Visar resultat för..."Mödrar döttrar"

Julie Otsuka, författare till ”Vi kom över havet”, återvänder med en stilsäker roman där första delen speglar livet i en simhall. En oförklarlig spricka som uppstår i simbassängens botten slår sönder besökarnas rutiner, väcker oro och spekulationer − men också förväntningar. I bokens andra hälft möter vi Alice, en äldre kvinna och före detta simmare som har flyttat till ett hem som hon inte känner igen som sitt. Hennes minne söker sig bakåt, till barndomen och interneringslägret där hon tillbringade kriget. Samtidigt försöker hennes vuxna dotter hitta ett sätt att navigera genom deras sönderfallande relation.

”Simmarna” är en efterlängtad återkomst, en roman om närhet, avstånd, förlust och minne.

”Den här boken är ett styrkebesked av Mara Lee, en bok som väger tungt och sprider sin språkliga lätthet med exakt tonträff.”

Bernur

”Den här boken kastar nytt ljus över brutaliteten i Mara Lees övriga författarskap.”

Martina Montelius, Expressen

"En undertryckt känsla av något som kanske kan kallas våld genomsyrar samlingen, både elegant och insisterande. Det är den typen av lyrik som går att läsa om och om igen, med det hägrande löftet om att det skymtar mer mellan orden och raderna."

Borås Tidning

”Min tunga moder” är dikt som lär sig att skriva. En bok om mamman som början på allt, all dikt och uppfinningsrikedom. Om fantasin som ett vapen riktat inåt och utåt. Om brist, skuld, sår och begär. Om överträdelser, om att närma sig det förbjudna. Det handlar om modersmålet. I sin nya diktsamling undersöker Mara Lee hur modern, tyngden, tungan och språket hänger samman.

Prisbelönta Lina Bengtsdotters tredje fristående bok om Charlie Lager är en gripande kriminalroman om trasiga själar, svek och avklippta familjeband – en efterlängtad återkomst efter succédebuten ”Annabelle” och uppföljaren ”Francesca”. Kriminalinspektör Charlie Lager brottas med sina personliga demoner när hon kallas till Karlstad där en nio månaders flicka försvunnit. Föräldrarna är i chock och medierna rapporterar högljutt om det resultatlösa sökandet. Lovande spår förvandlas till återvändsgränder och Charlie får en känsla av att ingen vill berätta hela sanningen om den försvunna Beatrice. För varje timma som går blir chanserna att hitta det lilla barnet vid liv allt mindre och Charlie tvingas pressa sig själv och omgivningen till det yttersta.

Drottningen av strandläsning är tillbaka med en varm roadtrip-roman!

För Lara och hennes dotter Eliza har det alltid bara varit de två. Men dagen då Eliza fyller 18 år vill hon plötsligt ha kontakt med sin pappa. Lara tvingas då avslöja hemligheten hon har hållit gömd för sin dotter hela hennes liv, och samtidigt måste hon återigen möta sin egen historia.

Eliza vill ha svar, och hos Lara själv väcks många frågor. Jakten på sanningen tar dem med på en roadtrip genom England, och slutligen leder den hela vägen till New York, där allt började en gång i tiden.

På vägen har drömmar krossats, och möjligheter gått förlorade. Men det verkar som att livet fortfarande har några överraskningar för Lara och Eliza.

Allt kan hända är en varm och klok feelgoodroman av brittiska stjärnförfattaren Lucy Diamond. En berättelse om kärlek, nya chanser och om de oväntade vägar livet kan föra oss in på.

Författaren beskriver tre generationers liv i Sri Lanka – från 1920 till i dag. Karaktärerna i boken är inte påhittade utan har levt och lever fortfarande i det mansdominerade samhället. Läsaren får en bild av kulturen och framför allt en bild av kvinnornas situation, präglad av utsatthet och våld.

”En flickas födelse är en stor börda för en familj. Föräldrarna måste börja spara till henne från den dag hon föds. Dessutom är det inte lätt att ta hand om henne. Flickor är som porslin. Om de går sönder kan man inte reparera dem och de har inget värde efteråt.”

Priyanwada M. Banduwardana arbetade som frilansande journalist i Sri Lankas tidningar under många år. Som författare och översättare medverkade hon dessutom i mer än 20 böcker på singalesiska och några av dem har prisbelönats.

”Det går en röd tråd genom mormor, mamma och mig och den går inte att klippa av. Allt är redan bestämt. Insikten sitter i kroppen: i benen, bröstet, blodet.”

Mamma säger att man kan dö när som helst, så det gäller att ta vara på livet, det är ingen idé att ångra sig. Men för Anna är det en tillvaro färgad av overklighetskänslor och oro, och hon vet vad mormor tycker om mammas olika val i livet. Allt som jag finner i er ska jag finna i mig är en hudlös roman, om det vi ärver från våra föräldrar och om det som till sist måste bli sagt.

”Det går en röd tråd genom mormor, mamma och mig och den går inte att klippa av. Allt är redan bestämt. Insikten sitter i kroppen: i benen, bröstet, blodet.”

Mamma säger att man kan dö när som helst, så det gäller att ta vara på livet, det är ingen idé att ångra sig. Men för Anna är det en tillvaro färgad av overklighetskänslor och oro, och hon vet vad mormor tycker om mammas olika val i livet. Allt som jag finner i er ska jag finna i mig är en hudlös roman, om det vi ärver från våra föräldrar och om det som till sist måste bli sagt.

Heliga Birgitta levde större delen av sitt liv (1303–1373) som hustru och mor — hon födde åtta barn – och utan att ha en aning om att hon en dag skulle bli helgonförklarad.           Birgitta och Katarina är i första hand en roman om människorna bakom historieskrivningen. Om det viktigaste, det som skedde vid sidan av det kända och storslagna, om äktenskapet och det smärtsamma förhållandet mellan en mor och en dotter.Romanen följer Birgittas långa och skiftande väg från barndomen till vuxenheten, vidare till det svenska hovet där hon stod nära Magnus Eriksson och drottning Blanka, och fram till uppenbarelserna och resan till Rom som företogs genom länder hårt drabbade av digerdöden.                        Efter att i debutromanen Stjärneborg ha skildrat den danske vetenskapsmannen och astronomen Tycho Brahes sista år på Ven, ringar nu Alexandra Coelho Ahndoril in det mänskliga dramat hos Birgitta Birgersdotter från Finsta i Uppland.

Stjärneborg (2003)

”Redan från början skriver hon med den säkerhet och auktoritet som en garvad författare uppvisar, men lyser dessutom med debutantens motiviska fräschör.”                                                                 Dagens Nyheter

”Hennes förmåga att väva samman tankar och känslor som tycks tidlösa med en specifik historisk miljö är förnämlig. Med sitt engagerade allvar blir Stjärneborg både en intressant och begåvad debut.”                                                                 Upsala Nya Tidning

”… en historia som griper tag i läsaren från första sidan till den sista.”                                                                Nerikes Allehanda

Leda har för en tid sedan gått igenom en skilsmässa och lever för sitt arbete som engelsklärare, när hon inte ägnar hon sig åt sina två döttrar. När dessa är stora nog att flytta hemifrån väljer de att förena sig med sin far som är bosatt i Kanada. Leda fasar för att bo själv och tror att hon ska lida av ensamhetens gissel. Tvärtemot vad hon föreställer sig, blir ensamtillvaron en befrielse och hon känner sig helt enkelt lättad över att slippa ansvaret. Leda beslutar sig för att åka på semester vid havet, till en liten badort i södra Italien för att riktigt rå om sig själv. Men efter några dagars avkoppling i lugn och ro börjar saker hända som hotar hennes jämvikt. En skrikig och påflugen familj gör entré på stranden och de gör hotfulla utfall mot de övriga badgästerna. När ett av barnen i famljen tappar sin docka på stranden utlöses en räcka händelser som överskuggar hela semestervistelsen. Leda börjar rannsaka sig själv och de val hon gjort som maka och mor, kanske inte alltid vad man förväntar sig av en mamma.

Heliga Birgitta levde större delen av sitt liv (1303–1373) som hustru och mor — hon födde åtta barn – och utan att ha en aning om att hon en dag skulle bli helgonförklarad.           Birgitta och Katarina är i första hand en roman om människorna bakom historieskrivningen. Om det viktigaste, det som skedde vid sidan av det kända och storslagna, om äktenskapet och det smärtsamma förhållandet mellan en mor och en dotter.Romanen följer Birgittas långa och skiftande väg från barndomen till vuxenheten, vidare till det svenska hovet där hon stod nära Magnus Eriksson och drottning Blanka, och fram till uppenbarelserna och resan till Rom som företogs genom länder hårt drabbade av digerdöden.                        Efter att i debutromanen Stjärneborg ha skildrat den danske vetenskapsmannen och astronomen Tycho Brahes sista år på Ven, ringar nu Alexandra Coelho Ahndoril in det mänskliga dramat hos Birgitta Birgersdotter från Finsta i Uppland.

Stjärneborg (2003)

”Redan från början skriver hon med den säkerhet och auktoritet som en garvad författare uppvisar, men lyser dessutom med debutantens motiviska fräschör.”                                                                 Dagens Nyheter

”Hennes förmåga att väva samman tankar och känslor som tycks tidlösa med en specifik historisk miljö är förnämlig. Med sitt engagerade allvar blir Stjärneborg både en intressant och begåvad debut.”                                                                 Upsala Nya Tidning

”… en historia som griper tag i läsaren från första sidan till den sista.”                                                                Nerikes Allehanda

Paradisets dagg (1957) handlar om moderskärlekens betydelse och romanen är i allt väsentligt en skildring av förhållandet mellan mor och barn. Modern är en fattig bondflicka som råkat ut för den gamla historien att under sin stadsvistelse bli med barn och bli övergiven av älskaren när barnet väntas. Men det är segt virke i Sivan Karlsson: hon återvänder till familjen och trotsande fientlighet och onda tungor föder hon sitt barn och drar fram sig och sin flicka med hårt arbete. Hon får ta den tjänst som bjuds och den är inte precis den bästa, hon tvingas att tid efter annan lämna ifrån sig sin flicka men hon släpper henne aldrig helt och hon ger inte upp.

Med suverän psykologisk hand, utan åthävor och med obönhörligt sanningskrav, visar Irja Browallius hur den primitiva men livsdugliga modern bemästrar sitt strävsamma öde och hur det lilla barnet formas till människa medan hon slits mellan olika vårdarinnor och fosterhem. Detta dubbelporträtt är infogat i en av Irja Browallius mest levande bygdeskildringar där varje figur, varje episod avtecknar sig med mästerlig trovärdighet mot bakgrunden av genuin svensk bondebygd.

Julie Otsuka, författare till ”Vi kom över havet”, återvänder med en stilsäker roman där första delen speglar livet i en simhall. En oförklarlig spricka som uppstår i simbassängens botten slår sönder besökarnas rutiner, väcker oro och spekulationer − men också förväntningar. I bokens andra hälft möter vi Alice, en äldre kvinna och före detta simmare som har flyttat till ett hem som hon inte känner igen som sitt. Hennes minne söker sig bakåt, till barndomen och interneringslägret där hon tillbringade kriget. Samtidigt försöker hennes vuxna dotter hitta ett sätt att navigera genom deras sönderfallande relation.

”Simmarna” är en efterlängtad återkomst, en roman om närhet, avstånd, förlust och minne.

”Den här boken är ett styrkebesked av Mara Lee, en bok som väger tungt och sprider sin språkliga lätthet med exakt tonträff.”

Bernur

”Den här boken kastar nytt ljus över brutaliteten i Mara Lees övriga författarskap.”

Martina Montelius, Expressen

"En undertryckt känsla av något som kanske kan kallas våld genomsyrar samlingen, både elegant och insisterande. Det är den typen av lyrik som går att läsa om och om igen, med det hägrande löftet om att det skymtar mer mellan orden och raderna."

Borås Tidning

”Min tunga moder” är dikt som lär sig att skriva. En bok om mamman som början på allt, all dikt och uppfinningsrikedom. Om fantasin som ett vapen riktat inåt och utåt. Om brist, skuld, sår och begär. Om överträdelser, om att närma sig det förbjudna. Det handlar om modersmålet. I sin nya diktsamling undersöker Mara Lee hur modern, tyngden, tungan och språket hänger samman.

Heliga Birgitta levde större delen av sitt liv (13031373) som hustru och mor hon födde åtta barn och utan att ha en aning om att hon en dag skulle bli helgonförklarad.           Birgitta och Katarina är i första hand en roman om människorna bakom historieskrivningen. Om det viktigaste, det som skedde vid sidan av det kända och storslagna, om äktenskapet och det smärtsamma förhållandet mellan en mor och en dotter.Romanen följer Birgittas långa och skiftande väg från barndomen till vuxenheten, vidare till det svenska hovet där hon stod nära Magnus Eriksson och drottning Blanka, och fram till uppenbarelserna och resan till Rom som företogs genom länder hårt drabbade av digerdöden.                        Efter att i debutromanen Stjärneborg ha skildrat den danske vetenskapsmannen och astronomen Tycho Brahes sista år på Ven, ringar nu Alexandra Coelho Ahndoril in det mänskliga dramat hos Birgitta Birgersdotter från Finsta i Uppland.

Stjärneborg (2003)

Redan från början skriver hon med den säkerhet och auktoritet som en garvad författare uppvisar, men lyser dessutom med debutantens motiviska fräschör.                                                                 Dagens Nyheter

Hennes förmåga att väva samman tankar och känslor som tycks tidlösa med en specifik historisk miljö är förnämlig. Med sitt engagerade allvar blir Stjärneborg både en intressant och begåvad debut.                                                                 Upsala Nya Tidning

en historia som griper tag i läsaren från första sidan till den sista.                                                                Nerikes Allehanda

Julie Otsuka, författare till ”Vi kom över havet”, återvänder med en stilsäker roman där första delen speglar livet i en simhall. En oförklarlig spricka som uppstår i simbassängens botten slår sönder besökarnas rutiner, väcker oro och spekulationer − men också förväntningar. I bokens andra hälft möter vi Alice, en äldre kvinna och före detta simmare som har flyttat till ett hem som hon inte känner igen som sitt. Hennes minne söker sig bakåt, till barndomen och interneringslägret där hon tillbringade kriget. Samtidigt försöker hennes vuxna dotter hitta ett sätt att navigera genom deras sönderfallande relation.

”Simmarna” är en efterlängtad återkomst, en roman om närhet, avstånd, förlust och minne.

... Jag såg dig speglas i min kalk med vin: ett ansikte därunder ytans röda. Din blick var klar, din mun var känsligt fin, den glödde som den skapades att glöda. Din mun var vallmo, ögats spegling: lin. Jag lyfte kalken, drack. Det var att döda. Den antika myten om Demeter och Persefone ligger till grund för Lotta Olssons-Anderbergs lyriska debut. I 22 sonetter och som en växelsång mor och dotter emellan beskrivs här kvinnoblivandets förvandlingar: hur den unga flickan Persefone rövas till underjorden och hur Demeter, hennes mor, med budbäraren Hermes hjälp söker rädda henne. Lotta Olsson-Anderberg är född 1973 och bosatt i Stockholm.

När Julie är tretton år blir hon bortförd och kidnappad från sitt hem. Familjen blir djupt skakad men lyckas ändå behålla hoppet om att Julie en dag ska komma tillbaka. Plötsligt en kväll många år senare ringer det på dörren och en ung kvinna som presenterar sig som Julie stiger på. Den försvunna flickan är mirakulöst nog tillbaka igen och familjens lycka vet inga gränser, men snart börjar Julies mamma Anna mot sin vilja att tvivla på om flickan verkligen är deras försvunna dotter. Hon försöker att förtränga sina känslor men det går inte och när hon blir kontaktad av en privatdetektiv som intresserat sig för ärendet börjar ett smärtsamt sökande efter sanningen om den flicka hon hoppas är hennes försvunna dotter.

Med högt tempo, karaktärer som stannar kvar, ovisshet in i det sista och ett starkt engagemang för samhällets utsatta är Andras döttrar en bok för alla som läst och älskat titlar som Kvinnan på tåget och Gone Girl. Författaren Amy Gentry har inspirerats av fallet med den kidnappade flickan Elizabeth Smart i Utah 2002.

Hur ska döttrar kunna skydda sig från sina mödrars sorg? Går det att älska sitt barn utan att samtidigt överge det? Varför så mycket blod när ultraljudet visar hjärtslag? I Malin Nords roman Barmark flockas korparna där förluster och rädslor härjar.

Anja och dottern Hanne måste lämna barndomshemmet på myrmarken vid älven. För att förstå sina oroskänslor och den stumma relationen till sin egen mamma börjar Anja läsa sin norska mormors efterlämnade dagböcker: om hennes dramatiska flykt över fjället i december 1942 och om de omöjliga beslut hon tvingades fatta för att rädda livet på sitt ofödda barn. Barmark är en mörkt skimrande, grym och starkt rörande berättelse om sorg som går i arv mellan generationer. En roman om närhet och avstånd och om de förlorade barn som irrar i de jämtländska skogarna med evigt mörker omkring sig.

Två av Tamara McKinleys mest älskade titlar.”Eldhärjad” är ett oförglömligt läsäventyr som utspelar sig 1946. Andra världskriget är över och livet kan så smått återgå till det normala. I en australisk avkrok driver makarna Morgan ett familjesjukhus. Deras förhoppning är att sonen ska ta över verksamheten, men han har nyss förlorat sin förstfödda och hans äktenskap är i fritt fall. När en stor brand inträffar måste byns invånare plötsligt lära sig att samarbeta. Medan lågorna rycker närmare visar invånarna upp nya, mer eller mindre angenäma, sidor av sig själva. ”Ekon av längtan” utspelar sig på trettiotalet. Den unga sjuksköterskan Annabelle Blake har tagit sin tillflykt till Paris efter att illasinnade rykten har förstört hennes möjligheter att fortsätta arbeta i London. I stadens konstnärskretsar träffar hon Etienne och Henri, den ene är poet, den andre målare. De för ett utsvävande liv och tillbringar dagarna med att flirta eller ta ett glas i glada vänners lag. Annabelle dras med och förförs av det parisiska nöjeslivet. Men medan alltfler unga människor engagerar sig för att bekämpa fascismen i Spanien tvingas även Annabelle att vakna upp och inse att kriget är ett faktum.

Tur att jag har dig! Så säger mamma till Nancy den grå novembermorgon då pappa bärs bort på den våta granrisgången. Och armen kring skuldrorna blir ett kärleksok. För inte kan väl Nancy lämna mamma nu? Flyttningen och friheten får vänta så länge. Så slutar Mosippan, andra boken i berättelsen om TåPellefamiljen, den som inleddes med Glasfåglarna. Nu har Elsie Johansson kommit fram till den tredje och avslutande delen i sin trilogi.

Nancy utspelar sig från 1941 och några år framåt. Vi får följa Nancys och mamma Fridas kamp för värdighet och överlevnad, till att börja med i den välbekanta miljön nedanför åsen i Lunda tills den dagen kommer då stugnyckeln hängs på en spik för sista gången och det är dags för flytten till Uppsala. Tillsammans skapar de en ny tillvaro i en liten lägenhet med dass på gården och grannar att dricka kaffe med. Både Nancy och hennes mamma flyger på sätt och vis ur boet och skapar sig en friare existens. De är fortfarande en orubblig enhet och pappa Viktors död har svetsat dem ännu mer samman, men nu kommer också omvärlden tydligare in i deras liv. Tyngden från kärleksoket lättar ytterligare då mamman inleder en ny relation med Birger, något Nancy åser med mycket kluvna känslor. När mamman beslutar sig för att flytta till Birger får Nancy för första gången leva helt ensam. Men nu har hon ju vänner i sitt liv, framförallt har hon bästisen Solan med sin snåriga bakgrund. Med kärleken är det dock värre och när den så plötsligt flammar upp kan man nog inte föreställa sig ett känsligare scenario.

Det här är en utvecklingsroman av det ovanliga slaget. Här berättas rakt och osentimentalt, tankar och drömmar varvas med mustiga arbetslivsskildringar och möten med människor. Elsie Johansson skildrar Nancys mognad till självständig ung kvinna och hennes starka men inte okomplicerade kärlek till mamman med en sådan närvaro att man som läsare känner sig involverad i ett engagerande samtal. Genom hela skildringen vibrerar kärleken med sin ofattbara mångsidighet. Det är en storartad avslutning på en enastående trilogi!

”Det är mycket med det jordiska”, suckar Ulla ibland, men det är ingen uppgiven kvinna som talar. ”Det är så att jag inte tror på snällhet, jag tror på kriget. Det är erfarenheterna av att vara snäll som har lärt mig det.”

Den femtioåriga Ulla är läkarsekreterare på den lilla ortens vårdcentral och gift med Sture. Äktenskapet har haft sina svackor men kriserna är övervunna. På övervåningen har Ullas alkoholiserade syster inkvarterat sig för gott, tycks det, och kräver förståelse och omvårdnad utan att själv ge något.

Dottern Karin, vars man håller på att lämna henne och barnen för en annan kvinna, kräver också förståelse och Ullas ständiga dilemma är hur pass mycket hon kan lägga sig i dotterns liv. Hur hon än gör tycks det bli fel.

Det är mycket Ulla har anledning att reflektera över från sin utsiktsplats ”mitt i livet”, och det är ett sannskyldigt nöje att befinna sig i hennes sällskap. Det är mycket med det jordiska är den första av två romaner om Ulla, och åtföljs av den fristående fortsättningen Fjärrvärme.

När Julie är tretton år blir hon bortförd och kidnappad från sitt hem. Familjen blir djupt skakad men lyckas ändå behålla hoppet om att Julie en dag ska komma tillbaka. Plötsligt en kväll många år senare ringer det på dörren och en ung kvinna som presenterar sig som Julie stiger på. Den försvunna flickan är mirakulöst nog tillbaka igen och familjens lycka vet inga gränser, men snart börjar Julies mamma Anna mot sin vilja att tvivla på om flickan verkligen är deras försvunna dotter. Hon försöker att förtränga sina känslor men det går inte och när hon blir kontaktad av en privatdetektiv som intresserat sig för ärendet börjar ett smärtsamt sökande efter sanningen om den flicka hon hoppas är hennes försvunna dotter.

Med högt tempo, karaktärer som stannar kvar, ovisshet in i det sista och ett starkt engagemang för samhällets utsatta är Andras döttrar en bok för alla som läst och älskat titlar som Kvinnan på tåget och Gone Girl. Författaren Amy Gentry har inspirerats av fallet med den kidnappade flickan Elizabeth Smart i Utah 2002.

Drottningen av strandläsning är tillbaka med en varm roadtrip-roman!

För Lara och hennes dotter Eliza har det alltid bara varit de två. Men dagen då Eliza fyller 18 år vill hon plötsligt ha kontakt med sin pappa. Lara tvingas då avslöja hemligheten hon har hållit gömd för sin dotter hela hennes liv, och samtidigt måste hon återigen möta sin egen historia.

Eliza vill ha svar, och hos Lara själv väcks många frågor. Jakten på sanningen tar dem med på en roadtrip genom England, och slutligen leder den hela vägen till New York, där allt började en gång i tiden.

På vägen har drömmar krossats, och möjligheter gått förlorade. Men det verkar som att livet fortfarande har några överraskningar för Lara och Eliza.

Allt kan hända är en varm och klok feelgoodroman av brittiska stjärnförfattaren Lucy Diamond. En berättelse om kärlek, nya chanser och om de oväntade vägar livet kan föra oss in på.

Tre generationer kvinnor. Resan hem till Australien. Ett mörkt förflutet som kommer ikapp.

Det är 1905 och den till åren komna Christy ska äntligen resa från hemmet i Tasmanien till den vilda och vackra ön Skye där hon en gång föddes. Med sig har hon sin försiktiga dotter Anne och sitt älskade barnbarn Kathryn. Men ingen av dem känner till Christys förflutna – som är mörkare och mer komplicerat än de kunnat ana.

Väl på plats i Skye kommer såriga och svåra minnen upp till ytan, något som för alltid ska förändra de tre kvinnornas liv.

Prisbelönta Lina Bengtsdotters tredje fristående bok om Charlie Lager är en gripande kriminalroman om trasiga själar, svek och avklippta familjeband – en efterlängtad återkomst efter succédebuten ”Annabelle” och uppföljaren ”Francesca”. Kriminalinspektör Charlie Lager brottas med sina personliga demoner när hon kallas till Karlstad där en nio månaders flicka försvunnit. Föräldrarna är i chock och medierna rapporterar högljutt om det resultatlösa sökandet. Lovande spår förvandlas till återvändsgränder och Charlie får en känsla av att ingen vill berätta hela sanningen om den försvunna Beatrice. För varje timma som går blir chanserna att hitta det lilla barnet vid liv allt mindre och Charlie tvingas pressa sig själv och omgivningen till det yttersta.

Ensam bland kvinnor växer Arne upp i Per Anders Fogelströms familjeroman. Mor och mormor, syster, farmor och mostrar bäddar in honom i en mjuk kvinnovärld. De som styr den är på en gång mycket starka och mycket bräckliga, deras viljor och påbud sätter hårda spår hos ungdomarna innan det blir tid att slå sig fri och lämna kvinnolandet bakom sig.

Med värme och liv målar Fogelström den småborgerliga familjens öden i trådslitna förhållanden. Med den ömmaste förståelse skildrar han mycket unga människors tvekan och oro i livet, framför allt i den unga Veras trevande försök att till sist få fäste för sitt kärleksbehov. Per Anders Fogelström breddade med denna roman från 1954 sitt register och bekräftade på samma gång sin rangplats som skildrare av Stockholmsliv och Stockholmsungdom.

Rosor skador är en diktsamling som tar sin utgångspunkt i demensen som språkligt och relationellt tillstånd. Den handlar om vad som händer med kärleken och med språket när glömskan tar makten över en människas liv. Om hur relationer, exempelvis mellan mödrar och döttrar, förändras och förvrids, men också förblir, in i det sista. Med hjälp av bland annat berättelsen om Alois Alzheimers första patient Auguste D och Shakespeares tragedi Kung Lear försöker den här boken skapa ett rum där demenssjukdomen, i all dess omöjlighet, framträder som någonting läsbart, rentav delbart. Där de glömska och tröstlösa får tala.

Den dementas utsatthet och den anhörigas desperation och raseri blir på många sätt spegelbilder av varandra i en text där sjukdomen tycks ha smittat hela världen. Eller där världen är en låst avdelning, en inhägnad trädgård, en relation utan andra utvägar än att glömma att kärleken någonsin fanns. Minnesförlust och kärleksförlust som två sidor av samma grymma mynt. Hur vet du att din mamma älskar dig om hon inte längre vet vem du är? Hur vet du att hon är din mamma om hon själv förnekar det? Hur vet du att du älskar henne i denna nya oigenkännliga skepnad?

Relationen mellan mor och dotter blir i den här boken utgångspunkten för ett försök att tänka över kärlek, beroende, utsatthet och makt. Sjukdomen, den skadade hjärnans skadade språk och reaktioner, blir ett försök att skriva fram en polyfon poesi, en sorts mångstämmig sorgesång som egentligen inte kan sjunga.

Tur att jag har dig! Så säger mamma till Nancy den grå novembermorgon då pappa bärs bort på den våta granrisgången. Och armen kring skuldrorna blir ett kärleksok. För inte kan väl Nancy lämna mamma nu? Flyttningen och friheten får vänta så länge. Så slutar Mosippan, andra boken i berättelsen om TåPellefamiljen, den som inleddes med Glasfåglarna. Nu har Elsie Johansson kommit fram till den tredje och avslutande delen i sin trilogi.

Nancy utspelar sig från 1941 och några år framåt. Vi får följa Nancys och mamma Fridas kamp för värdighet och överlevnad, till att börja med i den välbekanta miljön nedanför åsen i Lunda tills den dagen kommer då stugnyckeln hängs på en spik för sista gången och det är dags för flytten till Uppsala. Tillsammans skapar de en ny tillvaro i en liten lägenhet med dass på gården och grannar att dricka kaffe med. Både Nancy och hennes mamma flyger på sätt och vis ur boet och skapar sig en friare existens. De är fortfarande en orubblig enhet och pappa Viktors död har svetsat dem ännu mer samman, men nu kommer också omvärlden tydligare in i deras liv. Tyngden från kärleksoket lättar ytterligare då mamman inleder en ny relation med Birger, något Nancy åser med mycket kluvna känslor men så sakteliga accepterar. När mamman beslutar sig för att flytta till Birger får Nancy för första gången leva helt ensam. Men nu har hon ju vänner i sitt liv, framförallt har hon bästisen Solan med sin snåriga bakgrund. Med kärleken är det dock värre och när den så plötsligt flammar upp kan man nog inte föreställa sig ett känsligare scenario. Brådstörtat bryter Nancy upp igen och far till Solan i Stockholm, för att där möta krigsslutet på Kungsgatan, och för att äntligen se sina möjligheter utkristalliseras.

Det här är en utvecklingsroman av det ovanliga slaget. Här berättas rakt och osentimentalt, tankar och drömmar varvas med mustiga arbetslivsskildringar och möten med människor. Elsie Johansson skildrar Nancys mognad till självständig ung kvinna och hennes starka men inte okomplicerade kärlek till mamman med en sådan närvaro att man som läsare känner sig involverad i ett engagerande samtal. Genom hela skildringen vibrerar kärleken med sin ofattbara mångsidighet. Det är en storartad avslutning på en enastående trilogi!

I Fjärrvärme återknyter vi bekantskapen med läkarsekreteraren Ulla, huvudpersonen i Gerda Anttis förra roman Det är mycket med det jordiska.

Hon lever med sin Sture, som mera är det praktiska handlagets man än ordets, och på övervåningen har den alkoholiserade systern Gun långtidsparkerat.

Dottern Karin försöker anpassa sig till sitt nya liv som frånskild med två barn, och Ullas ständiga dilemma är: ska hon eller ska hon inte lägga sig i dotterns liv? Hur hon än gör tycks det bli fel.

På Ullas arbetsplats, vårdcentralen i Gudhem – i folkmun omdöpt till fjärrvärmen – blåser det nya vindar. Valborg från personalenheten i stan har dragit in med buller och bång för att handleda och projektleda personalen i det ena och det andra.

Det är mycket Ulla har anledning att reflektera över från sin utsiktsplats "mitt i livet", och det är ett nöje att befinna sig i hennes sällskap när hon både respektlöst genomskådande och varmt medkännande funderar kring fjärrvärme och närvärme i relationerna människorna emellan.