Danmark och Sverige råder ett asymmetriskt förhållningssätt till den nazistiska och den kommunistiska erfarenheten. Medan den förra omfattas av konsensus, omgärdas den senare av oenighet. Föreliggande studie utgår från denna oenighet och undersöker hur den hanteras i dansk och svensk historiekultur. Tillvägagångssättet har varit att intervjua danska och svenska gymnasielärare och disputerade historiker från två olika generationer, vilka har fått svara på de mest omdiskuterade och brännande frågorna i kommunismens historia. Intervjuresultatet har sedan analyserats med hjälp av två nationella historiekulturer, vilka har tecknats i var sitt utförligt kapitel. Med nationell historiekultur förstås i denna avhandling uttrycket för hur människor i ett nationellt sammanhang orienterar sig i tiden och skapar mening av olika historiska erfarenheter. Den genomförda undersökningen visar att det råder märkbara skillnader mellan den danska och den svenska historiebearbetningen. Den danska uppgörelsen har varit häftigare än den svenska och mer markerat riktat in sig på ideologiska och moraliska aspekter på den kommunistiska erfarenheten och dessutom skrivit in den i ett dansknationellt meningssammanhang. En övergripande slutsats av studien är att den danska synen på kommunismen har undergått en högre grad av förändring, medan den svenska har präglats av ett större mått av kontinuitet. Valter Lundell, född 1965, är verksam lärare på gymnasiet och undervisar i historia, svenska och latin. Detta är hans doktorsavhandling i historia vid Lunds universitet.
