Visar resultat för..."Strejken"

Den 27 oktober 2023 inleder fackförbundet IF Metall världens första och hittills enda strejk mot Tesla – en frontalkrock mellan planetens rikaste man och den svenska modellen. Snart ansluter fjorton fackförbund i fyra länder, alltifrån hamnarbetare och elektriker till brevbärare och städare. Det skulle bli Sveriges längsta arbetsmarknadskonflikt på hundra år – ingen nu levande svensk har strejkat lika länge som mekanikerna på Tesla.

I den här initierade skildringen av konflikten söker författaren svar på frågorna som många ställt sig: Varför vägrar både facket och Tesla att backa? Hur kan strejken påverka den gröna omställningen? Kan en mångmiljardär på egen hand krossa den svenska modellen? Varför radikaliserades Elon Musk under konflikten? Och hur kommer det hela att sluta?

Teslastrejken är redan historisk och skildras nu för första gången i bokform. En berättelse om mod, värdighet och en maktkamp som kan förändra Sverige och världen.

German Bender är utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och forskare knuten till Handelshögskolan och Harvard. Han har skrivit om Teslastrejken i svenska och internationella medier sedan den inleddes.

Recensioner

Saklig och nyanserad. – Fredrik Borneskans, Upsala Nya Tidning

Bender beskriver strejken som ett ödesmoment för den svenska modellen, och jag är benägen att hålla med. Att boken kommer nu, medan strejken fortfarande pågår och innan vi vet hur det kommer att sluta ser jag som en del av ett bildningsprojekt från Benders sida: vi får inte tappa fokus, vi får inte släppa den här frågan. ... Båda dessa läsvärda böcker, som från var sitt håll skildrar en svensk arbetsmarknad i senkapitalistisk uppluckring, gör det tydligt: nej, det där kan vi inte göra sen. Det är nu eller aldrig. – Agri Ismaïl, Expressen

Tilldelades Rudolf Meidner-priset 2021

På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter.  

I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter.    

Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling.

Det värsta har hänt! Maltes mammas kille ska flytta och ta med sig sin hund. Hur kan de vuxna vara så hemska? Toker är ju Maltes hund också! Fardus och Malte bestämmer sig för att rymma upp på vinden med Toker. Men hur ska de göra för att få de vuxna att förstå? Till slut lyckas de förhandla fram att Toker ska få bo med Malte varannan vecka. För barn har faktiskt rätt att vara med och bestämma och bli lyssnade på. Och som Fardus säger: Ibland kan man behöva påminna de vuxna med en liten strejk.

Böckerna om bästisarna Fardus och Malte är charmiga, tänkvärda och mitt i prick. Perfekta böcker att läsa själv, eller högt tillsammans. Läs också de andra böckerna i serien: "Papegojkaoset" och ”Smådjurskrisen”.

CAMILLA CEDER är författare och konstnär med bakgrund inom socialt arbete. Hennes berättelser är fyllda av drastisk humor, inlevelse – och djur. Hon har skrivit flera både barn- och vuxenböcker.

HANNA GRANLUND är illustratör, serietecknare, grafiker och författare. Hennes bilder är tuffa och barnnära, färgstarka och uttrycksfulla. Hon har bland mycket annat illustrerat succéserien "Spöksystrar".

En episk arbetarskildring med vulkanisk sprängkraft Zolas största roman om exploatering, uppror och människovärde.

När den arbetslöse maskinisten Étienne Lantier anländer till gruvsamhället Montsou i norra Frankrike, möts han av kyla, hunger och ett liv under jord där varje andetag kostar. Män, kvinnor och barn sliter i kolmörker och ständigt hotande ras. Exploaterade av gruvbolaget, övervakade av förmän och utelämnade åt ödet växer missnöjet. Det dröjer inte länge förrän en konflikt blossar upp först viskande, sedan skrikande, slutligen exploderande i den stora strejk som ska förändra allt.

Germinal (1885) är inte bara Émile Zolas mest berömda roman den är ett litterärt monument över arbetarklassens villkor och kamp. Med förbluffande detaljrikedom, djup social analys och romanens fulla kraft skildrar Zola de mörkaste sidorna av industrialismen: faran, svälten, förnedringen men också solidariteten, kampviljan och drömmen om rättvisa. Titeln, hämtad från den franska revolutionskalendern, symboliserar både våren och upproret det nya som föds ur det gamla.

Romanen är en central del av Zolas stora romansvit Les Rougon-Macquart, där han undersöker arv, miljö och samhällsstrukturer i det moderna Frankrike. Germinal är dess starkaste sociala protest en naturalistisk, realistisk och djupt mänsklig roman som influerat generationer av författare och samhällsdebattörer.

I svensk översättning med titeln Germinal: den stora gruvstrejken.

ÉMILE ZOLA [18401902] var den franska naturalismens främste författare, känd för sin kompromisslösa skildring av samhällets strukturer och människans drifter. Med Les Rougon-Macquart skapade han ett romanbygge av sällsynt bredd, där Germinal utgör det dramatiska och moraliska hjärtat. Zola var inte bara romanförfattare, utan också engagerad samhällsdebattör mest känd för sitt försvar av Alfred Dreyfus i det öppna brevet Jaccuse. Med Germinal skrev han in arbetarklassen i världslitteraturen inte som bifigurer, utan som hjältar i sin egen historia.

Majken har fått nog.

Nog av att bli kallad hora i skåphallen, i korridoren, i matsalen, nog av anonyma dickpics. Nog av att de schysta killarna håller käften när tjejerna trakasseras. När hon tillsammans med den blyga Vilda och skolans drömtjej Belle utlyser en sexstrejk blir det upptakten till något som ingen kunnat förutse.Hade de strejkat om de hade vetat vilka krafter som skulle utlösas av att säga nej till sex? Hade de strejkat om de vetat priset de skulle få betala?

Sju hundra meter under jord bröt de kolet. Krypande, knäande, liggande på rygg hackade de. Somliga ställen var bastuheta, på andra håll skvalade ett iskallt regn från otäta förtimringar. Risken för ras var konstant, den förrädiska gruvgasen förorsakade förgiftningar och ibland svåra explosioner. Så hade de arbetat i sekler, vaxbleka under koldammet, förvärkta, deformerade, präglade av gruvan och armodet.

Till gruvbyn Tvåhundrafyrtio i norra Frankrikes koldistrikt kom den unge Etienne Lantier och tog arbete. Hans socialistiska idéer fick fäste bland befolkningen då bolaget ytterligare skruvade ned sina njugga villkor. Den stora strejken bröt ut.

Etienne bor hos familjen Maheul och får bevittna hur den bryts ned av strejken. Fattigdomen övergår i nöd, driver till tiggeri, stöld, mord. Familjen är med och stormar gruvorna, vandaliserar, skändar; drabbas av svältdöd, gruvras, kravallpolisens kulor. En revolutionär fanatiker åstadkommer katastrofen som slår Etienne personligen. Hans förkvävda kärlekssaga och bittra rivalskap får ett fruktansvärt brutalt slut.

Gruvfolket återgår till sitt omänskliga arbete, till synes resignerade men fast beslutna att störta sina herrar när de rustat sig bättre. Nästa gång.

Émile Zola befäster i Den stora gruvstrejken (1885) den naturalistiska stilen som än idag känns stark och äkta. Hans socialistiska intresse är koncentrerat kring människans möjligheter att utveckla sig själv och omdana samhället. Romanen hör till de stora inom arbetardiktningen. Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Sju hundra meter under jord bröt de kolet. Krypande, knäande, liggande på rygg hackade de. Somliga ställen var bastuheta, på andra håll skvalade ett iskallt regn från otäta förtimringar. Risken för ras var konstant, den förrädiska gruvgasen förorsakade förgiftningar och ibland svåra explosioner. Så hade de arbetat i sekler, vaxbleka under koldammet, förvärkta, deformerade, präglade av gruvan och armodet.

Till gruvbyn Tvåhundrafyrtio i norra Frankrikes koldistrikt kom den unge Etienne Lantier och tog arbete. Hans socialistiska idéer fick fäste bland befolkningen då bolaget ytterligare skruvade ned sina njugga villkor. Den stora strejken bröt ut.

Etienne bor hos familjen Maheul och får bevittna hur den bryts ned av strejken. Fattigdomen övergår i nöd, driver till tiggeri, stöld, mord. Familjen är med och stormar gruvorna, vandaliserar, skändar; drabbas av svältdöd, gruvras, kravallpolisens kulor. En revolutionär fanatiker åstadkommer katastrofen som slår Etienne personligen. Hans förkvävda kärlekssaga och bittra rivalskap får ett fruktansvärt brutalt slut.

Gruvfolket återgår till sitt omänskliga arbete, till synes resignerade men fast beslutna att störta sina herrar när de rustat sig bättre. Nästa gång.

Emile Zola befäster i Den stora gruvstrejken (1885) den naturalistiska stilen som än idag känns stark och äkta. Hans socialistiska intresse är koncentrerat kring människans möjligheter att utveckla sig själv och omdana samhället. Romanen hör till de stora inom arbetardiktningen.

Majken har fått nog.

Nog av att bli kallad hora i skåphallen, i korridoren, i matsalen, nog av anonyma dickpics. Nog av att de schysta killarna håller käften när tjejerna trakasseras. När hon tillsammans med den blyga Vilda och skolans drömtjej Belle utlyser en sexstrejk blir det upptakten till något som ingen kunnat förutse.Hade de strejkat om de hade vetat vilka krafter som skulle utlösas av att säga nej till sex? Hade de strejkat om de vetat priset de skulle få betala?

Majken har fått nog.

Nog av att bli kallad hora i skåphallen, i korridoren, i matsalen, nog av anonyma dickpics. Nog av att de schysta killarna håller käften när tjejerna trakasseras. När hon tillsammans med den blyga Vilda och skolans drömtjej Belle utlyser en sexstrejk blir det upptakten till något som ingen kunnat förutse.Hade de strejkat om de hade vetat vilka krafter som skulle utlösas av att säga nej till sex? Hade de strejkat om de vetat priset de skulle få betala?