"Jag är er krönikör; åter har jag gett er glimtar av tornedalska öden och äventyr, en berättelse. Jag har troget förmedlat vad jag själv har fått höra vid skogsbrynet i Virkamaa väster om Torneå, där det finns en ovårdad mossbevuxen minnessten över finska kriget 1808-1809. Dit for jag ensam en dag för att om möjligt få ett svar på min fråga om de länge sedan döda ännu duger som vittnen för de nu levande. Den som glömmer sina fäder, glömmer sin framtid. Historia är skapat liv. När ett språk dör, dör ett folk. När mitt språk dör, dör mina fäder en gång till. Tsarens röda streck och kungens svarta band. Så kom den att kallas, gränsen som än i dag bärs av Könkämä eno, Muonio och Torne älv. Varför drogs gränsen så att den delade ett folk, en kultur?"
