Studenter som väljer att utbilda sig till ämneslärare i svenska går en flerårig professionsutbildning. Utbildningen ska bidra till studenternas kunskapsutveckling, och de ska tillägna sig både ämneskunskaper och kunskaper om pedagogik, didaktik och metodik. Under en lång ämneslärarutbildning är det rimligt att anta att studenterna förändras och utvecklas både som människor, som blivande lärare och som språkbrukare. I boken Att utbildas till svensklärare i teori och praktik följer författaren fyra lärarstudenter under närmare fem år, och genom ett antal gruppintervjuer undersöker och analyserar författaren lärarstudenternas utveckling till svensklärare. Fokus ligger på deras utveckling i tal, tanke och förhållningssätt till bland annat kunskapssyn, yrkesroll, språkvård, bedömning och elevspråkutveckling. I boken kopplas dessa områden till mer övergripande diskussioner om exempelvis lärarprofessionalism, verksamhetsförlagd utbildning och betygsättning.

Studenter som väljer att utbilda sig till ämneslärare i svenska går en flerårig professionsutbildning. Utbildningen ska bidra till studenternas kunskapsutveckling, och de ska tillägna sig både ämneskunskaper och kunskaper om pedagogik, didaktik och metodik. Under en lång ämneslärarutbildning är det rimligt att anta att studenterna förändras och utvecklas både som människor, som blivande lärare och som språkbrukare. I boken Att utbildas till svensklärare i teori och praktik följer författaren fyra lärarstudenter under närmare fem år, och genom ett antal gruppintervjuer undersöker och analyserar författaren lärarstudenternas utveckling till svensklärare. Fokus ligger på deras utveckling i tal, tanke och förhållningssätt till bland annat kunskapssyn, yrkesroll, språkvård, bedömning och elevspråkutveckling. I boken kopplas dessa områden till mer övergripande diskussioner om exempelvis lärarprofessionalism, verksamhetsförlagd utbildning och betygsättning.

Studenter som väljer att utbilda sig till ämneslärare i svenska går en flerårig professionsutbildning. Utbildningen ska bidra till studenternas kunskapsutveckling, och de ska tillägna sig både ämneskunskaper och kunskaper om pedagogik, didaktik och metodik. Under en lång ämneslärarutbildning är det rimligt att anta att studenterna förändras och utvecklas både som människor, som blivande lärare och som språkbrukare. I boken Att utbildas till svensklärare i teori och praktik följer författaren fyra lärarstudenter under närmare fem år, och genom ett antal gruppintervjuer undersöker och analyserar författaren lärarstudenternas utveckling till svensklärare. Fokus ligger på deras utveckling i tal, tanke och förhållningssätt till bland annat kunskapssyn, yrkesroll, språkvård, bedömning och elevspråkutveckling. I boken kopplas dessa områden till mer övergripande diskussioner om exempelvis lärarprofessionalism, verksamhetsförlagd utbildning och betygsättning.