Att växa upp i områden som kännetecknas av utsatthet i form av svåra socioekonomiska förhållanden, stor segregation och hög brottslighet kan påverka barns livschanser negativt, till exempel när det kommer till utbildning och inkomster. I rapporten kartlägger tre nationalekonomer utvecklingen av utsatta områden i Sverige över tid och hur barn påverkas på lång sikt av att växa upp i dessa områden.Författarna redovisar data på hur utsatta områden skiljer sig från andra områden med avseende på sysselsättningsgrad, inkomstnivå, andel utrikes födda och andel unga som bor där. De jämför vidare några möjliga indikatorer på förekomst av brottslighet i området, som antal anmälda brott, utsatthet för brott och otrygghet vid utevistelse under sena kvällar.I sin analys går författarna igenom den forskning som strävar efter att identifiera orsakssamband mellan utsatta områden och barns livschanser. De resonerar också kring några förslag som skulle kunna minska utsattheten och förbättra förutsättningarna för barns situation senare i livet.Hans Grönqvist är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, Susan Niknami är forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, och Torsten Santavirta är forskare i nationalekonomi vid Helsingfors universitet och Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Brottslighet och samhälle«.

Att växa upp i områden som kännetecknas av utsatthet i form av svåra socioekonomiska förhållanden, stor segregation och hög brottslighet kan påverka barns livschanser negativt, till exempel när det kommer till utbildning och inkomster. I rapporten kartlägger tre nationalekonomer utvecklingen av utsatta områden i Sverige över tid och hur barn påverkas på lång sikt av att växa upp i dessa områden.Författarna redovisar data på hur utsatta områden skiljer sig från andra områden med avseende på sysselsättningsgrad, inkomstnivå, andel utrikes födda och andel unga som bor där. De jämför vidare några möjliga indikatorer på förekomst av brottslighet i området, som antal anmälda brott, utsatthet för brott och otrygghet vid utevistelse under sena kvällar.I sin analys går författarna igenom den forskning som strävar efter att identifiera orsakssamband mellan utsatta områden och barns livschanser. De resonerar också kring några förslag som skulle kunna minska utsattheten och förbättra förutsättningarna för barns situation senare i livet.Hans Grönqvist är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, Susan Niknami är forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, och Torsten Santavirta är forskare i nationalekonomi vid Helsingfors universitet och Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Brottslighet och samhälle«.

Att växa upp i områden som kännetecknas av utsatthet i form av svåra socioekonomiska förhållanden, stor segregation och hög brottslighet kan påverka barns livschanser negativt, till exempel när det kommer till utbildning och inkomster. I rapporten kartlägger tre nationalekonomer utvecklingen av utsatta områden i Sverige över tid och hur barn påverkas på lång sikt av att växa upp i dessa områden.Författarna redovisar data på hur utsatta områden skiljer sig från andra områden med avseende på sysselsättningsgrad, inkomstnivå, andel utrikes födda och andel unga som bor där. De jämför vidare några möjliga indikatorer på förekomst av brottslighet i området, som antal anmälda brott, utsatthet för brott och otrygghet vid utevistelse under sena kvällar.I sin analys går författarna igenom den forskning som strävar efter att identifiera orsakssamband mellan utsatta områden och barns livschanser. De resonerar också kring några förslag som skulle kunna minska utsattheten och förbättra förutsättningarna för barns situation senare i livet.Hans Grönqvist är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, Susan Niknami är forskare i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, och Torsten Santavirta är forskare i nationalekonomi vid Helsingfors universitet och Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Brottslighet och samhälle«.