Titanicresenärer, främlingslegionärer och siare utgör den sjunde och sista delen av den trespråkige författaren Bengt Pohjanens serie Tornedalska öden och äventyr - berättelser hämtade från ”Sveriges tysta myr” som inte ens Nils Holgersson upptäckte.
I denna berättelse, som bygger på den nyfikne författarens möten med människor i de mest osannolika sammanhang, ställs frågan var alla berättelser och sånger kommer från. De regnar ner från himlen. De dyker upp ur underjorden. De kommer med besökare. De dyker upp på en restaurang. De kommer i drömmar. De kommer med en tornedaling som överlevt Titanic, från en främlingslegionär, från tyska kommendanter och inifrån författarens egna erfarenheter.
”Alldeles i slutet av inspelningen när det är dags att slå av kamerorna och ta avsked på Ounasvaara upptäcker vi något alldeles obegripligt. Vi stirrar upp mot himlen, vi stirrar på varandra och kameramännen, som står där lika häpna som vi. Från himlen dalar snöflingor. Men det är ju varmt ute och det finns inte ett moln så långt ögat når. ’Vad är det för något?’ undrar Katja. ’Inte är det snöflingor!’ säger jag. ‘Det är papper’, utbrister Katja. ‘A4’, viskar jag. ‘Slå på kamerorna!’ ropar Hasse. Vi ställer oss, går runt på Ounasvaara och samlar A4-ark, fulla med ord. ‘Det regnar ord’, säger Katja. ‘Och berättelser!’ ropar jag. ‘Och en sång’, säger Katja, ‘om marknaden.’ ‘Ingen idé att avsluta programmet med detta’, säger en av kameramännen, ‘det är … alldeles för otroligt … de kommer att säga att vi fejkat.’ Var kommer alla sånger, berättelser ifrån? När Katja Kettu och jag satt på Ounasvaara kom de från himlen.”
