Anna Sofia Rossholm – författare

Ulla Isaksson is one of the most significant Swedish authors of the postwar era. Her fiction centers on female experiences such as childbirth, women’s professional lives, sexual violence, and feminism. This book examines Isaksson’s work as a writer for the screen, with particular focus on her collaboration with director Ingmar Bergman from the 1950s to the 1980s. The book explores the genesis of the films, the interplay between literature and cinema, and how Isaksson was portrayed in marketing materials and critical reception. Drawing on unique archival material—including correspondence between writer and director, personal notes, and script drafts—it offers insight into a collaborative and exploratory filmmaking process. The study presents fresh perspectives on well-known films and sheds light on lesser-discussed works. It reveals how auteur cinema, typically analyzed through the lens of the director, is in fact shaped by collaborative creation.

Ingmar Bergmans arkiv på Filmhuset i Stockholm innehåller utkast, anteckningar, brev och manuskript från 1930-tal till 2000-tal. Ur detta rika material har filmvetaren Anna Sofia Rossholm lyft fram arbetsböcker och manus som visar både spänningen mellan skrift och bild i Bergmans filmskapande och betydelsen av handskriften som medium och materialitet. Skrivprocessen är lekfull i flera bemärkelser: den innehåller lekar med författarjagets identitet men också med fiktiva nivåer i manus. Den mörke och kontrollerande "demonregissören" som skapar av tvång är kanske inte i första hand känd för sin lekfullhet, och just därför är det intressant att se lekens centrala roll i skrivandet. Leken syns i det spontana och dagboksmässiga i skrivandet, men också i det färdiga resultatet: i filmmanusens förskjutningar mellan karaktärer, berättare och författarjag, i glidningar mellan fiktionen och verkligheten utanför som ibland tränger sig på. Dessa förskjutningar ger också form åt Bergmans arv, åt konstnärer, regissörer och författare som skriver vidare på hans alster. Anna Sofia Rossholm är lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon disputerade 2006 på en avhandling om övergången från stumfilm till ljudfilm i europeisk film och har under senare år publicerat artiklar i svenska och internationella tidskrifter och antologier om bland annat filmmanus, filmpedagogik och ekokritik.

Stina Bergman är mest känd som hustru till den excentriske författaren Hjalmar Bergman. Hennes eget skapande skedde i skuggan av makens storhet. 1932 dog Hjalmar på ett hotellrum i Berlin. Den här boken handlar om livet efter makens död, en uppslitande och uppskakande tid på det personliga planet, men också Stinas yrkesmässigt mest framgångsrika tid. Hon levde i och genom sorgen efter förlusten, samtidigt som hon frigjorde sig, och kom under 1940-talet att bli en central person i svensk filmkultur.

This study offers historical and theoretical approaches to film versions, speech/voice and translation in early French, German and Swedish sound film. Media, translation and speech are discussed in terms of "universal language" vs. "linguistic diversity", "media transposition" vs. "language translation", and "speech as words" vs. "speech as body". The reading of versions and translation as an issue beyond specific languages, involving the "transposition" of media inscriptions and the "doubling" of bodies, also reframes speech as an ethnic and cultural signifier in a European context.