Visar resultat för..."hoppets"

Trots att jag har läst Bibeln hela mitt liv så blev mötet med The Message på samma gång både drabbande och uppiggande. Ljuset faller från ett nytt håll. Det kanske låter ytligt, men det blev roligt att läsa Bibeln igen. The Message bjuder på allt annat än förenklingar, det är rejält motstånd ibland och samtidigt väcker den hopp och tro. Jag tror att det är en kombination av språket, bilderna och det porlande berättandet som gör det. Man ser det man inte sett förut och man ser det man har sett förut så ofta att man inte lägger märke till det längre. Utifrån 365 citat och verser har jag låtit tanken flöda fritt i en kort reflexion för varje dag. Hopp, eftertanke och vägledning har varit mina ledord. Lite som att dra upp dragkedjan och titta ut genom öppningen till ett tält man slog upp i mörker.

Tomas Sjödin är författare, pastor, föreläsare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sex gånger. Han har skrivit ett tiotal böcker.

Biskop Martin Lönnebo hade många språk. Och outtröttligt sökte han nya vägar att kommunicera kristen tro på sätt som gick att förstå sig på för så många som möjligt, bana väg för tro och hopp.

I Hoppets arkitekt får vi möta pilgrimen, teologen, filosofen, pedagogen, opinionsbildaren, mystikern, författaren, poeten och lekbrodern Martin Lönnebo. Här låter hans kreativa fantasi, humor och allvar – och starka tro på kärlek, vetenskap och skönhet – oss ana ytterligare spår att följa.

Antologins tretton kapitel lyfter fram olika uttryck i det rika arv Martin Lönnebo lämnat efter sig och är skrivna av Jonas Jonson, Karin Johannesson, Jonas Eek, Åsa Molin, Fanny Willman, Patrik Hagman, Christine Wamsler, Malina Abrahamson, Samuel Rubenson, Anna Toivonen, Peter Halldorf, Tomas Sjödin och Ylva Eggehorn.

Boken speglar en biskop, teolog och pilgrim vars tankar och initiativ fortfarande inspirerar och vägleder. Martin Lönnebos liv och gärning påminner oss om att tradition inte är en börda att bära, utan en levande källa att ösa ur, en nyckelresurs som öppnar framtiden när kyrkan står inför nya utmaningar. Kanske är det just så kyrkan bäst kan vara den horisont där himmel och jord möts – genom att bära vidare det vi fått och låta det bli till liv i en ny tid.

Ur förordet av biskop Marika Markovits

Kanske man kunde sammanfatta allt Lönnebo åstadkom i att han ger kristen tro ett uttryck, ett språk, en känsla som förenar teologiskt och andligt djup med en lekfull känsla för det som bränner till i samtidens kultur. Så kunde han vara radikalt lättillgänglig utan att för den skull nedvärdera bildning och komplexitet. Han kunde vara nyskapande utan att se traditionen som en belastning. Han kunde komma med dräpande samhälls-, kyrko- och kulturkritik och förena det med avväpnande värme.

- Ur inledningen av Patrik Hagman och Elin Kindeskog, bokens redaktörer.

I Det vilda hoppets geografi utforskar Anita Goldman vår relation till naturen – ett förhållande som präglas av dominans och exploatering. Hon undersöker en civilisation i krig mot jorden eller en civilisation upptagen av krigföring mot jorden, där vi slagit allt levande under oss. Men naturen svarar nu tillbaka med stormar, torka och en massutrotning av arter, medan mänskligheten står förvirrad inför konsekvenserna och söker vägar framåt.Goldman menar att det planetära nödläget är resultatet av den västerländska kulturens natursyn. För att förstå och möta vår tids stora utmaningar måste vi analysera hur vi genom historien har tänkt och talat om naturen, och hur detta har format vårt sätt att leva i och påverka den väv av liv vi är en oupplöslig del av.

I boken tar Goldman läsaren på en tankeväckande resa genom historien och världen. Hon reflekterar över allt från skånska agrarreformers påverkan på landskapet och sociala strukturer, till den amerikanska romantiseringen av vildmarken. Hon granskar också hur trädgården har blivit en symbol för kontroll och makt, och hur jordbrukets utveckling hotar planetens framtid. Genom bibelns berättelse om människan som den första trädgårdsmästaren söker hon efter rötterna till vår separation från naturens väv.Med poetisk och analytisk skärpa skisserar Goldman konturerna av en annan möjlig framtid – det vilda hoppets geografi – där vi återknyter till naturen och bygger en hållbar samexistens med den.

När hoppet verkligen är ute, hur gör man då? Ska man bara släppa allt och acceptera att existensen är nattsvart, eller går det att finna ett nytt slags hopp?

Johan Nilssons son Elon dog i cancer vid sexton års ålder. "Bära hoppets börda" är berättelsen om hur författaren har försökt överleva därefter. I en personlig essä går han i närkamp med filosofer och andra författare, som likt honom söker någonting att hålla sig i när allt redan är för sent.

En sorgebok, inte bara för dem som upplevt stor sorg på nära håll, utan för alla som funderar över livets mening.

"Jag stryker under, jag viker hörn, jag tar paus, jag kommer tillbaka. [...] Nilsson erbjuder sin läsare det han själv fick av litteraturen; möjligheten för tankar att vidgas, ett sammanhang till erfarenheter. Och han är en sann virtuos – hans verbala krumbukter och språng ger humoristiska pauser ifrån hoppets börda." Göteborgs-Posten

"Förenar tankeskärpa och integritet med mänsklighet och värme" Borås Tidning

"Översättandets tragglande, att både noggrant bevara och förvandla ett tankegods och dess språkdräkt, har nog gett bra grogrund åt hans essästil. Språket är liksom fritt från omvägar och barlast. Eller om det är livserfarenheten som skalat prosan smärtsamt ren.

Skildringen av Elons öde och tillvarons ihålighet efter barnets död är naturligtvis hjärtskärande. Men också beundransvärt krass, utan den romantisering som annars ofta uppstår kring barn i dödlig sjukdom [...] De partierna bränner till med oerhört gripande angelägenhet och smärta." Expressen

"Starkt, mycket gripande. 5/5" Femina

Hoppets änglar 

Martina Vallerius

Hoppets änglar – med hopp till årets alla dagar!

Hoppets änglar är en bordsalmanacka med tankar om livet. Bilderna och orden reflekterar över vår tillvaro – glädje, sorg, förundran, tacksamhet, svårigheter och allting mellan himmel och jord. Hoppets änglar vill sprida hopp, ingjuta livsmod, ge kärlek och omsorg och bygga en bro från hjärta till hjärta. Hoppets änglar levereras i en fin presentask.

Om författaren: Martina Vallerius (präst, boende i Varberg) är författare och konstnär, och hon är skaparen av Hoppets änglar.

Kriget i Europa har gått in i sitt sista skede och snart kommer den tyska ockupationen av Belgien att vara över. Men det kommer att dröja länge innan såren från krigen är läkta och motsättningarna mellan medlöpare och de som varit aktiva i motståndsrörelsen faller i glömska.

När krigsslutet kommer hoppas Spirou äntligen få veta hur det har gått för hans vänner, den judiska flickan Kassandra som han hört ska befinnas sig i Auschwitz, och det tysk-judiska konstnärsparet Felix och Felka som deporterades österut sommaren 1944.    

Den fjärde och sista delen i Émile Bravos kritikerhyllade serieroman som kombinerar dramatik och humor med en verklighetsbaserad skildring av Belgien under andra världskriget. Arbetet med serien har pågått under mer än tio år och finalen på Hoppets tid är hett efterlängtad av läsare runtom i Europa.

Jag är lycklig. Jag har en inkomst. Jag är gift. Och jag är mor. - Kubanage    

Justine blev våldtagen inför ögonen på sin man och son. Berthe överfölls på vägen hem. Kubanage skulle sälja bananer till gruvarbetarna men blev istället våldtagen och prostituerad.

Att historierna från många kvinnor i Kongo är brutala vet allt fler även utanför landets gränser. Men historierna slutar inte där.

Elva år efter journalisten Birger Thuresons intervjubok De glömda kvinnornas röst har han rest tillbaka och sökt upp dem igen för att höra vad som har hänt. Genom allt mörker glimmar det märkligt nog av hopp och framtidstro. Tack vare stöd och hjälp, inte minst från Panzisjukhuset och dess chefsläkare Denis Mukwege, som tog emot Nobels Fredspris 2018, kan kvinnorna berätta om att livet har gått vidare och blivit bättre.

I den här boken berättar kvinnor om vad de har utsatts för, men också om hur de har det i dag. Det är en bok som andas hopp. Birger Thureson skriver också om den svenska pingstmissionens historia i Kongo och ger en bakgrund till läget i landet.

När jag ser en kvinna resa sig efter att ha blivit utsatt för brutalt sexuellt våld   då får jag kraft att arbeta vidare. Då känner jag att resultatet är värt mödan , säger Denis Mukwege.

Det går att göra något åt våldet. Det är därför jag har skrivit den här boken , säger Birger Thureson.  

Sagt om De glömda kvinnornas röst: "På ett skickligt sätt väver han ihop enskilda kvinnoöden med den storpolitiska utvecklingen och hjälper läsaren att förstå det som händer idag." Ulf B Andersson i Amnesty Press 03/09

Bryssel, hösten 1940. Tiderna är hårda och Spirou och Nicke lider som många andra i det ockuperade Belgien av ständig brist på både mat och pengar. Då får Spirou en lysande idé: att han och Nicke ska starta en dockteater för att på så vis kunna sprida glädje bland barnen, samtidigt som de kan tjäna ihop till det nödvändigaste.

Det tysk-judiska konstnärsparet Felix och Felka hjälper dem med att konstruera kulisser och dockor, och Nicke skriver en pjäs med honom själv och Spirou i ett par av huvudrollerna. Föreställningen blir snabbt populär och med ekonomisk hjälp från en mecenat börjar de turnera Belgien runt och spela i skolorna. 

Även om framgångarna för dockteatern löser deras akuta problem, så dyker det snart upp nya. Nicke blir förälskad och börjar leva dubbelliv, vilket får Spirou att tappa förtroendet för sin bäste vän. Och ryktena som når honom om hans försvunna flickvän, den judiska flickan Kassandra som han mötte på hotell Moustic, gör honom alltmer orolig för hennes säkerhet. Spirou har mer eller mindre bestämt sig för att resa till Polen och försöka få henne fri från arbetslägret hon sägs ha förts till, då händelseutvecklingen tar en oväntad och brutal vändning    

Den andra delen av fyra i Émile Bravos tragikomiska och humanistiska serieroman som kombinerar dramatik, spänning och humor med en verklighetsbaserad skildring av Belgien under andra världskriget.

Vi kan inte välja i vilken tid vi lever, men vi kan välja med vilken hållning som vi lever i den. Lyft blicken vill vägleda den som vill följa Jesus i vredens tid och finna ett sätt att låta hela livet bli en gudstjänst och hela världen en kyrka. Då finner vi hoppets hållning och kan besegra det onda med det goda. Det här är en bok som riktar sig till vuxna som vill följa Jesus i den tid som just nu kännetecknas av oro, krig och konflikter.

Boken inleds med att beskriva minnets plats för den kristna tron: vi behöver minnas Guds väldiga gärningar och våra främsta uppgifter. Övriga kapitel handlar om vad detta liv innebär: att be ständigt, att gråta genom att sörja tillsammans med Jesus, att leva i enhet där mångfald är en förutsättning för enhet, att pröva andarna för att kunna urskilja Guds vilja, att göra motstånd mot det onda genom det goda, samt att att bygga upp staden och låta den blomstra.

Christoffer Abrahamsson söker sig i sin nya bok till de källor där trons pilgrimer genom historien tänkt nya tankar och ändrat färdriktning. Författaren vet att säkerheten är en illusion och ansträngningen en återvändsgränd. Den andliga visdom han funnit i den kristna traditionens hjärta får här ett språk vars ljus ger mod att i 'vredens tid' leva öppen mot Gud och allt skapat. Peter Halldorf

Christoffer Abrahamsson är präst och tjänstgör i Lötenkyrkan i Uppsala. Han är gift med Malina och tillsammans har de två barn. Tidigare har Christoffer gett ut Med Gud i verkligheten bortom klyschor och fromma fasader. 

"En fascinerande läsning om sambandet mellan kropp ochsjäl, magi och vetenskap."BTJ

Ibland får vi höra osannolika historier om människor som fått hjälp mot sina krämpor med något de trott varit riktig medicin, men som sedan visat sig vara sockerpiller. Sådana historier sätter fingret på den svårdefinierade gränsen mellan vad vi tror, vad vi känner och vad som händer i kroppen.

Hoppets anatomi handlar om varför en till synes verkningslös behandling kan påverka en sjukdom positivt. Varför kan sockerpiller ibland fungera lika bra som smärtstillande medicin? Varför kan låtsaskirurgi göra patienter nöjda? Och hur kan en märklig ritual före en tävling höja elitidrottarens prestation?

Med fascinerande exempel från en rad områden berättar Karin Jensen om hur vår hjärna bygger upp förväntningar om vad som kommer att hända. Oavsett om vi är medvetna om de förväntningar som skapas eller inte, jobbar hjärnan med att ständigt förutse framtiden och fyller själv i med information för att göra omvärlden begriplig. Hjärnan påverkas av allt i sin omgivning – det kan handla om utseende, lukt, smak eller orden på en etikett. I vissa fall kan placebo vara lika verksamt som äkta läkemedel. Karin Jensens bok handlar om det gåtfulla samspelet mellan kropp och själ, hur det som står på etiketten kan styra hur det smakar eller känns, och hur vi alla påverkas av förväntningar.

Belgien, sommaren 1942. Det tyska övertaget i kriget har börjat svikta och inom några månader kommer krigslyckan att vända för gott, efter att både USA och Sovjetunionen året innan har gått med på de allierades sida.

För civilbefolkningen i det ockuperade Belgien blir vardagen allt värre. Våldet och förtrycket har tilltagit i styrka, belgare i arbetsför ålder tvångsrekryteras till den tyska industrin och bristen på mat och bränsle drabbar nästan alla. Värst utsatta är landets judiska befolkningsgrupp, som i allt större antal arresteras och placeras i uppsamlingsläger i väntan på deportation till arbetsläger i öst.

Det växande motståndet mot den tyska ockupationsmakten tar sig många olika uttryck, från underrättelseverksamhet till sabotage och väpnade attacker, med åtföljande tyska repressalier. Mitt i detta tumult försöker Spirou vara trogen sina ideal också när han själv och flera av hans vänner tvingas sätta sina liv på spel.

Den tredje delen av fyra i Émile Bravos dramatiska och tragikomiska skildring av Spirous upplevelser under andra världskriget.

Januari 1940. Europa är i krig, men Belgien är tills vidare neutralt och står utanför fientligheterna. Oron är stor, men befolkningen försöker få vardagen att fungera så gott det går. Nicke har blivit inkallad och då Nazityskland några månader senare går till anfall är han stationerad vid gränsen. Spirou är för ung för militärtjänst och hjälper i stället till där han kan på hemmafronten. 

Spirou och Nicke gör sitt bästa för att överleva i andra världskrigets tumult, samtidigt som konsekvenserna av nazisternas ideologi långsamt börjar gå upp för dem. I krigets spår följer flyktingströmmar, stängda gränser, rasistiska trakasserier och interneringsläger. Ändå vägrar Spirou att ge upp hoppet om att få återse sin flickvän Kassandra, den judiska flickan han träffade då hon jobbade på hotell Moustic, och som nu befinner sig i antingen Polen eller Tyskland. 

Med serieromanen Hoppets tid har Émile Bravo skapat ett tecknat storverk på sammanlagt över 300 sidor, som kommer att utges i fyra delar. 

En hemlighet begravd i historiens mörker. Två öar där barnens liv formades av radikalt olika verkligheter. Och en kvinna som måste kämpa för sin egen frihet - innan det är för sent.

När journalisten Ida upptäcker hemliga dokument om de försvunna barnen från 1700-talets slut dras hon in i en gåta större än hon någonsin kunnat ana. Barn som fördes bort till två avlägsna öar - en där normerna vändes upp och ner, en annan där normer inte existerade alls. Vad låg bakom dessa hemligheter? Och hur hänger de samman med det liv Ida försöker fly från?

Fast i en våldsutsatt relation där varje dag är en kamp, tvingas Ida konfrontera både yttre hot och sina egna inre demoner. Med ett ofärdigt manus som en ständig skugga måste hon välja: fortsätta i mörkret eller våga bryta sig loss och skriva sin egen sanning.

"Hoppets öar" är en spännande berättelse om makt, motstånd och modet att finna sin egen väg - även när världen runt omkring rasar samman.

En hemlighet begravd i historiens mörker. Två öar där barnens liv formades av radikalt olika verkligheter. Och en kvinna som måste kämpa för sin egen frihet – innan det är för sent.

När journalisten Ida upptäcker hemliga dokument om de försvunna barnen från 1700-talets slut dras hon in i en gåta större än hon någonsin kunnat ana. Barn som fördes bort till två avlägsna öar – en där normerna vändes upp och ner, en annan där normer inte existerade alls. Vad låg bakom dessa hemligheter? Och hur hänger de samman med det liv Ida försöker fly från?

Fast i en våldsutsatt relation där varje dag är en kamp, tvingas Ida konfrontera både yttre hot och sina egna inredemoner. Med ett ofärdigt manus som en ständig skugga måste hon välja: fortsätta i mörkret eller våga bryta sig lossoch skriva sin egen sanning.

Hoppets öar är en spännande berättelse om makt, motstånd och modet att finna sin egen väg – även när världen runt omkring rasar samman.

Hoppets sista ljus är tredje boken i serien om Vanja Ek. En spänningsroman om ett gåtfullt, till synes oförklarligt mord och en laddad intrig där bluffkurer sätts under lupp.

Det här är Print on Demand-utgåvan.

Jan Bertoft är generalsekreterare på Sveriges Konsumenter och har jobbat med konsumentfrågor under ett stort antal år. Minnets slutna rum tillsammans med Håkan Tängnander var hans debut 2019 och samma år utkom uppföljaren i Vanja Ek-serien, Lögnens höga pris. Jan har bott i Västerås, Bagdad och Göteborg men är nu tillbaka i Stockholm där han föddes.

En man hittas mördad på en ö i Stockholms skärgård. Mordoffret, Leo Sundell, är en ökänd bedragare som lurat på folk ett påstått mirakelmedel. Polisen Vanja Ek blir ansvarig för utredningen och tar hjälp av sin mentor Janne Karlström. På sociala medier driver fanatiska anhängare till det påstådda undergörande preparatet hätska kampanjer mot meningsmotståndare och mot läkemedelsindustrin.

Samtidigt stormar det i Vanjas privatliv. Relationen till pojkvännen Dan svajar. Han pratar om att flytta ihop, men hon vet inte om hon vill ge upp sin självständighet. Vanjas farmor är allvarligt sjuk och verkar ha något viktigt att berätta innan det är för sent. Och kommer Vanja att lyckas i sökandet efter sin halvsyster i Sydamerika efter många år utan kontakt?

Hoppets sista ljus är tredje boken i serien om kriminalinspektör Vanja Ek. En spänningsroman om ett gåtfullt, till synes oförklarligt mord och en laddad intrig som sätter alternativa bluffkurer under lupp.

Jan Bertoft är generalsekreterare på Sveriges Konsumenter och har jobbat med konsumentfrågor under ett stort antal år. Minnets slutna rum tillsammans med Håkan Tängnander var hans debut 2019 och samma år utkom uppföljaren i Vanja Ek-serien, Lögnens höga pris. Jan har bott i Västerås, Bagdad och Göteborg men är nu tillbaka i Stockholm där han föddes.

När hoppet verkligen är ute, hur gör man då? Ska man bara släppa allt och acceptera att existensen är nattsvart, eller går det att finna ett nytt slags hopp?

Johan Nilssons son Elon dog i cancer vid sexton års ålder. "Bära hoppets börda" är berättelsen om hur författaren har försökt överleva därefter. I en personlig essä går han i närkamp med filosofer och andra författare, som likt honom söker någonting att hålla sig i när allt redan är för sent.

En sorgebok, inte bara för dem som upplevt stor sorg på nära håll, utan för alla som funderar över livets mening.

"Jag stryker under, jag viker hörn, jag tar paus, jag kommer tillbaka. [...] Nilsson erbjuder sin läsare det han själv fick av litteraturen; möjligheten för tankar att vidgas, ett sammanhang till erfarenheter. Och han är en sann virtuos – hans verbala krumbukter och språng ger humoristiska pauser ifrån hoppets börda." Göteborgs-Posten

"Förenar tankeskärpa och integritet med mänsklighet och värme" Borås Tidning

"Översättandets tragglande, att både noggrant bevara och förvandla ett tankegods och dess språkdräkt, har nog gett bra grogrund åt hans essästil. Språket är liksom fritt från omvägar och barlast. Eller om det är livserfarenheten som skalat prosan smärtsamt ren.

Skildringen av Elons öde och tillvarons ihålighet efter barnets död är naturligtvis hjärtskärande. Men också beundransvärt krass, utan den romantisering som annars ofta uppstår kring barn i dödlig sjukdom [...] De partierna bränner till med oerhört gripande angelägenhet och smärta." Expressen

"Starkt, mycket gripande. 5/5" Femina

I Det vilda hoppets geografi utforskar Anita Goldman vår relation till naturen – ett förhållande som präglas av dominans och exploatering. Hon undersöker en civilisation i krig mot jorden eller en civilisation upptagen av krigföring mot jorden, där vi slagit allt levande under oss. Men naturen svarar nu tillbaka med stormar, torka och en massutrotning av arter, medan mänskligheten står förvirrad inför konsekvenserna och söker vägar framåt.Goldman menar att det planetära nödläget är resultatet av den västerländska kulturens natursyn. För att förstå och möta vår tids stora utmaningar måste vi analysera hur vi genom historien har tänkt och talat om naturen, och hur detta har format vårt sätt att leva i och påverka den väv av liv vi är en oupplöslig del av.

I boken tar Goldman läsaren på en tankeväckande resa genom historien och världen. Hon reflekterar över allt från skånska agrarreformers påverkan på landskapet och sociala strukturer, till den amerikanska romantiseringen av vildmarken. Hon granskar också hur trädgården har blivit en symbol för kontroll och makt, och hur jordbrukets utveckling hotar planetens framtid. Genom bibelns berättelse om människan som den första trädgårdsmästaren söker hon efter rötterna till vår separation från naturens väv.Med poetisk och analytisk skärpa skisserar Goldman konturerna av en annan möjlig framtid – det vilda hoppets geografi – där vi återknyter till naturen och bygger en hållbar samexistens med den.

"En fascinerande läsning om sambandet mellan kropp ochsjäl, magi och vetenskap."BTJ

Ibland får vi höra osannolika historier om människor som fått hjälp mot sina krämpor med något de trott varit riktig medicin, men som sedan visat sig vara sockerpiller. Sådana historier sätter fingret på den svårdefinierade gränsen mellan vad vi tror, vad vi känner och vad som händer i kroppen.

Hoppets anatomi handlar om varför en till synes verkningslös behandling kan påverka en sjukdom positivt. Varför kan sockerpiller ibland fungera lika bra som smärtstillande medicin? Varför kan låtsaskirurgi göra patienter nöjda? Och hur kan en märklig ritual före en tävling höja elitidrottarens prestation?

Med fascinerande exempel från en rad områden berättar Karin Jensen om hur vår hjärna bygger upp förväntningar om vad som kommer att hända. Oavsett om vi är medvetna om de förväntningar som skapas eller inte, jobbar hjärnan med att ständigt förutse framtiden och fyller själv i med information för att göra omvärlden begriplig. Hjärnan påverkas av allt i sin omgivning – det kan handla om utseende, lukt, smak eller orden på en etikett. I vissa fall kan placebo vara lika verksamt som äkta läkemedel. Karin Jensens bok handlar om det gåtfulla samspelet mellan kropp och själ, hur det som står på etiketten kan styra hur det smakar eller känns, och hur vi alla påverkas av förväntningar.