Vem var den makalösa Christina Piper? Ständigt aktiv, orädd och beslutsam styrde hon ett imperium av slott, gårdar och olika affärsintressen. 1720 lämnade Christina högkvarteret i Stockholm och intrigerna vid hovet för att bosätta sig i Skåne. Flytten blev en nytändning för den 47-åriga grevinnan, änkan och fembarnsmamman. Christinas lyckade investering i Alunbruket i Andrarum gjorde henne till en av Nordens främsta företagare under första halvan av 1700-talet. Men vem var Christina Piper egentligen? Hur påverkades Christina av sin samtid och hur påverkade hon den? Tretton författare ger här sin bild av Christina Piper, 1673-1752, som entreprenör, godsägare, byggfru, trädgårdsanläggare, mecenat, pietist, äktenskapsmäklare och mor – allt samlat i Makt och skaparkraft. En antologi om den makalösa Christina Piper.

Vad är en person och vad kan en person säga om samhälls­villkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religions­historiker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat?Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna från dunkla gränder till glittrande gator.

Var det verkligen så att allianser och egendom styrde de adliga äktenskapsvalen under 1700-, 1800- och 1900-talen? Med hjälp av dagböcker, brev och memoarer låter historikern Brita Planck oss komma nära en rad av tidens adliga par – och berättar om starka förälskelser och förverkligade drömmar om kärlek.

Vem var den makalösa Christina Piper? Ständigt aktiv, orädd och beslutsam styrde hon ett imperium av slott, gårdar och olika affärsintressen. 1720 lämnade Christina högkvarteret i Stockholm och intrigerna vid hovet för att bosätta sig i Skåne. Flytten blev en nytändning för den 47-åriga grevinnan, änkan och fembarnsmamman. Christinas lyckade investering i Alunbruket i Andrarum gjorde henne till en av Nordens främsta företagare under första halvan av 1700-talet. Men vem var Christina Piper egentligen? Hur påverkades Christina av sin samtid och hur påverkade hon den? Tretton författare ger här sin bild av Christina Piper, 1673-1752, som entreprenör, godsägare, byggfru, trädgårdsanläggare, mecenat, pietist, äktenskapsmäklare och mor – allt samlat i Makt och skaparkraft. En antologi om den makalösa Christina Piper.

Vad är en person och vad kan en person säga om samhälls­villkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religions­historiker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat?Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna från dunkla gränder till glittrande gator.

Var det verkligen så att allianser och egendom styrde de adliga äktenskapsvalen under 1700-, 1800- och 1900-talen? Med hjälp av dagböcker, brev och memoarer låter historikern Brita Planck oss komma nära en rad av tidens adliga par – och berättar om starka förälskelser och förverkligade drömmar om kärlek.