I Sekularism, populism, xenofobi granskar Mattias Martinson, professor vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, den nya mediedebatten kring religion som kan skönjas ungefär från 2010 och framåt. Debatten sätts i relation till den högljudda religionskritik som dominerade bara några år tidigare — det man har kallat ”nyateism” — vilken hade en av sina förklaringar i en nyväckt västerländsk rädsla för islam. I boken analyseras oväntade ideologiska allianser mellan religiösa företrädare och sekularistiska religionskritiker, allianser som inneburit att nya och ännu tydligare ideologiska gränser dras upp mot påstått bakåtsträvande religioner — islam som främmande och skrämmande religion hamnar åter i blickfånget. På vägen diskuteras även paralleller till högerextrem religionsretorik, liksom populismens problem som genomsyrar debatten och undergräver ett seriöst mediesamtal kring frågor om religion, sanning, kunskap och historia.

I Sekularism, populism, xenofobi granskar Mattias Martinson, professor vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, den nya mediedebatten kring religion som kan skönjas ungefär från 2010 och framåt. Debatten sätts i relation till den högljudda religionskritik som dominerade bara några år tidigare — det man har kallat ”nyateism” — vilken hade en av sina förklaringar i en nyväckt västerländsk rädsla för islam. I boken analyseras oväntade ideologiska allianser mellan religiösa företrädare och sekularistiska religionskritiker, allianser som inneburit att nya och ännu tydligare ideologiska gränser dras upp mot påstått bakåtsträvande religioner — islam som främmande och skrämmande religion hamnar åter i blickfånget. På vägen diskuteras även paralleller till högerextrem religionsretorik, liksom populismens problem som genomsyrar debatten och undergräver ett seriöst mediesamtal kring frågor om religion, sanning, kunskap och historia.