DJURET
Vid mitten av 1990-talet blev djurrättsrörelsen samhällets fiende nummer ett. Mjölkbilar brann, minkar släpptes ut, ungdomar köttvägrade och vuxenvärlden rasade. I mellanmjölkens land blev varje tallrik plötsligt ett ideologiskt slagfält. I dag är läget annorlunda. I skuggan av klimatkrisen är det inte längre veganen utan köttätaren som börjat framstå som boven kring matbordet. Var tionde svensk identifierar sig som vegetarian eller vegan, och den tidigare så fruktade »veganrörelsen« har vuxit upp till en köpstark grupp som allt fler företag vill göra sig till vän med.
Men samtidigt som vegetarianismen har normaliserats tycks de radikala djurrättsidéerna ha skjutits i bakgrunden. Matfrågan, som på 1990-talet laddades med en revolutionär vrede mot alla samhällets orättvisor, har blivit till en privat hälsofråga, ett uttryck för den personliga identiteten eller ett sätt bland andra att utöva »grön konsumtion«. Det har blivit acceptabelt att kritisera animaliekonsumtionen ur miljöperspektiv, men det råder ännu en besvärande tystnad kring djurens rättigheter. Frågan behandlas som en pinsam familjehemlighet som vi alla artigt förväntas hålla tyst om: tala om vad som helst, men inte om vårt våld mot djuren.
Varför består denna oförmåga att ta djuren på allvar? Är vi verkligen så förtjusta i våra biffar och pälskragar att vi inte kan tänka oss andra sätt att leva? Eller är det snarare så att frågan om hur vi behandlar djur skjuts åt sidan, förminskas och görs till ett icke-problem därför att detta tjänar starka penningintressen? Kan det till och med vara så att vi behöver vår dominans över djuren för att det tillhandahåller ett försvar för fortsatta makthierarkier mellan olika grupper av människor?
I Fronesis nr 56–57 tar vi oss an frågan om människa–djur-relationen ur kritiskt djurstudieperspektiv. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras förhållandet mellan djursyn, djurutnyttjande och samhällets maktstrukturer. I tre avdelningar diskuteras djurens ställning under kapitalismen; förhållandet mellan djurutnyttjande, rasism och sexism; samt några utopiska möjligheter för människor att leva tillsammans med – eller helt utan kontakt med – andra djur.
Bland texterna märks en intervju med djurrättsteoretikern John Sanbonmatsu om djurutnyttjandet som produktionssätt. I en klassisk text av nyligen bortgångne konstkritikern John Berger diskuteras kapitalismens inflytande på dagens instrumentella djursyn. Vi översätter ett utdrag ur Carol J. Adams omtalade feministiska analys av »köttets könspolitik« samt de politiska teoretikerna Will Kymlickas och Sue Donaldsons försvar för ett medborgarskap för djur.
Innehåll i Fronesis nr 56–57 (264 sidor):
Per-Anders Svärd: Djur, samhälle och kritisk teori
Agnes Gerner: Ur Sus
Helena Pedersen: Varufetischism och strukturellt våld
Marco Maurizi : Djurens frigörelse och kritisk teori. Intervju med John Sanbonmatsu
Rolf Engenell och Lena Lindström: Bättre flöde i dödsfabriken
Sarah Franklin: Dollys kropp
Tobias Linné och Helena Pedersen: Med omsorg om kor och kärlek till mjölk
Per-Anders Svärd: Speciesism och ideologiskt herravälde
John Berger: Varför se på djur?
Carol J. Adams: Köttets könspolitik
Somar Al Naher: Köttnationalismen, rasismen och halalfrågan
David Redmalm: Biopolitik och husdjurssorg
Anette Kristensson: Karnofallogocentrism
Amelie Björck: Efter speciesismen
Patricia MacCormack: Djuriskheter
Sue Donaldson och Will Kymlicka: Djuren och medborgarskapets frontlinjer
Jens Holm, Camilla Björkbom, Lisa Gålmark, Mattias Kristiansson, Erik Jönsson och Martin Smedjeback, intervjuade av Somar Al Naher: Djurhållningens utfasning
Redaktörer: Somar Al Naher, Amelie Björck, Helena Pedersen och Per-Anders Svärd.
