Karin Johannisson – författare

Läkaren och den sjuka definierar sjukdom på olika sätt. Om medicinens öga ser den sjuka som ett objekt för rationella ingrepp, är Karin Johannissons perspektiv den vanliga människans, patientens. Hon visar att det ofta är samhällets behov som präglat den medicinska praktiken: "Medicinen lever i ett kulturellt rum, i ett slingrande samspel mellan kunskap, behov, värderingar och maktspråk."

Läkaren och den sjuka definierar sjukdom på olika sätt. Om medicinens öga ser den sjuka som ett objekt för rationella ingrepp, är Karin Johannissons perspektiv den vanliga människans, patientens. Hon visar att det ofta är samhällets behov som präglat den medicinska praktiken: "Medicinen lever i ett kulturellt rum, i ett slingrande samspel mellan kunskap, behov, värderingar och maktspråk."

I Den mörka kontinenten (1994) betraktar Karin Johannisson kvinnosjukligheten ur samhällets, vetenskapens, gynekologins och kvinnans egen synvinkel.Från ett idéhistoriskt perspektiv ger hon en spännande och skakande skildring av kvinnan och medicinen, med material från bland annat läkarrapporter, medicinsk vetenskap, sexologiska studier, etikettsböcker och dagböcker.

”Fallet Ellen West lämnar mig ingen ro. Hennes berättelse är katastrofal.” Fallet Ellen West av Karin Johannisson är en av texterna i Granta #1: Gränser. Granta är en tidskrift som lyfter fram starka berättelser och oväntade perspektiv. Noveller och romanutdrag samsas med reportage och självbiografiska berättelser, nyskrivet svenskt material med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster. Svenska Granta bygger på ett nära samarbete med såväl den engelskspråkiga förlagan som det tiotal andra systerutgåvor som de senaste åren startats runt om i världen. Tidskriften utkommer två gånger om året. Ett urval texter ur svenska Granta finns även tillgängliga som e-singlar.

I Den mörka kontinenten (1994) betraktar Karin Johannisson kvinnosjukligheten ur samhällets, vetenskapens, gynekologins och kvinnans egen synvinkel.Från ett idéhistoriskt perspektiv ger hon en spännande och skakande skildring av kvinnan och medicinen, med material från bland annat läkarrapporter, medicinsk vetenskap, sexologiska studier, etikettsböcker och dagböcker.

Kroppen har en historia. Den har omskapats efter klassens och könets konventioner, men också efter vilket kroppsspråk, sjukdomsspråk och smärtspråk som tiden tillåter. Kroppens tunna skal (1997) handlar om smärtans språk och hypokondrins illusioner, om dårskapens former och sjukdomens mening, om hur folkhemmets oönskade skars bort från den rationella samhällskroppen.

Kroppen har en historia. Den har omskapats efter klassens och könets konventioner, men också efter vilket kroppsspråk, sjukdomsspråk och smärtspråk som tiden tillåter. Kroppens tunna skal (1997) handlar om smärtans språk och hypokondrins illusioner, om dårskapens former och sjukdomens mening, om hur folkhemmets oönskade skars bort från den rationella samhällskroppen.

Hypnotism, spiritism och parapsykologi har alla rötter i den animala magnetismen, som lanserades som en sensationell terapeutisk metod av den österrikiske läkaren Franz Anton Mesmer på 1770-talet. Enligt honom genomströmmades kosmos av ett magnetiskt ämne som varje organism var beroende av. Genom handpåläggning utförd av en magnetisör kunde detta ämne överföras från en frisk till en sjuk kropp. Man upptäckte att patienterna, som ofta försattes i hypnotisk sömn, uppvisade förbluffande paranormala förmågor. 

I Sverige fick magnetismen inflytande på mycket varierade områden: den präglade swedenborgianismen och Frimurarorden, men även läkare och filosofer använde den i sina verksamheter. I Magnetisörernas tid visar idéhistorikern Karin Johannisson hur magnetismen hastigt slog igenom i Sverige under 1780-talet, fick fäste på nytt under det tidiga 1800-talet, och varför många av dess föreställningar fortfarande lever kvar. 

Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.