Åsa Ericsdotter – författare

En originell spänningsroman om ett medicinskt experiment som går snett, men också en berättelse om kärlek och människans bräckliga identitet. Celia Jensen, forskare vid Harvard, har tillsammans med sitt team hittat ett botemedel mot alzheimer. Hennes pappa lider av sjukdomen och hon är beredd att göra vad som helst för att rädda honom. Strax efter att Fas 3-försöken inletts sker en rad oförklarliga terrordåd. En 86-åring hugger ner sina medboende på ålderdomshemmet. En masskjutning ödelägger ett IKEA-varuhus. I Paris hittas den första försökspersonen skjuten. Forskaren Adam Miller inleder på eget bevåg en undersökning för att hitta sambandet mellan det nya läkemedlet och morden.

Jag har skjutit ett vildsvin, det var det jag skulle säga, min man stod bredvid, han tittade på mig, jag tittade på honom, han nickade. Jag böjde några millimeter på högra pekfingret, och där.Jag hade trott att det skulle vara svårare, mer magiskt. Jag antar att man gör sig illusioner.

Niklas ligger med Pia. Han berättar ingående om alla detaljer för en nära väninna. Hon i sin tur skvallrar inte för någon, speciellt inte för Niklas fru Karolina. När Niklas avslöjar att han vill ha barn med både sin fru och sin älskarinna samtidigt får hon nog. Hon tar fram geväret hon fått i arv. Jaktsäsongen kan börja.

I Äktenskapsbrott utforskar Åsa Ericsdotter människornas obehagliga sidor: otrohet, svartsjuka och de avgrundsdjupa avstånden mellan två personer. Liksom i Svårläst (2010) tar hon med sig sin särpräglade och hyllade prosalyriska stil in i romanformen.

Det politiska stjärnskottet Johan Svärd har tagit regeringsmakten efter en historisk valseger. Hälsopartiets vallöfte: svenskarna ska bli smala igen. Landon Thomson-Jaeger, ung forskare i Uppsala, ser sin flickvän tyna bort i anorexi och kyrkorna förvandlas till hälsocenter. På flykt undan propagandan träffar han Helena, som blivit av med jobbet: tjocka sjuksköterskor har dåligt inflytande på patienterna. Hälsopartiet skyr snart inga medel för att utrota fetmaepidemin. Men vart tar alla överviktiga vägen? När Helena plötsligt försvinner ger Landon sig ut på de norduppländska vägarna för att leta efter henne. Det blir en otäck resa genom ett allt råare svenskt samhällsklimat, där alltifrån fettmassa till intaget av kolhydrater är strängt kontrollerat.

En originell spänningsroman om ett medicinskt experiment som går snett, men också en berättelse om kärlek och människans bräckliga identitet. Celia Jensen, forskare vid Harvard, har tillsammans med sitt team hittat ett botemedel mot alzheimer. Hennes pappa lider av sjukdomen och hon är beredd att göra vad som helst för att rädda honom. Strax efter att Fas 3-försöken inletts sker en rad oförklarliga terrordåd. En 86-åring hugger ner sina medboende på ålderdomshemmet. En masskjutning ödelägger ett IKEA-varuhus. I Paris hittas den första försökspersonen skjuten. Forskaren Adam Miller inleder på eget bevåg en undersökning för att hitta sambandet mellan det nya läkemedlet och morden.

En originell spänningsroman om ett medicinskt experiment som går snett, men också en berättelse om kärlek och människans bräckliga identitet. Celia Jensen, forskare vid Harvard, har tillsammans med sitt team hittat ett botemedel mot alzheimer. Hennes pappa lider av sjukdomen och hon är beredd att göra vad som helst för att rädda honom. Strax efter att Fas 3-försöken inletts sker en rad oförklarliga terrordåd. En 86-åring hugger ner sina medboende på ålderdomshemmet. En masskjutning ödelägger ett IKEA-varuhus. I Paris hittas den första försökspersonen skjuten. Forskaren Adam Miller inleder på eget bevåg en undersökning för att hitta sambandet mellan det nya läkemedlet och morden.

Han vet inte, man vet aldrig med henne. Hon är svårläst, drar sig undan just när man får tag.

Svårläst är en roman om tvåsamhet. Om en kvinna som slits mellan behovet av att vara ensam och önskan om två namn på dörren; en berättelse om den starka längtan efter att leva med någon och samtidigt den omedelbara och nästan tvångsmässiga viljan att fly undan.

Plötsligt finns mannen som stannar på morgonen och kokar gröt i stället för att ge sig av, som antyder att det finns en fortsättning. Men hon gör sig onåbar, stänger av telefonen och åker till Arlanda och tar första bästa plan utomlands, låser in sig i ensamheten och träffar andra män utan att vara riktigt närvarande, är oförmögen att välja.

Liksom texten backar och tar om, ger hon sig av och kommer tillbaka. Och precis som i Åsa Ericsdotters tidigare berättelser präglas Svårläst av det rytmiska och melodiska språket. Denna gång ger hon med sin utpräglade och säregna prosalyriska stil sig i kast med romanformen.

Med en säregen röst, absolut gehör och stor känsla för rytm skriver Åsa Ericsdotter fram en egen värld, som både kan uppfattas som sensuell och skrämmande. Och när läsaren minst anar det, men alltid i rätt ögonblick, hejdar hon sig och låter texten ta en ny överraskande vändning.I Förbindelse rör sig ett jag och ett du mot varandra - eller bort från varandra. Det finns dagar då det ligger ettusenfemhundratrettioåtta kilometer emellan, andra dagar då det bara är två lager hud. Och alltid tycks det vara omöjligt att hålla avståndet, antingen det är för långt eller för kort.Åsa Ericsdotter är född 1981 och kommer från Uppsala men är numera bosatt i Frankrike. Hon debuterade 1999 med Oskyld och har sedan dess gett ut ett flertal titlar.

Åsa Ericsdotter debuterade 1999 bara arton år gammal med den prosalyriska berättelsen Oskyld. Recensenterna skrev om en debutant med "en alldeles egen röst" och om läsning som "omöjligen kan lämna någon oberörd". Med Kräklek, också det ett slags roman i diktform, återkom hon med en modig, utlämnande och angelägen berättelse om en ung kvinna i gränslandet mellan barndom och vuxenvärld.

"jag har hört att du är lycklig att du låtit hennes hunger tugga din framtid och att du svalt hennes hjärta utan att kräkas dina vänner har glömt dig och du vet inte längre deras namn minns du mig verkligen?"Åsa Ericsdotter debuterar här, 18 år gammal, med en stark prosalyrisk berättelse om kärlek, passion och smärta. Hennes texter är utlämnande, expressiva och mycket erotiska, på gränsen till det destruktiva. Vid Augustprisgalan hösten 1998 fick hennes samling ett hedersomnämnande.

Efter trilogin Oskyld, Kräklek och Tillbaks är Åsa Ericsdotter tillbaka med en ny prosalyrisk berättelse. Den unga kvinnan och hennes förhållande till kärleken står fortfarande i centrum, men hon har vuxit och mognat sedan sist. Hon befinner sig ensam i Grekland där tankarna och orden går till någon hon lämnat efter sig i Paris. Samtidigt ränger sig den grekiska omgivningen – sanden, fukten, kackerlackorna, historien – på och kräver hennes uppmärksamhet. Åsa Ericsdotter är född 1981 och kommer från Uppsala men är numera bosatt i Frankrike.

Efter de uppmärksammade Oskyld och Kräklek fortsätter Åsa Ericsdotter utforskandet av den unga kvinnans bräckliga förhållande till kärleken och erotiken. I centrum står den omöjliga och förtärande relationen och en längtan tillbaka till den enkla barndomen. Åsa Ericsdotter har en alldeles egen röst och en taktfast rytm, hennes texter är utlämnande och angelägna.

Åsa Ericsdotters båda söner Espen och Jack är olika.

Den ene trivs alldeles ­utmärkt i skolan.

Den andre gör inte det.

När familjen bor utomlands kan dilemmat lösas ­genom hemskolning. I ­Sverige är dock en sådan praktisk – och fungerande – lösning inte ­möjlig, eftersom hem­undervisning här är förbjuden.

Åsa Ericsdotter frågar sig varför det som är en rättighet i andra länder är så otänkbart hos oss. Hemundervisning skulle kunna vara ett bra alternativ för de tiotusentals barn som idag är så kallade hemmasittare.

I Lever vi inte i ett fritt land kanske? berättar hon om sina erfarenheter av skolor och hemskolning i USA och Frankrike, och hur det är att ha ett barn som absolut inte vill gå i skolan.

Åsa Ericsdotter har sedan debuten med diktsamlingen Oskyld 1999 utgivit flera uppmärksammade skönlitterära böcker. Hennes romaner är översatta till flera språk. Lever vi inte i ett fritt land kanske? är hennes första sakprosabok. 

»I nästan alla länder i världen är det fullt lagligt att ta hand om sina barn, och utbilda sina barn, utefter den mall man själv anser lämplig. Det är framför allt fullt lagligt att ta hem ett barn som behöver, eller vill det. I Sverige är det inte det. Och vi är få, ytterst få, som protesterar. De som gör det kommer från en mörk plats, så arga och besvikna på skolan att det är svårt att lyssna ordentligt. Radi­­ka­liserade av att ha levt så länge under hot. Jag har ett barn som klarar skolan utmärkt, och ett som inte gör det. Bägge har förstås exakt samma rätt till utbildning. Jag lyckades lösa det, för att vi bodde utomlands och fick vara hemma i perioder. Men om vi vill bo här? Och alla de som redan gör det? Vi är bara ett politiskt beslut från en juste­ring av den svenska skolplikten. Det har gjorts förr! Hit och dit och tillbaka igen. Det är inte en sådan stor sak som vissa politiker låtsas att det är. Det finns ingen anledning att svenska elever ska vara nästan ensamma i världen om att ha det så här.« Åsa Ericsdotter