Under 1900-talet har dominanta berättelser i stora delar av Norden framställt vintersport som något som utmärker både den egna nation en och en regional nordisk identitet. Under olympiska vinterspel har medierna varit tvungna att förhålla sig till denna dualitet, särskilt när nordiska idrottare från olika länder tävlade mot varandra. Förhållandet mellan nordiska och nationella kollektiva identiteter har därför utgjort en central aspekt för mediala berättelser om olympiska vinterspel att ta hänsyn till. Den här avhandlingen analyserar hur dessa aspekter tog sig uttryck i dagspress från Sverige, Norge och Svenskfinland, och vilka föreställningar om den nordiska grannlandsrelationen som uttrycken belyser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt känslohistoriska perspektiv, och förväntningar på hur nordbor skulle känna inför sina grannländer under de vinterolympiska tävlingarna. Analysen har ett långt historiskt perspektiv, som sträcker sig mellan 1936 och 1994. Dagspressen var under denna period en kraftfull aktör i framförhandlandet av geografiska identiteter, och dess och förhållande till nordiskhet under olympiska vinterspel är av relevans för alla som vill förstå Norden som historiskt fenomen idag. Martin Johansson är historiker verksam vid Södertörns högskola. De nordiska lekarna är hans doktorsavhandling.

Under 1900-talet har dominanta berättelser i stora delar av Norden framställt vintersport som något som utmärker både den egna nation en och en regional nordisk identitet. Under olympiska vinterspel har medierna varit tvungna att förhålla sig till denna dualitet, särskilt när nordiska idrottare från olika länder tävlade mot varandra. Förhållandet mellan nordiska och nationella kollektiva identiteter har därför utgjort en central aspekt för mediala berättelser om olympiska vinterspel att ta hänsyn till. Den här avhandlingen analyserar hur dessa aspekter tog sig uttryck i dagspress från Sverige, Norge och Svenskfinland, och vilka föreställningar om den nordiska grannlandsrelationen som uttrycken belyser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt känslohistoriska perspektiv, och förväntningar på hur nordbor skulle känna inför sina grannländer under de vinterolympiska tävlingarna. Analysen har ett långt historiskt perspektiv, som sträcker sig mellan 1936 och 1994. Dagspressen var under denna period en kraftfull aktör i framförhandlandet av geografiska identiteter, och dess och förhållande till nordiskhet under olympiska vinterspel är av relevans för alla som vill förstå Norden som historiskt fenomen idag. Martin Johansson är historiker verksam vid Södertörns högskola. De nordiska lekarna är hans doktorsavhandling.

Under 1900-talet har dominanta berättelser i stora delar av Norden framställt vintersport som något som utmärker både den egna nation en och en regional nordisk identitet. Under olympiska vinterspel har medierna varit tvungna att förhålla sig till denna dualitet, särskilt när nordiska idrottare från olika länder tävlade mot varandra. Förhållandet mellan nordiska och nationella kollektiva identiteter har därför utgjort en central aspekt för mediala berättelser om olympiska vinterspel att ta hänsyn till. Den här avhandlingen analyserar hur dessa aspekter tog sig uttryck i dagspress från Sverige, Norge och Svenskfinland, och vilka föreställningar om den nordiska grannlandsrelationen som uttrycken belyser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt känslohistoriska perspektiv, och förväntningar på hur nordbor skulle känna inför sina grannländer under de vinterolympiska tävlingarna. Analysen har ett långt historiskt perspektiv, som sträcker sig mellan 1936 och 1994. Dagspressen var under denna period en kraftfull aktör i framförhandlandet av geografiska identiteter, och dess och förhållande till nordiskhet under olympiska vinterspel är av relevans för alla som vill förstå Norden som historiskt fenomen idag. Martin Johansson är historiker verksam vid Södertörns högskola. De nordiska lekarna är hans doktorsavhandling.