När alla som vill kan publicera sig tvingas envar ständigt att tampas med överflödet. Distribution av litteratur, idéer, kritik och konst handlar inte längre, som ordets etymologi anger, om att ”fördela, dela ut” utan om att navigera i bortsållandets uppmärksamhetsekonomier. I vår fas av digitaliseringen har distributionen blivit många författares, konstnärers och redaktörers huvudverk och mardröm. I varsin personlig essä reflekterar idéhistorikern Viktor Andersson, ekonomhistorikern Rasmus Fleischer, sociologen Karl Palmås och poeten Magnus William-Olsson över hur distributionen av konst, litteratur och kritik kan tänkas och förstås i de sociala mediernas, aggregatorernas och algoritmernas epok.
