Visar resultat för..."Finska"

I Sofi Oksanens ”Hundparken” möts ett girigt Helsingfors och ett korrumperat Ukraina. Två kvinnor, Olenka och Darja, bär på livsöden som är sammanflätade av kärlek, lojalitet och svikna förtroenden. Deras historier är också en berättelse om maktkamp – mellan inflytelserika familjer och mellan könen, där striden står om herraväldet över den kvinnliga kroppen, och om barn som kan säljas över gränserna. Sofi Oksanen har skapat en fängslande berättelse om en kvinna som hemsöks av minnena av hennes förlorade barn, och som fortfarande jagas av de mäktiga som hon utmanat.

År 1939-1944 skickades sjuttio tusen barn från Finland till Sverige för att skyddas från kriget. Femton tusen av dem blev kvar. Det har skrivits mycket både om och av krigsbarn och deras släktingar. Men behovet av att denna mörka del i vår historia inte ska tystna är fortfarande stort, och de sår som ärvts av generationer är svåra att läka.

I antologin Ett hav emellan berättar både krigsbarn och deras ättlingar. För flera av dem är detta första gången de avslöjar någonting om sin uppväxt. Skam är ett återkommande begrepp i vittnesmålen och livshistorierna. Skammen över att vara finsk, över att ha fått vistas i Sverige och undkomma krigen skammen över att alls skämmas.

Läsaren får ta del av resan över till det nya landet, mötet med det nya obegripliga språket, av berättelsen om goda nya hem och om dåliga. Om återvändandet till det tidigare hemlandet, till efterkrigstidens fattigdom, arbetslöshet och stupade fäder, som mötte många som åkte tillbaka. Det är en berättelse om rotlöshet, men också om tacksamhet över att ha fått växa upp utan krig, och över att ha fått chansen till ett bättre liv.

"'Ett hav emellan' är en viktig bok ur flera aspekter. Dels därför att krigsbarnen fått berätta om sina egna upplevelser, dels därför att deras liv i Sverige snart är på väg att glömmas bort." Katolsk Magasin, Ingemar Andersson

Berglunds och Sennertegs bok är en lika klargörande som obehaglig läsning om ett stycke sällsynt mörk nordisk samtidshistoria.

Borås Tidning

Med hjälp av ögonvittnesskildringar och arkivstudier har författarna lyckats skapa ett imponerande storverk som råder bot på okunskapen.

Ingalill Mosander, Aftonbladet

I januari 1918, bara några veckor efter självständigheten, störtades Finland in i ett skoningslöst inbördeskrig mellan "röda" och "vita". Med 40 000 döda på bara några månader till följd av strider, mord, svält och sjukdom blev det Nordens dittills blodigaste konflikt, enbart överträffad av andra världskriget.

Hundra år har gått sedan denna tragedi. I Finland skapade kriget ett trauma som är kännbart än i dag. Samtidigt är det så gott som bortglömt i Sverige, trots att hundratals frivilliga svenskar reste över Östersjön för att slåss, och trots att hela den samtida svenska debatten kom att kretsa kring detta krig - ett krig som dessutom nästan fick en svensk regering att falla.

Med hjälp av ögonvittnesberättelser och arkiv skildras här inte bara hur detta krig kom att forma Nordens historia utan också hur åtskilliga av de svenska befäl som tjänstgjorde på den vita sidan sedermera kom att hamna på ledande positioner i Sverige, där de kunde påverka säkerhetspolitiken under andra världskriget och kalla kriget.

Tobias Berglund är forskare i modern politisk historia vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam vid bland annat University of California i Berkeley.

Niclas Sennerteg är författare och journalist och har skrivit flera uppmärksammade historiska böcker, senast Hakkorset och halvmånen - nazister i Mellanöstern. Tillsammans har de tidigare skrivit Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga.

Niclas Sennerteg och Tobias Berglund vill ge oss den stora bilden, berätta och klargöra orsakerna bakom finska inbördeskriget, redovisa mekanismerna bakom den olyckliga upptrappningen som ledde till det extremt blodiga och brutala krig som i stort sett kom att utspela sig på vår bakgård – de blir som allra bäst när de söker sig ner på mikronivå, läser brev, dagböcker, redovisar vittnesmål från svenskar på plats, frivilliga, korrespondenter, journalister.

Johan Croneman, Dagens Nyheter

vill råda bot på den förbryllande okunskapen om vårt grannland … Kriget sätts också in i en internationell kontext; i en värld av sönderfallande imperier växer två rörelser fram. En nationsbyggande, ett land och dess folk oavsett klass, den andra socialistisk för ett jämlikt samhälle oavsett nation … Stridernas själva förlopp skildras detaljerat och ögonvittnen till både röd och vit terror får kriget att på många vis påminna om nutida inbördeskrig; arméer av amatörer med hatet till en demoniserad motståndare som drivkraft … Berglund och Sennerteg bemödar sig om en opartisk och nyanserad hållning, öser ur såväl äldre som nyare källor. De problematiserar den hyllande mytbildning runt de vitas ledare Mannerheim som ensidigt framhåller den röda terrorn men förnekar den vita. Och redovisar det nya - länge kontroversiella - ifrågasättandet av den historiesynen. Men den mänskliga tragedin överskuggar till slut allt.

Maria Edström, Expressen

Välskrivet, väldokumenterat och väldisponerat ... Den främsta behållningen av Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok är den detaljerade beskrivningen av hur våldet långsamt eskalerar under 1917, för att till slut förgifta hela samhället. Sakta men säkert blir situationen allt mer explosiv och hatisk. Politiska motståndare förvandlas till omänskliga fiender, till djur som ska slaktas. Det påminner om utvecklingen i Rwanda och Bosnien under senare delen av nittonhundratalet. Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok blir därför en skrämmande påminnelse om hur lätt våld föder nytt våld, och om hur svårt våldet är att stoppa när det väl släppts loss.

Mattias Hagberg, Göteborgs-Posten

Berglund & Sennerteg har skrivit en bok som kronologiskt skildrar hela inbördeskriget och vars syfte är att 'förklara finska inbördeskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser', vilket för mig också är en ambition som man på ett utmärkt sätt lyckas med.

Björn Sandmark, Dala-Demokraten

Det är en grundlig genomgång av krigets bakgrund, förlopp och efterspel. Här skildras också den svenska hållningen under kriget och de svenska frivilliga som deltog. Författarna ger en briljant och delvis skakande skildring av ämnet, sådant det framstår i dagens forskningsläge. De bidrar själva med ny forskning i arkiv och tidens svenska och finska tidningar.

Josef Rydén, Jönköpings-Posten

Sätter in inbördeskriget i sitt sammanhang och ger oss detaljer ... Det är tre fotografier på sidan 334 i Berglund och Sennertegs bok om finska inbördeskriget som gör allt faktamaterial mänskligt begripligt.

Dag Sandahl, Nyheterna Östra Småland

en mycket god översikt av det finska inbördeskriget 1918. De placerar på ett utmärkt sätt inbördeskriget i sitt historiska sammanhang med utgångspunkt i det första världskriget och med bakgrund i den ryska revolutionen ... Boken är lättläst för en bred historiskt intresserad allmänhet och bidrar till att levandegöra Finlands historia för en svensk läsekrets.

BTJ

... för den historielöse som vill ändra på sin ignorans. Men boken kan också tjäna som en slags framtidsbild av hur det kan bli igen. Ty ute i världen är det fler som dör en våldsam död inom sitt lands gränser än som dör i konflikter mellan länder.

Stig-Björn Ljunggren, Piteå-Tidningen

För den som vill få en introduktion till det knappa halvår då den nyfödda republiken Finland för 100 år sedan höll på att slitas i stycken har Tobias Berglund och Niclas Sennerteg skrivit en kunnig och välskriven vägledning.

Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, i Clio

Det här är en bok om strider- grymma och hänsynslösa, utkämpade under brutala, närmast arktiska väderförhållanden. Modiga enmansattacker mot pansarvagnar, gerillakrig på skidor, ofattbar uthållighet och ett karismatiskt ledarskap från ett av 1900-talets stora militära genier - detta var grunden för Finlands kortlivade seger. Trots finländarnas tappra kamp var krigets utgång förutbestämd. Ryssarna insåg till slut att det som de trodde skulle bli en lätt seger över en numerärt underlägsen fiende hade förvandlats till en brutal avrättningsplats. Inkompetenta befäl ersattes, fler och mer välutbildade trupper sattes in. Även om finländarna förlorade på slagfältet lyckades de genom sitt motstånd hålla järnridån på avstånd och bevara Finlands självständighet.

WILLIAM R. TROTTER (1939-1940) var historiker och författare, som för denna bok vann den amerikanska Finlandiastiftelsens litteraturpris.

"en god översiktlig skildring av vinterkriget"ÖLANDSBLADET

"Trotter skildrar mästerligt en del av historien som det måste berättas om."THE WASHINGTON TIMES

"Man finner sällan en bok skriven med sådan pondus som denna av herr Trotter."NEW YORK TIMES BOOK REVIEW

I främsta linjen låter oss följa en granatkastarplutons kamp mot den sovjetiska övermakten under de svåra strider som utkämpades i slutet av finska vinterkriget, från Summa till Tali och senare vid Viborgska viken. Regementet som plutonen tillhörde kastades emot ryska elitförband som understödda av flygplan, stridsvagnar och kanoner trängde fram över Karelska näset mot Viborg.

Frontofficeren Dag Hemdal stred nästan hela tiden vid fronten, där det sovjetiska artilleriet skoningslöst besköt försvarsställningarna och genomförde oupphörliga pansaranfall.

Hemdals debut från 1940 ger en förstahandsbild av de stora psykiska och fysiska påfrestningarna som de unga reservofficerarna och deras manskap utsattes för.  

DAG HEMDAL (191365) var författare och journalist. Han medarbetade bland annat i Hufvudstadsbladet och Nya Pressen och skrev flera böcker. Boken utgavs under titeln Reservfänrik 1940 och kommer nu i en illustrerad nyutgåva.  

LARS ERICSON WOLKE, professor vid Försvarshögskolan, och en av Sveriges främsta experter på militärhistoria, har skrivit ett förord till boken.

 "Krigsskildringar på svenska är tack och lov ovanliga. Därför blir Hemdals knappa prosa desto mer drabbande. Han var journalist, vilket märks. [...] Händelseförloppen precist skildrat. [...] Sentida ögon anar mycket mellan raderna. Men där lämnas vi - förfärande nog - åt vår egen fantasi."Andreas Ericson, Svenska Dagbladet

"en både intressant och omväxlande bok" Vasabladet  

"Vad Hemdal lyckats skapa är en övertygande bild av kriget sådant det var" Nyland  

"god och verklighetstrogen bild av krigets hårda vardag" Nya Argus

Det här är en bok om strider - grymma och hänsynslösa, utkämpade under brutala, närmast arktiska väderförhållanden. Modiga enmansattacker mot pansarvagnar, gerillakrig på skidor, ofattbar uthållighet och ett karismatiskt ledarskap från ett av 1900-talets stora militära genier - detta var grunden för Finlands kortlivade seger. Trots finländarnas tappra kamp var krigets utgång förutbestämd. Ryssarna insåg till slut att det som de trodde skulle bli en lätt seger över en numerärt underlägsen fiende hade förvandlats till en brutal avrättningsplats. Inkompetenta befäl ersattes, fler och mer välutbildade trupper sattes in. Även om finländarna förlorade på slagfältet lyckades de genom sitt motstånd hålla järnridån på avstånd och bevara Finlands självständighet.

WILLIAM R. TROTTER (19432020) var historiker och författare, som för denna bok vann den amerikanska Finlandiastiftelsens litteraturpris.

"en god översiktlig skildring av vinterkrigett."Ölandsbladet

"Man finner sällan en bok skriven med sådan pondus som denna av herr Trotter."New York Times Book Review

"Trotter skildrar mästerligt en del av historien som det måste berättas om." The Washington Times

"Trotters skildring är en av de hittills bästa om detta unika krig." The Virginian-Pilot

Militärhistorien är bräddfylld med berättelser om nedbrända krigszoner, leråkrar, ruinstäder och djungler. Men i stort sett bara ett betydelsefullt slag har utspelat sig i ödemarken kring en landsväg, omgärdad av isiga skogar och midjedjup snö, under långa mörka vinternätter enbart upplysta av månskenet. Vid Raatevägen nära den ryska gränsen i mellersta Finland inringade och utplånade finländarna två fastfrusna, tungt utrustade och numerärt överlägsna sovjetiska divisioner under finska vinterkriget (1939 1940). Världsmedierna rapporterade snart om den osannolika framgången. Hur uppfattades blodbadet av fotsoldaterna på den finska och den sovjetiska sidan? I den prisbelönta Döden vid Raatevägen skildras det ofantliga kaoset som det stora slaget ledde till, där huvudrollerna inte spelades av militära befälhavare utan av helt vanliga soldater som kämpade i ett nedfruset helvete . 

TEEMU KESKISARJA (f. 1971) är en av de mest lästa finska historikerna och jämförs med såväl Antony Beevor som Peter Englund. Keskisarja har skrivit en rad prisbelönta böcker om olika historiska skeenden och arbetar som adjungerad professor vid Helsingforsuniversitet. 

"Tyngdpunkten ligger på skildringen av den enskilde soldatens erfarenheter hämtade från brev och dagböcker och inte minst från nertecknade intervjuer med soldater, officerare och civilpersoner, som var vittne till händelseförloppen. Berättelsen ger fasansfulla närbilder." Ölandsbladet 

"Genom att han fokuserar på människor och talande detaljer har det blivit en mycket läsvärd skildring. Författaren har inte utan skäl jämförts med Peter Englund och Antony Beevor, även om stilen är något annorlunda." Östra Småland

"Den osannolika segern och finnarnas oortodoxa stridsmetoder blev omedelbart till världshistoria och har behandlats i mängder av böcker och skrifter. Trots det tillför Teemu Keskisarjas bok något nytt. Genom en djupdykning i arkiven låter han vanligt folk komma till tals med talande detaljer om de extremt hårda stridsförhållandena på båda sidor om fronten." Nerikes Allehanda

LÄHDE LOLLON & BERNIEN KANSSA AURINGON MAAHAN!

Lollo ja Bernie tapaavat toisensa Auringon maassa ja saavat kutsun tanssijuhliin. On ihanaa tanssia!

Kartan ja nokkeluuden avulla he löytävät juhlapaikalle. Matkalla on aikaa myös auttaa ystäviä.

Tule mukaan!

”Min farsa var kommunist” är en milstolpe i författarskapet. Jag tror att Folkesson kan gå hur långt som helst."

Sydsvenskan

"Det bästa Folkesson skrivit sedan Kalmartrilogin, som inledde författarskapet och som den nya romanen på sätt och vis samtalar med när den fogar pappafiguren till den större berättelsen."

Svenska Dagbladet

"Dialogen mellan barn och vuxna har en rak och absurdistisk underton som ibland för tankarna till Tove Janssons ”Sommarboken”. Ja, det här är ännu ett porträtt av ännu ett barn som försöker närma sig en gåtfull och tufsig pappa. Ännu en bok där tiden håller på att rinna ut. Men i Tove Folkessons bok behöver man aldrig tvivla på kärleken."

Expressen

"Min farsa var kommunist" är ännu en ömsint Ölandssång - som bär hopp om att alla arv inte behöver föras vidare.

Sveriges Radio

”Pappas röst sjunger i mig som var det nyss vi satt vid elden här ute. Pojken var alldeles ny och jag fick höra skärvor av sådant som pappa själv bara fått brottstycken av.”

En dotter kånkar stenar i blåsten. Hon ska laga muren mellan sin tomt och pappans. Han som försvinner från radarn ibland. Plötsligt dyker han upp, arg och svettig och berättar om finska krig och hårda nävar. Hennes son slår ihjäl myror med en iver man bara kan hitta hos myrorna själva. Och på vägen till förskolan flyger stridsplanen lågt.

Genom alla tre drar skuggorna av det som ännu syns i pappans ögon, när han släpper allt han har för händer och bara glor, rakt in i elden.

Tove Folkessons nya roman Min farsa var kommunist är en berättelse om arv och frihet. Om en far som påstod att en annan värld var möjlig, och en dotter som försöker ta hand om den som finns. Där kajorna flyger norrut om kvällen, ljuset rusar över havet och det urgamla landskapet brer ut sig som en karg famn.

Den efterlängtade uppföljaren till Hans Rosenfeldts hyllade Vargasommar.

Ett dött spädbarn. En försvunnen kvinna. En hemlighet som sträcker sig långt bortom Haparanda.

Efter ett år av sorg återvänder Hannah Wester till jobbet och blir genast indragen i utredningen av ett spädbarn som hittats dött på den gamla kolerakyrkogården utanför Salmis. Vem är modern och vart har hon tagit vägen?

Yrkesmördaren Katja har på senare tid bara fått utföra simplare uppdrag. Nu skickas hon till Haparanda igen för att hitta två unga höggravida kvinnor som flytt från Gården.

En ung politiker talar ut i tv om sin och sin frus ofrivilliga barnlöshet, men avslöjar i direktsändning att de snart kommer att bli föräldrar! Samma kväll ringer hans telefon och en kvinna hotar på bruten engelska att avslöja vem som egentligen bär på barnet.

Händelserna i Haparanda binder samman rysk organiserad brottslighet med maktens korridorer i Stockholm i en mörk berättelse om mänsklig trafficking och surrogatindustri.

Den efterlängtade uppföljaren till Hans Rosenfeldts hyllade Vargasommar.

Ett dött spädbarn. En försvunnen kvinna. En hemlighet som sträcker sig långt bortom Haparanda.

Efter ett år av sorg återvänder Hannah Wester till jobbet och blir genast indragen i utredningen av ett spädbarn som hittats dött på den gamla kolerakyrkogården utanför Salmis. Vem är modern och vart har hon tagit vägen?

Yrkesmördaren Katja har på senare tid bara fått utföra simplare uppdrag. Nu skickas hon till Haparanda igen för att hitta två unga höggravida kvinnor som flytt från Gården.

En ung politiker talar ut i tv om sin och sin frus ofrivilliga barnlöshet, men avslöjar i direktsändning att de snart kommer att bli föräldrar! Samma kväll ringer hans telefon och en kvinna hotar på bruten engelska att avslöja vem som egentligen bär på barnet.

Händelserna i Haparanda binder samman rysk organiserad brottslighet med maktens korridorer i Stockholm i en mörk berättelse om mänsklig trafficking och surrogatindustri.

En död varg. En våldsam knarkuppgörelse. En kvinnlig lönnmördare av sällan skådat slag. På bara några dagar vänds tillvaron upp och ner för Haparandapolisen Hannah Wester. När det visar sig att en varg som hittats död i skogen har rester av en människa i magen förstår Hannah att det här inte blir en sommar som alla andra.Den döde som vargen ätit av kan snart kopplas till en blodig knarkuppgörelse i Finland. Men hur hamnade han i skogen utanför Haparanda? Och vart har knarket och pengarna tagit vägen?Hannah och hennes kolleger börjar vända på alla stenar för att ta reda på vad som hänt. Men tiden är knapp, det finns andra som är på jakt efter bytet. Som ryska Katja. När hon dyker upp drabbas staden av flera oväntade och brutala händelser. På några dagar vänds tillvaron upp och ner i Haparanda - inte minst för Hannah och flera av de inblandade som måste konfrontera saker i det förflutna de försökt förtränga eller lämna.

Vid sidan av första världskriget och i skuggan av den ryska revolutionen utkämpades i Finland ett blodigt inbördeskrig mellan de röda och de vita. Kriget kännetecknades av ett brutalt våld mot civila och krigsfångar. Grymheterna tog inte slut när de vita segrat. Då följde en straffkampanj som i hänsynslöshet söker sin like i Europas moderna historia. Segrarna avrättade närmare tiotusen fiender och över tolv tusen röda dog i fånglägren på grund av undernäring och sjukdomar. Det skapade en bitterhet och ett kollektivt trauma som förstärktes av att det officiella Finland vägrade erkänna vad som hänt. Vad fick människor att utföra så brutala handlingar? I I bödlarnas fotspår berättar Aapo Roselius om de mest omskakande händelserna under den vita terrorn. Han låter både offrens anhöriga och bödlarna komma till tals och beskriver de fåfänga försöken att ställa de ansvariga inför rätta. Roselius belyser också den långvariga bitterhet som levt kvar i det finska samhället och hur minnet av kriget styrts utifrån vilken sida man tillhörde. Aapo Roselius är doktorand vid historiska institutionen vid Helsingfors universitet och forskar i minneskulturen kring finska inbördeskriget. Han har arbetat som forskare i projektet Krigsdöda i Finland 1914-1922.