Visar resultat för..."Ny tid"

En storslagen och förtrollande roman om livet i överklassfamiljen Winther. Handlingen utspelar sig i Trondheim i slutet av 1800-talet. En ny tid väntar runt hörnet, en arbetarklass växer fram, kvinnors rättigheter stärks och gamla traditioner kommer på fall. Vi följer kvinnorna i familjen Winther både i de vackra salongerna och i de hektiska köksregionerna deras drömmar, längtan och begär. Cecilia Winther är den ledande kvinnan i societeten i Trondheim. Allas ögon är på henne och kvinnorna i staden följer henne i allt hon gör och säger. Men bakom den tjusiga fasaden kämpar Cecilia för att behålla familjelyckan.

En ny tid är den första delen i serien om Winther-dynastin, fylld av kärlek, dramatik och hemligheter.

I boken BOLD – strategiskt HR-arbete i en ny tid, får läsaren en exklusiv inblick i det extremt snabbväxande techbolaget Spotify. Katarina Berg , företagets globala HR-chef, och dess internationella HR-team visar hur alla kan bli modigare i sitt HR-arbete, oavsett om det gäller ett utmanande förändringsprojekt, global tillväxt eller om det viktigaste är att hitta rätt medarbetare till nyckelposter.

HR ska både utveckla och utmana. För detta krävs mod och extremt god insikt i verksamheten, först då kan HR-arbetet skräddarsys till den egna organisationen. På Spotify arbetar man efter verktyget ”HR-paletten” och de många färger som utgör HR-professionen, vilket är totalt 171 olika kunskaps- och expertområden. För att kunna bedriva HR framgångsrikt måste man behärska hela paletten utan och innan, och dessutom kunna anpassa den till sin egen organisation. Det går nämligen inte att kopiera andras framgångssagor eftersom varje organisation är unik. En annan viktig förklaring till Spotifys framgång är den starka kulturen. Ett företag som vill implementera en effektiv och global kommersiell strategi måste ha en kultur där alla medarbetare känner att de arbetar mot ett och samma syfte – oavsett var i världen de befinner sig. Och i det arbetet har HR en oerhört viktig roll.

Fritidshemmets traditionella pedagogik utmanas idag och alltmer av dess verksamhet riktas mot utbildning. Fritidshemmet ska både erbjuda elever en meningsfull fritid och undervisning kopplad till ett centralt innehåll. För att lyckas med detta dubbla läroplansuppdrag behöver fritidshemmet bland annat en pedagogik som, även framöver, bygger på elevers delaktighet, socialt och relationellt lärande. Fritidshemmet har en lång pedagogisk tradition som institution, och den här boken belyser hur uppdrag, mål, styrning och innehåll har förändrats över tid.

Den första delen av Fritidshemmets pedagogik i en ny tid beskriver förändringar i fritidshemmets uppdrag, profession och den socialpedagogiska traditionen. Bokens andra del innehåller kapitel om likvärdighet, kvalitet och dagens utbildning till lärare i fritidshem. Den tredje delen handlar om fritidshemmets innehåll och tar sin utgångspunkt i didaktik och barns perspektiv. I bokens andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nya kapitel tillkommit. Dessa nya kapitel diskuterar estetisk verksamhet i fritidshemmet, arbetet med lärande för hållbar utveckling samt sociala relationer och delaktighet i relation till den digitala världen.

Bokens redaktörer är forskare och lärarutbildare med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. De har alla en bakgrund som fritidspedagoger och har genom mötet med lärarstudenter, fritidshemspersonal och forskning på olika sätt studerat fritidshemmet. Helena Ackesjö är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Birgit Andersson har varit lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.  Catarina Andishmand är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet och undervisar på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem.  Marianne Dahl är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet (campus Kalmar).  Helene Elvstrand är biträdande professor i pedagogiskt arbete med inriktning fritidshem vid Linköpings universitet.  Jan Gustafsson Nyckel (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.  Björn Haglund (red.) är docent i barn- och ungdomsvetenskap och arbetar vid Högskolan i Gävle.  Mikaela Johansson är grundlärare med inriktning fritidshem.  Karin Lager (red.) är universitetslektor vid Göteborgs universitet.  Per Lindqvist är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Carolina Martinez är docent i medie- och kommunikationsvetenskap och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet.  Ulla Karin Nordänger är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Monica Orwehag är fil. dr. i pedagogik och lektor vid Högskolan Väst, men också utbildad fritidspedagog.  Einar Sundsdal, fil.dr, är förste amanuens i pedagogik vid Institutet för pedagogik och livslångt lärande vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).  Kristina Thorshag, fil lic i pedagogik, är adjunkt vid Göteborgs Universitet.  Marie-Helene Zimmerman Nilsson är docent i pedagogik vid Högskolan Väst.  Maria Øksnes, fil.dr, är professor i pedagogik vid Institutet för lärarutbildning vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).   

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med kollektivavtal mellan starka partsorganisationer på arbetsmarknaden, brukar ses en central förklaring till att Sverige kunnat kombinera hög levnadsstandard med jämn inkomstfördelning. Här analyserar fyra nationalekonomer hur väl den traditionella modellen förmår hantera de nya utmaningar den står inför. En minskande facklig organisationsgrad, särskilt på arbetarsidan, innebär att kollektivavtalen allt mer bärs upp av arbetsgivarorganisationerna. Även om de flesta företag har en positiv inställning till kollektivavtalen, verkar de inte se några stora fördelar med dem. Det innebär att kollektivavtalen står på en skakig grund om den fackliga organisationsgraden skulle fortsätta att minska. En annan utmaning är att anpassa kollektivavtalen till en ekonomi som blir mer uppdragsbaserad. Industriavtalet från 1997 etablerade principen att industrins villkor ska bestämma löneökningarna i hela ekonomin. Industrinormeringen bidrog till att bryta det tidigare mönstret med alldeles för höga löneökningar. Men idag är problemet snarare att löneökningarna är för låga. Lönenormeringen gör det också svårare att höja relativlönerna på områden med stor och växande arbetskraftsbrist, främst inom skola, vård och omsorg.

Boken analyserar olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Det kan betyda mer av sifferlösa avtal (som innebär att lönerna bestäms helt lokalt). Lönenormeringen kan också behöva ta större hänsyn också till andra delar av ekonomin än industrin och tillåta större möjligheter att avtala om relativlöneförändringar. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera.

Författare är: Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Simon Ek, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö.

Meningen var att Sverige skulle bli säkrare genom att bli medlem i Nato. Och än säkrare genom att tillåta USA att upprätta egna militärbaser i vårt land. Men har det blivit så?

Den här boken handlar om varför Sverige inte blivit säkrare. Den handlar om den långa rad av politiska beslut som fört Sverige bort från diplomati och föreställningen om gemensam säkerhet. Svenska politikers kortsiktiga vilja att vara delaktiga, långt bortom svenska säkerhetspolitiska behov, har på olika sätt istället gjort oss till måltavla.

Östersjön är inte längre ett Fredens hav. Sverige har tilldelats en nyckelroll när det gäller den militära bevakningen av Östersjön. Till Arktis råder kapplöpning efter naturresurser och kapprustning av militära installationer. Sverige har blivit en frontstat för Natos militära ambitioner.

När nu Sverige rustar upp ligger välfärden i vågskålen. Den väg som politikerna valt är inte folkligt förankrad. Ingen har röstat bort välfärden till förmån för vapen eller för att överge svensk suveränitet. Och nu när Sveriges röst i världen skulle behövas, har den tystnat.

Detta är en handbok i säkerhetspolitik. Den vill orientera oss om vår tid och omvärld. En handbok för kamp och motstånd!

Ingela Mårtensson är sociolog och och var ledamot i riksdagen för dåvarande Folkpartiet mellan 1985 och 1994. Under tiden i riksdagen var hon, som suppleant i Konstitutionsutskottet, med och granskade Boforsaffären. Ingela har varit aktiv i fredsrörelsen sedan 1981, bland annat som ordförande för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

Tomas Magnusson är journalist, har varit anställd på flera tidningar och skrivit böcker om fredsfrågor och om Somalia. Han har i många år arbetat med integration, utvecklingsfrågor och biståndsprojekt. Tomas har varit aktiv i fredsrörelsen sedan 1960-talet och var ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen åren 1979 till 1985. Mellan 2006 och 2013 var han president i International Peace Bureau.

Caroline Runesdotter är lärare och journalist. Hon har skrivit böcker om EU, säkerhets- och fredsfrågor, och medverkat i en rad tidskrifter och antologier. I många år har hon varit engagerad i Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Fredsam i Göteborg. Hennes doktorsavhandling handlar om folkhögskolans utveckling och betydelse. 

Liberalismen gav oss rösträtt, personlig frihet och marknadsekonomi. Har den gjort sitt nu och lämnat oss ensamma och övergivna i en splittrad, själlös, egoistisk värld?   Blev liberalismens arv ett samhälle där vi saknar tryggheten i de små gemenskaperna, där allt är meningslöst om det inte går att sälja och där var och en roffar åt sig utan hänsyn?  

Andra krafter står nu beredda att leda världen. De lovar snabba och enkla lösningar. De lovar gemenskap och rättvisa. De lovar revansch och trygghet. Men de lovar inte frihet. 

 Christer Nylander har haft en lång rad tunga poster i svensk politik. I Den besvärliga friheten får vi ta del av hans personliga tankar om vad som gått fel och vad som kan göras för att rädda idén om individens frihet.

Det blir ett annorlunda och ärligt sökande i fjorton kapitel om alltifrån hur berättelser påverkar våra liv, könsneutrala toaletter och ensamhet, vidare till regional, kulturell, social och ekonomisk ojämlikhet. Men också om vilka allianser liberaler bör bygga för att nå framgång igen.    Den besvärliga friheten är en uppmaning till vitalisering underifrån och inifrån, i stället för att ängsligt kopiera idéer och retorik från illiberala krafter.    Ett första steg är att erkänna att frihet är besvärligt för den enskilde som tvingas ta ansvar för sina livsval. Frihet är också besvärligt för det gemensamma eftersom människors val kolliderar. Men ofriheten är långt värre. För alla.      

christer Nylander, född 1968, var ordinarie riksdagsledamot för Liberalerna 20022022, invald för Skån läns norra och östra valkrets. Han var Liberalernas gruppledare från 2016 till 2019. Christer Nylande har varit vice ordförande i utbildningsutskottet och är ordförande för Stiftelsen Ingmar Bergman.

Vi som blir gamla i dag har andra erfarenheter och förväntningar än vad våra föräldrar hade. Det gör att vi inte känner igen oss i bilden av hur en äldre människa "skall" vara. Medicinska och teknologiska framsteg gör att vi kommer att kunna se och höra rimligt bra, vara rörliga, använda datorer och mobiler och samtidigt slippa ha så ont. Men vilka blir då effekterna av detta, vad kommer vi att vilja göra utifrån våra unika förutsättningar och hur kommer detta att påverka både vår framtid och omvärlden i en tid av stora demografiska förändringar?Bodil Jönsson vrider och vänder här på många av våra cementerade föreställningar om åldrande och äldre. Och hon får oss att se pensionsåldern som en tid fylld av möjligheter och nya utmaningar. Livet är faktiskt ett konstverk som förtjänar den största uppmärksamhet, också den tredjedel av livet som allt fler får uppleva som pensionärer.

I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad vi kan kalla ett samhällspedagogiskt arbete. Inom sina skilda verksamhetsområden engagerade de sig på olika vis i att fostra, förändra och förbättra människor och någon gång ville de förändra hela samhället. Flera av kvinnorna satte dominerande hierarkier och maktrelationer i gungning, medan andra flyttade fram positioner steg för steg utan att öppet utmana det etablerade.  

Ämnet rör studier kring kvinnor i yrkeslivet, det civila samhällets organisationer, socialt arbete och pedagogik.  

Författarna till boken: Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin och Eva Trotzig är samtliga forskare i pedagogik.

I boken BOLD – strategiskt HR-arbete i en ny tid, får läsaren en exklusiv inblick i det extremt snabbväxande techbolaget Spotify. Katarina Berg , företagets globala HR-chef, och dess internationella HR-team visar hur alla kan bli modigare i sitt HR-arbete, oavsett om det gäller ett utmanande förändringsprojekt, global tillväxt eller om det viktigaste är att hitta rätt medarbetare till nyckelposter.

HR ska både utveckla och utmana. För detta krävs mod och extremt god insikt i verksamheten, först då kan HR-arbetet skräddarsys till den egna organisationen. På Spotify arbetar man efter verktyget ”HR-paletten” och de många färger som utgör HR-professionen, vilket är totalt 171 olika kunskaps- och expertområden. För att kunna bedriva HR framgångsrikt måste man behärska hela paletten utan och innan, och dessutom kunna anpassa den till sin egen organisation. Det går nämligen inte att kopiera andras framgångssagor eftersom varje organisation är unik. En annan viktig förklaring till Spotifys framgång är den starka kulturen. Ett företag som vill implementera en effektiv och global kommersiell strategi måste ha en kultur där alla medarbetare känner att de arbetar mot ett och samma syfte – oavsett var i världen de befinner sig. Och i det arbetet har HR en oerhört viktig roll.

Karl-Adam Bonnier är en av de spännande svenska entreprenörerna under 1900-talet. Inom den finansiella sektorn blev han en förgrundsgestalt genom att bygga sin skapelse, B&B-företagen, vid sidan av bankerna.

I denna djupt personliga bok berättar han medryckande om sin uppväxt på gården Bisslinge, om sina föräldrar Tor och Tora Bonnier, om high school och college-åren i USA, den amerikanska militärtjänstgöringen och hur karriären inleddes med försäljning av premieobligationer. Han beskriver ett entreprenörskaps vardagsliv, i medgång och motgång. Hans akademiska bana följde de stora framgångarna i näringslivet där han var banbrytande inom leasing och factoring. Karl-Adam Bonniers insatser var drivande i utvecklingen av det finansiella landskapet. I En ny tid återger han den stämning som rådde då Sveriges finansvärld och bankväsende omdanades.

Karl-Adam Bonnier är en av de spännande svenska entreprenörerna under 1900-talet. Inom den finansiella sektorn blev han en förgrundsgestalt genom att bygga sin skapelse, B&B-företagen, vid sidan av bankerna.

I denna djupt personliga bok berättar han medryckande om sin uppväxt på gården Bisslinge, om sina föräldrar Tor och Tora Bonnier, om high school och college-åren i USA, den amerikanska militärtjänstgöringen och hur karriären inleddes med försäljning av premieobligationer. Han beskriver ett entreprenörskaps vardagsliv, i medgång och motgång. Hans akademiska bana följde de stora framgångarna i näringslivet där han var banbrytande inom leasing och factoring. Karl-Adam Bonniers insatser var drivande i utvecklingen av det finansiella landskapet. I En ny tid återger han den stämning som rådde då Sveriges finansvärld och bankväsende omdanades.

Vi som är på väg att bli gamla idag känner vare sig igen oss i förebilderna från våra föräldrar eller i samtidens föreställningar om oss. Men vem är vi då? Och vad kan och vill vi göra med den tredjedel av livet vi kan ha framför oss?

Ålderfördelningen är på väg att ändras. Vartannat nyfött barn i Sverige förväntas bli över 100 år, och redan nu är ålderspyramiden inte en pyramid utan snarare ett hus med nästan lodräta väggar och ett ganska platt tak längst upp. De flesta äldre har en god hälsa och de är bevisligen aktiva också efter sin pensionering - arbetet har bara bytt form. Nu behövs det öppningar mot alla möjliga sorters arbetsliv, inte bara till det befintliga som obegripligt nog fortfarande räknar insatser i timmar. Förnyelsen kan bli betydelsefull också för yngre.

Livet är ett konstverk som kräver den största uppmärksamhet. Den som är gammal är inte ung - men varför skulle hon vara det? En människa med många årsringar har chansen att uppleva en andra lärpuckel utifrån allt det hon redan har inom sig. Och hennes eventuella långsamhet är inte bara av ondo - resultatet av dne kan bli något långsiktigt mer hållbart, något betänkt och gediget som kan utgöra en viktig motkraft i allt det snabbproducerade och billiga.

Serien Guldburen tar dig med på en känsloladdad resa till 1800-talets Lofoten, fylld av kärlek, hemligheter och spänning. På sitt underfundiga och varma sätt väver Trine Angelsen samman en romantisk släktsaga som du inte kan släppa taget om. Och för dig som älskade hennes föregående serie ”Folket på Engeløya” väntar ett kärt återbesök av huvudpersonen Binna.

Ett plötsligt och oväntat dödsfall ger Abelone allt större spelrum på herrgården. Hon överhör ett samtal mellan Marika och David som får förödande konsekvenser för Marika. Ska Marika tvingas lämna godset?

Serien Guldburen tar dig med på en känsloladdad resa till 1800-talets Lofoten, fylld av kärlek, hemligheter och spänning. På sitt underfundiga och varma sätt väver Trine Angelsen samman en romantisk släktsaga som du inte kan släppa taget om. Och för dig som älskade hennes föregående serie ”Folket på Engeløya” väntar ett kärt återbesök av huvudpersonen Binna.

Ett plötsligt och oväntat dödsfall ger Abelone allt större spelrum på herrgården. Hon överhör ett samtal mellan Marika och David som får förödande konsekvenser för Marika. Ska Marika tvingas lämna godset?

Är vi på väg mot en framtid utan antibiotika? Vad innebär i så fall denna postantibiotiska framtid för mänskligheten?

Antibiotikaresistens är en av vår tids mest akuta samhällsutmaningar. I vissa länder finns redan bakterier som står emot nästan all antibiotika, och globalt sett orsakar resistensen hundratusentals dödsfall årligen. Problemen ökar också i Sverige, där vår moderna sjukvård bygger på att vi har tillgång till effektiv antibiotika. I en framtid utan antibiotika behöver vi förändra våra samhällen i grunden, och hitta nya sätt att resa, bygga, bo, arbeta och umgås.

I den tvärvetenskapliga antologin Efter Antibiotika: Om smitta i en ny tid diskuterar forskare hur människans framtid utan antibiotika skulle kunna te sig, med utgångspunkt i frågor som rör medicin, politik, kultur, kommunikation och arkitektur. Bidragen utforskar hur vårt förhållande till antibiotika ser ut idag och diskuterar möjliga vägar till en framtid som präglas av en mer hållbar relation till läkemedel, infektioner och socialt liv.