Visar resultat för..."Brita"

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.

En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! 

Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.

Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. 

Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August Strindberg

Medverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Föreställ dig en trädgård som behåller sin skönhet och charm året runt, oavsett säsong. I denna inspirerande bok tar författaren dig med på en resa genom vintergröna växters värld och deras avgörande roll för att skapa en levande och vacker trädgård under alla årstider. Genom att dela sina personliga erfarenheter från sin egen trädgård, kombinerar författaren praktiska råd med en djup förståelse för hur klimatförändringar påverkar trädgårdsdesign.

Med detaljerade kapitel om barrväxter, bladbuskar, perenner, ljung och andra vintergröna växter, erbjuder boken värdefulla tips för både nybörjare och erfarna trädgårdsentusiaster. Författarens engagemang och mångåriga erfarenhet genomsyrar varje sida och ger boken en unik trovärdighet.

En ovärderlig guide för alla som vill omfamna de många möjligheter som vinterträdgården har att erbjuda, och en inspirationskälla för att skapa ochvårda en grön oas året runt.

Arbetet med planering och samhällsutveckling kräver i allt större utsträckning perspektiv som integrerar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En sådan utgångspunkt leder till många frågor med koppling till energi, infrastruktur för transporter och kommunikation, liksom hur vi ska organisera för boende, vård och omsorg. Integrerade perspektiv på hållbar utveckling utgör ramarna för den här boken. I boken presenteras studier av samhällsplanering för goda livsvillkor i landsbygder, med särskilt fokus på service- och infrastrukturutveckling. Landsbygder och städer är sammanlänkade i nätverk av platser och beroendeförhållanden, och goda livsvillkor på landsbygder bidrar därmed till en hållbar utveckling för hela samhället.   

Boken belyser aktuella planeringsfrågor; pekar på problem och presenterar alternativa perspektiv och praktiker. Författarna diskuterar förhållningssätt och strategier som utmanar rådande bilder av landsbygder. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som inbjuder till diskussioner kring texten och andra planeringssammanhang.   

Författarna har sin bakgrund i discipliner som kulturgeografi, samhällsplanering, infrastrukturstudier, informatik och organisationsvetenskap samt civilsamhällesstudier. Deras varierade bakgrunder som forskare och praktiker bidrar till integrering av perspektiv och sektorer.

Susanne Stenbacka (red.) är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Brita Hermelin (red.) är professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Ida Andersson är docent i kulturgeografi och arbetar som lektor vid Örebro universitet.  Cecilia Bygdell är fil.dr i kulturgeografi och forskare vid Upplandsmuseet.  Patrik Cras är doktor i landsbygdsutveckling och verksam som forskare vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.  Jenny Eriksson Lundström är universitetslektor i informationssystem vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet.  Johan von Essen är professor i livsåskådningsvetenskap med inriktning mot civilsamhällesstudier vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.  Ida Grundel är fil.dr i kulturgeografi och arbetar på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Eva Gustavsson är docent i kulturgeografi vid Örebro universitet.  Susanna Heldt Cassel är professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.  Johan Hörnemalm är fil.dr i arbetsvetenskap med sociologi som huvudämne och ansluten forskare vid Umeå universitet. Stina Karlsson är utvecklingsledare för kompetensförsörjnings- och arbetsmarknadsfrågor på Norrbottens Kommuner.  Catarina Lundqvist är fil.dr i det tvärvetenskapliga forskningsområdet etnicitet och ansluten forskare vid Umeå universitet.  Daniel Lövgren är universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. Hans forskningsintresse rör kommunikation och plats i relation till olika typer av organisationer/organisering, men även studier av strategisk kommunikation i offentlig sektor. Dick Magnusson är universitetslektor och docent på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Anna-Birgitte Moberg har en masterexamen i statsvetenskap från Linköpings universitet.  Marie Nordfeldt är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.  Mattias Sandberg är docent i kulturgeografi. Han arbetar som specialist inom skogens sociala värden på Skogsstyrelsen och är affilierad forskare i kulturgeografi vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet. Pelle Åberg är docent i statsvetenskap och lektor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm. 

Stiftelser är en gammal företeelse som har funnits i hundratals år. Det finns ungefär 19 300 registrerade stiftelser i Sverige med tillgångar uppgående till ett värde av drygt 359 miljarder kronor. Detta gör stiftelser till en positiv och viktig kraft i utvecklingen av det svenska samhället.

I Stiftelsehandboken ges en allmän översikt av det mesta som rör svenska stiftelser. Boken fokuserar både på de legala områdena som civilrätt, skatterätt, redovisning och revision och områden som kapitalförvaltning och utdelningspolitik, samt innehåller även en mer praktisk handledning till hur arbetet i stiftelsen kan organiseras.

Stiftelsehandboken vänder sig till alla som på något sätt arbetar med stiftelser eller som överväger att bilda en stiftelse. Boken berör olika typer av stiftelser med tonvikt på den vanligaste formen, avkastningsstiftelser.

Denna fjärde upplaga har uppdaterats med hänsyn till ändringar i årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens regelverk avseende bland annat årsredovisningens undertecknande och upplysningar om väsentliga händelser, nya EU-regelverk avseende hållbara placeringar samt med anledning av några avgörande rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen. Boken är även uppdaterad med aktuella siffror och diagram.

Ända från Gustav Vasas tid fram till 1800-talets mitt var folk på resa ålagda att kunna visa vilka de var och att de hade ett godtagbart skäl för sin färd. Staten såg det som sin rätt att kontrollera och övervaka hur svenskar och utlänningar rörde sig inom riket och över dess gränser. Men vilka var motiven bakom kontrollbehovet? Hur fungerade de tidiga dokumenten och vad skilde den tidens pass från vår tids?

I Staten och folk på väg ger historikern Anna-Brita Lövgren för första gången en helhetsbild av utvecklingen av dessa resehandlingar över århundradena fram till 1860. Då avvecklades systemet i och med ett politiskt, socioekonomiskt och tekniskt förändrat, fredligare samhälle.

Forskningen har hittills gett endast spridda skärvor av passväsendets plats i det svenska samhället. Men dokumenten ger uttryck för ett spännande samband mellan överhet och undersåtar och beroendet dem emellan. Passets historia speglar politiska och ekonomiska uppfattningar och människosyn över tid. Den reflekterar även utbyggnaden av statsapparaten och teknikens framsteg. Samtidigt utgör den historien om den lilla människans behov av bevisbar hemvist och identitet.

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat?

Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna från dunkla gränder till glittrande gator.

"Samfundet Nordiska museets och Skansens Vänner är en stöttande vänkrets som är gemensam för de två museerna. Det hela började för 100 år sedan med ett fokus på gåvor av föremål. I dag kan bidragen gå även till exempelvis pedagogisk utveckling, fördjupad samlingsvård, artbevarande eller omvärldsbevakning. Med vännernas hjälp har vi kunnat göra nödvändiga insatser men också satt guldkant på tillvaron. De som vinner mest på detta är givetvis våra besökare."

I denna årgång av Fataburen presenterar en rad medarbetare vid Nordiska museet och Skansen ett urval vängåvor och bidrag från både fjärran tid och det nyss förflutna.

Hur känns det att hamna i fängelse för den som aldrig varit i kriminella kretsar? För den som inte har någon erfarenhet av kulturen som finns i en sådan hård miljö? Hur påverkas det av att dessutom vara känd - eller ökänd - som en av Hans Scheikes kvinnor och ha samhällets fördömelse över sig?

Brita Sylvan ger ett inträngande och naket porträtt av hennes upplevelse av att sitta i fängelse och öppnar upp sig om hur hon klarade de svåra situationer hon ställdes inför. Hon berättar om mobbning, narkotikasmuggling och rastlöshet, men även om vänskap och framsteg.

Jag fick fängelse utlovar både skratt, tårar och mycket känslor – och ger reflektioner om den så kallade vården inom fängelsets murar. Har kriminalvården verkligen den effekt den eftersträvar?

Inte förrän hon har tagit sig bort ifrån Per-Åke, inser sjukgymnasten Kerstin Falk hur han har kontrollerat henne under hela äktenskapet. Hon lämnar abrupt sitt liv som hemmafru på landsbygden i Småland, lämnar sina barn, föräldrar, vänner och hundar och hamnar av en slump i en liten stad på Grönlands västkust. Där hittar hon en plats där Per-Åke inte kommer åt henne, men det innebär också att hon inte heller kan vara tillsammans med någon av dem hon älskar mest.

Sakta börjar ändå en vardag forma sig för henne i det annorlunda och krävande land där hon ska stanna i tre år enligt ett kontrakt med sin uppdragsgivare Hjemmestyret. Nu börjar hon bestämma över sig själv och arbeta med det hon är utbildad för. Vänskap och samhörighet växer fram och sakta återvänder hennes självförtroende och handlingskraft.Vardagslivet på Grönland flätas samman med natur och klimat till en fascinerande helhet som fångar henne helt och fullt.

När det är dags för Kerstin att binda ihop alla lösa trådar hon lämnade efter sig i Småland, tvekar hon inte. Återkomsten hem blir både lyckad och ett fiasko, men hon gör det hon känner att hon måste. Då, äntligen, är hon fri från alla hinder att bygga upp en ny tillvaro.