misstänksamhet och inte sällan med förakt. Så de teg. Tills journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj fyrtio år senare började söka upp dem på fabrikerna och i hemmen och bad dem berätta sin historia.
Den flerfaldigt prisbelönta boken bygger på hundratals djupintervjuer och ingår i författarens stora livsverk »Utopins röster«, ett unikt försök att beskriva den sovjetiska erfarenheten utifrån den lilla människans perspektiv.
Svetlana Aleksijevitj föddes 1948 i Ukraina och växte upp i Vitryssland. Hon betraktas som en av de viktigaste skildrarna av det postsovjetiska samhället. Flerfaldigt prisbelönad, bl.a. Svenska PENs Tucholskypris, Triumphpriset, Leipzigbokmässans litteraturpris och nu senaste - för just »Kriget har inget kvinnligt ansikte« - det polska Kapuscinskipriset (2011).
UR INLEDNINGEN Männen... De släpper ogärna in kvinnorna i sin värld, på sitt territorium... På traktorfabriken i Minsk sökte jag efter en kvinna, hon hade varit prickskytt. Om henne hade man åtskilliga gånger skrivit i fronttidningarna. Hennes hemtelefonnummer fick jag av hennes väninnor i Moskva, men det var gammalt. Och efternamnet jag antecknat var hennes flicknamn. Jag gick till fabriken där hon arbetade, till personalavdelningen, och där fick jag höra av männen (fabrikschefen och personalchefen): »Finns det verkligen inte tillräckligt många män? Varför skall ni lyssna på dessa kvinnohistorier. Kvinnofantasier...« Jag kom till en familj... Både mannen och hustrun hade deltagit i kriget. De hade träffats vid fronten, och där hade de gift sig: »Vi firade vårt bröllop i skyttegraven. Inför en strid. Jag sydde mig en vit klänning av en tysk fallskärm.« Han var kulspruteskytt, och hon var »sambandskvinna«. Mannen skickade genast ut kvinnan i köket: »Du kan väl laga till något åt oss.« Tevattnet hade redan kokat upp, smörgåsarna var bredda, och hon slog sig ner hos oss, men mannen fick henne genast på fötter igen: »Men var är jordgubbarna? Var är sylten vi hade med oss från landet?« Efter min enträgna vädjan lämnade han ovilligt ifrån sig sin plats med orden: »Berätta nu som jag har lärt dig! Utan tårar och en massa kvinnliga detaljer: hon ville vara vacker, förstår ni, så hon grät när de klippte av henne flätan.« Senare erkände hon viskande för mig: »Hela natten har han studerat »Andra världskrigets historia« med mig. Han var orolig för mig. Och nu är han rädd för att jag skall minnas fel. Att jag inte skall berätta på ett korrekt sätt.« Så var det åtskilliga gånger, i åtskilliga hem. Visst gråter de ofta. Och skriker. När jag har gått tar de hjärtmedicin. Eller kallar på ambulans. Men ändå ber de: »Du kan väl komma! Du måste komma! Vi har tigit så länge. I fyrtio år har vi tigit...«
Det här är en bok som går direkt in hjärtat och aldrigt riktigt lämnar en. Svetlana Aleksijevitjs bok beskriver många modiga kvinnors historia som länge varit dold men som nu får upprättelse. Boken är stundtals oerhört mörk och eländig, men det är värt att läsa vidare på grund av all dessa kvinnors ofattbara upplevelser. Rekommenderar den verkligen!
A
4/5
Recension av Kriget har inget kvinnligt ansikte
Fantastiskt beskriven. Intressanta berättelser om man är intresserad av människor och deras liv. Den beskriver också människors lojalitet och kärlek till fosterlandet.
Inger J
5/5
Starka kvinnor
Hur skulle andra världskriget slutat utan alla dessa kvinnor?
Vilka oerhörda uppoffringar, mod och påhittighet visade kvinnorna mitt i kaoset som rådde i Europa! De bad inte om att få bli hjältar. Kriget gjorde dem till det. Fantastiskt omskakande berättelser som man aldrig lär glömma.
Kene
5/5
Svetlana Aleksijevitj fantastiska böcker om Sovjet
Jag har läst alla Svetlanas böcker. Ett mästerverk som dokumenterar hur folket har haft det under tid i både Ryssland och forna Sovjetunionen. Något som alla behöver läsa för att se hur förtryck och krig gör med människor över tid, Det var många sidor (över 2000 sid) alla fem böckerna. En mycket värdig Nobelpristagarinna.
Gullvi J
5/5
Läsvärd!
En oerhört mörk bok men verkligen värd att läsa.
Kan upplevas som lite trög i början, men när kvinnornas upplevelser kommer flyter det på.
I början kunde jag bara läsa ett kapitel. Upplevelserna var övermäktiga, men tyvärr blir man lite "avtrubbad" och efter ett tag hade jag svårt att lägga den ifrån mig.
En oerhört bra bok som tar upp ett allvarligt ämne och en dold del av kvinnans historia.
Patricia H
5/5
Sovjetunionen
Har läst många böcker om både första och andra världskriget. Men har aldrig läst en som berört mig så mycket!
Susie
5/5
Sommarlitteratur
Har bara läst några sidor än så länge. Det lilla jag läst ger mig känslan av att jag kommer att tycka bra om dessa böcker. Köpta som sommarlitteraatur, därför får jag återkomma med betygsättningen efter sommaren.
Mary Å
4/5
Mycket bra.
En bok som alla borde läsa! Från dem unga till dem äldre människor, mycket lärorik och fascinerande bok
Såna böcker som lätt glömma bort, det är där för att det är jätte bra med Nobel priset!
James
5/5
Kriget har inget kvinnligt ansikte
En underbart annorlunda bok! En berättarstil som inte liknar något annat jag läst! Alla dessa bortglömda kvinnors röster som äntligen får komma till tals! Läs den!
Tina
5/5
Sovjet, kriget och kvinnorna - Läs
Svetlana Aleksijevitj har gjort en fantastisk prestation genom sina hundratals intervjuer med kvinnor som i mycket unga år valde att kämpa för fosterlandet mot tyskarna men också mot det patriarkaliska samhällets syn på kvinnan och hennes roll. Krigets grymhet och kvinnans förmåga att både mobilisera mod och känsla kommer väl fram i den form som Svetlana givit boken. Otäck läsning men man läser vidare för att söka förstå både motiven för kvinnornas enträgna vilja att slåss i fronten och det samhälle som internaliserat känslan för kollektivet och medmänniskan. Ett samhälle som också rymde grymhet och våld mot de egna.
Läs!
Karl-Erik J
4/5
Tankeväckande
Intressant bok om något jag inte vetat mycket om. Lite skrämmande med alla dessa 16-åriga flickor som promt ville till fronten, trots att de inte behövde det. Mycket blod, men inga övergrepp mot flickorna. Tung läsning, ingen bladvändare precis eftersom den saknar handling. Medaljer var tydligen mycket viktigt.
Britta
5/5
Otroligt stark bok
Boken ger en mycket realistisk bild över de fasor och umbäranden som kvinnorna och männen fick genomlida under kriget. Kvinnornas berättelser är mycket gripande. Man förvånas över den entusiasm som dessa unga flickor hade för att söka sig till kriget. Boken borde läsas av alla.
TM
3/5
Nobelpristagaren 2015
En fruktansvärt ruskig bok som dessvärre troligen är alldeles verklighetsnära. Intressant läsning men verkligen inte "feel good" och man skall vara beredd på ruskiga berättelser.
Nobelprisläsare
5/5
Enastående reportagebok
Ett imponerande arbete ligger bakom boken, som är ett måste för alla som är intresserade av forna Sovjetunionen. Författaren har stark anknytning till Sverige, där hon kunde finna en fristad under särskilt svåra år. En fantastisk bok av en modig kvinna.
Staffan
5/5
kvinnor i krig
En fasansfull bok om krigets fasor berättat av olika kvinnor som på olika sätt stridit vid fronten.Lite komiska scener kan jag också läsa om:största rädslan var ej att dö utan att tvingas bära herrkalsonger......
Kvinnorna vill prata om sina känslor under o efter kriget,männen vill berätta om sitt mod o hur många de dödat m.m. Kvinnorna blev övergivna i många fall,vänner skämdes för att de deltog i kriget men männen betraktades som hjältar! Boken är"lättläst" om man ser till språket-innehållet sv
årsmält....
Kristina L
5/5
Kriget blir skönlitteratur
Hon är fantastisk! Detta att hantera det vad jag förstår otroligt omfattande matrial, så att det blir skönlitteratur. Hennes precision och texthantering är ju det skönlitterära greppet.
Anders L
4/5
Bokcirkel
Tung, men fantastisk, tog tid att läsa, för hjärnan orkade inte riktigt ta in den....
Värdig Nobelpristagare, om jag får tycka :)
Landsrönningen
4/5
Bra bok
En väldigt gripande skildring av krigets grymma verklighet och hur människor påverkas av det, inte förvånad att hon fick Nobelpriset. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok
Ignace
5/5
Bra bok
Svetlana A är en värdig nobelpristagare (Det är mycket sk-t man har läst genom åren producerat av s.k. nobelpristagare). Hon har något att berätta och språket flyter.
Boken kan också läsas som historiskt råmaterial. Massor av detaljfakta poppar upp här och var i texten.
Borde också vara obligatorisk läsning för folk inom försvaret - om vi hade haft något - eftersom det finns massor av information om hur krig går till i verkligheten.
Intressant är också beskrivningen av den ryska fosterlandskärleken; "Nu tar vi hand om Hitler; Stalin får vi ta tag i senare"
Lrb
5/5
Fantastisk bok!
Gav en helt ny bild av ett krig jag läst så mycket om. Briljant skrivet, och en viktig bok på många sätt.
Rekommenderas!
Max
5/5
Stark!
Borde läsas av alla! Kvinnors betydelsefulla roll i alla sammanhang har hittills inte fått det utrymme i historien de förtjänar! Här en viktig pusselbit till ökad kunskap om kvinnors viktiga delaktighet i alla sammanhang inte bara att föda o uppfostra barn!
Barbro B
4/5
Stark skildring från andra världskriget.
Gripande skildringar av sovjetiska kvinnors insats i andra världskriget. En del vågar t.o.m. kritisera sin egen högsta ledning, vilket känns befriande. En del berättelser påminner kanske lite väl mycket om varandra, vilket gör det lite enformigt ibland. Absolut väl värd att läsa!
Lars L
5/5
Det här är en realistisk och gripande bok som verkligen ger en bild av hur det var som kvinna i Röda Armén under kriget. Glädjeämnen och sorger blandas på ett personligt sätt. Detta är en bok som skall läsas i lugn och ro och den är svår att släppa ifrån sig. Det är också helt omöjligt att läsa den utan att ögonen tåras åtminstone ett par gånger då en del berättelser är så personliga och så sorgliga.
Björn S
2/5
Gav inget nytt om man läst andra böcker som Ivans krig. Boken är mer som en massa lösryckta berättelser som säger samma sak
Thomas L
4/5
Ja, vem berättar man för?
Dena bok kom ut första gången 1984 i en censurerad version och denna nyutgåva skall vara kompletterad med det som "försvann". Vad kan man säga? Trots att jag inte varit med om krig kan jag känna igen mig, vem skall man berätta för, som förstår? Hur skall man kunna berätta så att människor förstår? Jag förstår att kvinnorna började tigga när de kom hem från kriget där de i många fall stridit längst fram och i andra fall tvättat eller tagit hand om sårade. Riktiga hjältedåd har de utfört. Väl hemma ansågs ofta som "inga riktiga kvinnor" och blev kallade "fälthoror" och "lögnare".
Flickorna var mellan 14 och 21 då andra världskriget bröt ut och de ljög om sin ålder för att få fara till fronten och strida som sann kamrat.
Mycket tankvärd bok och det som gör mig mest beklämd är tiden efter kriget då inget riktigt blev som man trodde.