Kristin Linderoth – författare
246 kr
Skickas
Tilldelades Rudolf Meidner-priset 2021
På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter.
I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter.
Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling.
220 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
136 kr
Skickas
De flesta vuxna ägnar runt hälften av sin vakna tid under vardagarna åt att lönearbeta. Trots detta handlar det offentliga samtalet och den politiska debatten inte mycket om vad folk faktiskt gör på jobbet och hur de ser på sitt arbete. Och trots att allt fler oroar sig för demokratins alltmer pressade situation i världen, tycks få bekymra sig över att medborgarna har minimalt demokratiskt inflytande över sina arbetsaktiviteter.
Tvärtemot denna tidsanda handlar Fronesis nr 88–89 om vad som händer på jobbet. Det handlar om vilket värde det dagliga arbetet har för den som jobbar, om innebörden av rättvisa och demokrati i arbetslivet och om hur kollektiv organisering på arbetsplatsen kan öka både meningsfullheten och rättvisan i lönearbetet.
Den tyske socialfilosofen Axel Honneth gör en idéhistorisk exposé över de olika tankeströmningar som har påverkat vänsterns och arbetarrörelsens syn på arbetets värde och organisering. Den amerikanska politiska filosofen Elizabeth S. Anderson diskuterar det rimliga i att liberaldemokratiska stater tillåter auktoritära styrelseformer över det lönearbete som upptar en så stor del av de flestas dagliga liv.
I en rad texter undersöks det svenska arbetslivet. Det handlar om hur klimatförändringarna påverkar skogsarbetares arbetsvillkor och fackliga strategier, om kommunalarbetares krav på samhälleligt erkännande, om tjänstemännens allt vanligare distansarbete och om hur svenskarnas syn på olika yrkens status har förändrats.
I numret återaktualiseras även Sverre Lysgaard och Walter Korpi, två centrala forskare inom nordisk arbetslivsforskning vilkas analyser av lönearbetarnas kollektiva makt än i dag är högst relevanta.