Visar resultat för..."Istiden"

Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan – fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.

Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta – och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.

Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.

Linjen sträcker sig över 12 000 år – från den tid då människor började befolka Norden fram till våra dagar. Istidens slut inleder linjen. Därefter följer jägarstenålder, bondestenålder, bronsålder, järnålder, medeltid och ny tid. Tidsåldrarna markeras med olika färger och vart 500:e år är utskrivet. Cirklar i tidslinjens nederkant markerar 33 år, ungefär en generation.

I det medföljande bildhäftet finns 15 illustrationer att klippa ut och fästa längs tidslinjen under undervisningens gång.

Mats Vänehem är illustratör, arkeolog och författare.

Så här kan du använda tidslinjen

Fäst tidslinjen på klassrumsväggen eller annan lämplig plats. Klipp ut och plasta gärna in bilderna. Ta fram bilderna och samtala om dem i samband med att ni arbetar med respektive tidsperiod. Vad ser ni på bilden? Hur byggdes husen? Vad är kläderna tillverkade av? Vad åt man? På baksidan av varje bild finns en kort beskrivning av vad bilden föreställer. Fäst bilden intill sin del av tidslinjen på väggen. Låt bilderna sitta kvar under ert fortsatta arbete om forntiden så att ni kan gå tillbaka och jämföra vilka skillnader och likheter ni kan hitta mellan de olika tidsperiodernas bilder. Fyll gärna på med egna bilder och låt väggen med tidslinjen vara en levande lärvägg.

Det är en helt vanlig söndag och Ilse har tråkigt. I alla fall tills hon hittar en bok om istiden i garaget!

Ilses pappa är arkeolog, och när hon frågar honom vad en istid egentligen är för något har han många spännande saker att dela med sig av. Pappa berättar om ulliga elefanter, jättegrytor och stora stenar som flyttar på sig.

Tillsammans med pappa och storebror Ivar ger sig Ilse ut i snön för att leta efter spår av den förra istiden.

Ilse och istiden är första delen i serien "Forntidens fantastiska fakta". Här kan du hitta roliga fakta om istiden och tips på hur du kan hitta spår av den i Sveriges natur.

Hillevi kommer inte ihåg mammas röst eller doft längre, och hon skäms för det. Samtidigt är det ibland skönt att inte minnas, det gör så ont att tänka på mammas roliga danser med dammsugaren, på hennes inredningstidningar och på att hon faktiskt sa hejdå till Hillevi, utan att tala om att det var deras sista hejdå i livet.

Hemma hos pappa och storebror Olle är allt lite hoppsan hejsan och Hillevi saknar sitt fina rum hon hade hos mamma. Ännu mer saknar hon bonuspappa Fille. Hillevi vet inte riktigt vem hon är i det här nya livet, utan mamma, mer än att hon fortfarande älskar att sjunga och drömmer om en egen hund. Och att hon kanske är kär.

Under året i femman händer en massa saker. Hillevi gör sång-audition, går på bio-dejt och gör något absolut superförbjudet och hemligt. Dessutom klipper hon av sig allt hår, alldeles själv. Hon kanske är precis så där tuff som kompisarna verkar tro?

Ur BTJ's recension

"[...] I På andra sidan istiden lyckas hon behandla ett tungt och svårt ämne på ett okomplicerat och rakt sätt som talar väl till målgruppen. Genom olika livshändelser i Hillevis liv porträtteras både ilskan och saknaden efter mamman på ett ärligt och levande sätt [...]".

Lektör Lina Bäckström, BTJ-häfte nmr 3, 2026.

Glaciärerna är på reträtt. Isarna smälter och landskapet förändras. I isarnas djup och i landformerna kring dem finns svaren på hur fjällklimatet har utvecklats och genom åren har vi lärt oss att läsa dessa tecken.

Glaciärerna kan vara mäktiga, råa och skrämmande. De trivs där vi människor fryser och drar upp kapuschongen. De växer där glaciärforskare pulsar och kämpar med sina instrument i snöyra och motvind. Men de lockar också sina besökare med sin skönhet.

I den här boken följer författarna de tidiga forskarna i spåren. De berättar historierna om dessa pionjärer och deras drivkrafter. Och de presenterar huvudobjekten för forskarnas intressen: Tarfalas glaciärer som de ser ut idag; för hundra år sedan och i en framtid när vårt nya klimat drabbat dem med all kraft.

Mätningar, foton och beskrivningar, som kostat mycket möda och umbäranden att ta fram, har idag ovärderligt värde för den moderna forskningen och ger oss möjlighet att förstå vad som sker. Sedan slutet av 1800-talet har glaciärernas gåtor kring forntida väder och klimat dragit både turister och forskare till Kebnekaises mest alpina fjälldal: Tarfaladalen.    

Per Holmlund är professor i glaciologi vid Stockholms universitet och var föreståndare för Tarfalastationen 1996-2004 och har även bedrivit forskning i Arktis och Antarktis. Han har tidigare skrivit flera böcker om glaciologi, glaciärer och polarfotografi. På Votum Förlag Glaciärer - gnistrande smycken som ännu pryder våra svenska fjäll.

Anna Schytt är geovetare, vetenskapsjournalist och hedersdoktor. Hon har tillbringat många somrar i Tarfala eftersom hennes pappa Valter Schytt grundade forskningsstationen där. Hon har skrivit boken Med känsla för is, och är chef för SVT Vetenskap.