Anneli Jordahl – författare

»Levande och rörande.« Expressen

»när kommer nästa bok?« - Dagens Nyheter

De sågs endast en handfull gånger, men deras kärlekshistoria sträckte sig genom livet. Det var i breven Ellen Key och Urban von Feilitzen möttes, i tankarna om filosofi, konst och samhälle. Hon blev en av centralgestalterna i sin tids intellektuella kretsar; han fortsatte att befinna sig i periferin, insnärjd i det familjeliv hon aldrig fick.

Präglade av det radikala 1880-talet drömde de om en ny syn på äktenskapet och kärleken, men i praktiken blev de kvar i invanda mönster. Anneli Jordahl skildrar den dramatiska brevrelationen, men också Ellen Keys visioner och längtan, som även formas i de livsavgörande relationerna med Victoria Benedictsson och Malin Blomsterberg. Är det möjligt att leva fritt, ärligt och samtidigt tillsammans med andra?

Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) utgavs första gången 2009. Det är Anneli Jordahls hyllade debutroman.

»Lysande.« - Dala-Demokraten

»Fram träder här en fullfjädrad romantext, rik på nyanser och bottnar, utan pekpinnar, men med öppet sinne för det mänskliga i historien och hur den turneras.« - Östersunds-Posten

"Kallet är en makalös roman om människan ställd inför livets utmaningar. Om goda val och onda. Fri från effektsökeri och full av mänsklig brist och storhet." - Upsala Nya Tidning

"Jordahls prosa är starkt visuell och skuttar elegant mellan tidslager.” - Dagens Nyheter

”Jordahl behärskar fullt ut den historiska romanens språk ... Men hon imponerar inte endast i hur träffsäkert hon gör historisk fiktion – mellan raderna glimtar vad som måste vara år av research – även skildringen av vildmarken är så bra att man baxnar.” - Aftonbladet

”Må denna förtätade och spännande roman få många läsare!” - Jönköpingsposten

Alldeles nära den norska gränsen ligger det, fjällpensionatet. Här vid jämtska Stora Blåsjön har man länge rört sig mellan länderna med samma självklarhet som man kliver över trösklar. När tyskarna i april 1940 ockuperar Norge hjälper pensionatet till att gömma dem som flyr.

För småbarnsmodern Karolina innebär det ett nytt liv. Som ödemarkssamarit har hon alltid befunnit sig nära liv och död, men under kriget möter hon ett obegripligt mänskligt mörker, samtidigt som sår inom henne rivs upp.

Karolina samarbetar med den storslagne doktor Hummel, som blir en nyckelspelare när det gäller att rädda liv, en roll som passar honom väl. Och på andra sidan landsgränsen rör sig kappvändaren Henry Rinnan, en redan från början samvetslös man som förhärdas ytterligare av ett krig där inga regler längre gäller.

Efter succén med Björnjägarens döttrar är Anneli Jordahl tillbaka med den historiska romanen Kallet. Den tar avstamp i Jordahls egen släkt och deras öde under andra världskriget, för att växa till en imponerande berättelse om den vanliga människan i de omvälvande händelsernas tid.

--

"Kallet är en gediget underbyggd historisk roman med ett moraliskt patos. … I en värld där nationsgränserna på nytt hårdnar och världsledare vill få oss att tro att de enda plikter vi har är gentemot den egna gruppen – hur man än väljer att definiera den – är Jordahls roman en påminnelse om hur motstånd kan se ut i praktiken." - Sydsvenskan

"Anneli Jordahl balanserar skickligt det vardagliga livet i fjällvärlden mot den växande oron ... Kallet är en berättelse som hyllar det tysta hjältemodet." - BTJ

"Ja, historisk dokumentärroman (med vissa friheter) och släkthistoria är två rätt korrekta benämningar på Anneli Jordahls starka, engagerande och väl berättade nya roman. Men det som längst finns kvar efter min läsning är en icke-sentimental men psykologiskt drabbande berättelse om att vara trogen sitt kall (som Karolina är) och om styrkan i att vara kollegor som delar ansvar för lidande människor." - Västerbottens-Kuriren

"En mindre skicklig författare hade nog frestats att knyta ihop de tre livsödena tätare och skriva fram en rafflande spänningshistoria, en katt-och-råttalek mellan ljusets och mörkrets företrädare. Det undviker Jordahl och låter i stället romanen forma sig till en existentiell fråga. Hur långt är vi beredda att gå för en nästa i nöd? Det är en viktig fråga att begrunda i vår tid, när ett skoningslöst krig rasar i vårt närområde." - Svenska Dagbladet

"Fräckt, roligt och fullt av ohämmat uppror" Aftonbladet

"Jordahls nya bok är en lovsång till själva berättarkonsten" Arbetarbladet

Det skvallrades jämt om den beryktade björnjägarens sju döttrar. Meningarna gick isär. Levde de verkligen på helt egen hand ute i vildmarken? Det påstods att de tillbringade all sin tid med att jaga, bada och brottas, förutom när de drack sig stupfulla på hembränt och porter. Ibland syntes de på marknaden där de sålde björnskinn och dansade lättklädda och uppspelta när försäljningen gått över förväntan.

En kvinna bestämmer sig för att i hembygdsföreningens årsbok nedteckna de sju systrarna Leskinens vilda historia. Varför gick de aldrig i skola? Varför ville de leva isolerade i ödemarken, femton mil från närmaste stad? Varför betedde de sig som grovhuggna pojkar?

Det blir till en berättelse om vrede och sorg, om ensamhet och gemenskap, om syskonrivalitet och en förhöjd livskänsla i den krävande tillvaron långt in i vildmarken.

Anneli Jordahl har inspirerats av Aleksis Kivis finska romanklassiker Sju bröder från 1870 men har valt att flytta berättelsen till nutid och till namnlösa platser i Finland – och att istället placera sju systrar i förgrunden.

Det skvallrades jämt om den beryktade björnjägarens sju döttrar. Meningarna gick isär. Levde de verkligen på helt egen hand ute i vildmarken? Det påstods att de tillbringade all sin tid med att jaga, bada och brottas, förutom när de drack sig stupfulla på hembränt och porter. Ibland syntes de på marknaden där de sålde björnskinn och dansade lättklädda och uppspelta när försäljningen gått över förväntan.

En kvinna bestämmer sig för att i hembygdsföreningens årsbok nedteckna de sju systrarna Leskinens vilda historia. Varför gick de aldrig i skola? Varför ville de leva isolerade i ödemarken, femton mil från närmaste stad? Varför betedde de sig som grovhuggna pojkar?

Det blir till en berättelse om vrede och sorg, om ensamhet och gemenskap, om syskonrivalitet och en förhöjd livskänsla i den krävande tillvaron långt in i vildmarken.

Anneli Jordahl har inspirerats av Aleksis Kivis finska romanklassiker Sju bröder från 1870 men har valt att flytta berättelsen till nutid och till namnlösa platser i Finland - och att istället placera sju systrar i förgrunden.

Det är juni i början av 1890-talet när poeten Andreas Öman anländer till den sörmländska kurorten Augustenbad. Det står tidigt klart att han inte åkt dit enbart av egen vilja. Motvilligt kliver Andreas in på den omtalade doktor Liljedahls kontor och informeras om "en kronisk förgiftningssjukdom som förgiftar hjärnan", vilken bäst botas genom dagliga sittbad i sexgradigt vatten och att till punkt och pricka följa doktorns häfte med de nittionio reglorna. Andreas är inte imponerad och ger sig snabbt i kast med att avslöja vad han anser är rent kvacksalveri. Under sina försök möter han den skygga rättsrådinnan Amanda Eggerts och den unga glansstrykerskan med den vakna blicken. Han skriver regelbundet brev till sin hustru Aline hemma i Stockholm, där han inte kan undgå att beklaga sig över den omilda behandlingen och det strikta regelverket. När Andreas av doktorn får en överraskande förfrågan om att sätta upp en teaterföreställning kan han inte låta bli att tacka ja - utan att ana vilka katastrofala följder det ska få för honom själv och dem i hans omedelbara närhet. På Augustenbad förväntas man läsa Atterboms Lycksalighetens ö och inte Baudelaires degenererade Det ondas blommor. Här kan människor från alla olika samhällsklasser mötas - men här råder också en tid präglad av syfilis, morfinism och översitteri, av heta sommarmånader och dolda budskap.

Mona reser från en liten ort i Dalarna till Östersund, som i hennes huvud påminner om New York. Allt känns vidunderligt stort och staden är fylld av konditorier, biografer, danspalats och stiliga militärer. Det svänger i hela kroppen.Året är 1959 och hon har fått en tjänst som hembiträde hos ett ungt par med en liten dotter. Britt arbetar på kontor och Ove spelar i ett jazzband. De inviger Mona i musikens värld och tar med henne på dansbanor där hon får paradplatsen, längst fram vid scenens kortsida. Den blyge gitarristen i Oves band försvarar henne i nattvimlet där kvinnornas kroppar ses som allmän manlig egendom. Hon faller.Många år senare försöker mor och dotter reda ut vad som hände de där ungdomsåren. Ett stort mörker. Det är ju så skönt att få glömma.Anneli Jordahl har skrivit en roman om en tid fylld av framtidstro. Men samtidigt färgades tillvaron av klasskillnader och förutbestämda möjligheter. P-piller fanns ännu inte, abort var förbjudet och hederskulturen slog hårt mot ensamstående tonårsmödrar.

"Hunden lägger sig på en solbelyst fläck på golvet. Vill lägga mig bredvid, smälta ihop, bli svartvitfläckig, sova, äta, leka alldeles ovetande om vilka onda handlingar människor begår mot varandra där ute i världen. Jag ger det här ett år, inte en dag till."Hon är nybliven änka, bor ensam ute på landet med hunden Boris. Så fort hon får syn på en notis om en arbetsplatsolycka klipper hon ut den och klistrar in i sitt dödsalbum. I samma album sitter den lilla notisen som beskriver olyckan i vilken hennes man omkom. Ibland kommer dottern och hälsar på men det känns aldrig bekvämt. Men så börjar hon läsa om Angela Davis, legenden från Black Power-rörelsen. Det blir ett uppvaknande som förändrar hennes liv.Anneli Jordahls nya roman handlar om att bli så stark att man förmår vara delaktig i det som sker och att inte vara ensam i världen om en dröm om upprättelse. Medborgarrättsrörelsens historia är långt ifrån avslutad.

"Varje gång jag skriver känner jag mig bakbunden, dels av mina egna begränsningar, dels av en motvilja att riskera att såra mina närmaste. Ständigt detta huvudbry om hur mycket orm jag kan tillåta mig vara ... Hamnar min sanningssträvan, min vilja att försöka säga något väsentligt hur obehagligt det än må vara, i en återvändsgränd eftersom jag inte vill såra mamma?"Vad ska man göra när man inte längre kan skriva? Skriv en essä om skrivande, blir förläggarens svar till författaren. Och det blir en essä, om författandets förutsättningar och gränser. Om att komma ur en klass men skriva för en litterär offentlighet som tillhör en annan. En undersökning av det som är en förutsättning för allt skrivande: motstånd.Anneli Jordahls nya bok Orm med två huvuden handlar om att skriva ifrån det fruktsamma underläget. Hur tar man sig mod att skriva? Varför belönas ständigt den hänsynslösa författaren? Går det att bli omtyckt och att samtidigt vara en bra författare?

I juni i början av 1890-talet anländer poeten Andreas Öman till den sörmländska kurorten Augustenbad. Här korsas hans väg av den stiliga, men svårt sjuka rättsrådinnan Amanda Eggerts och den unga glansstrykerskan Maria. Dramat kan ta sin början.

Året är 1959 och Mona har fått en tjänst i Östersund som hembiträde hos ett ungt par med en liten dotter. Mona vill dansa och tar sig in i musikens värld och över dansbanorna ända fram till paradplatsen: längst fram vid scenens kortsida.Den blyge gitarristen i ett av stans jazzband försvarar henne i nattvimlet där det är svårt att värja sig från oönskade händer. Hon faller. Många år senare försöker en mor och en dotter reda ut vad som faktiskt hände de där ungdomsåren.

"Hunden lägger sig på en solbelyst fläck på golvet. Vill lägga mig bredvid, smälta ihop, bli svartvitfläckig, sova, äta, leka alldeles ovetande om vilka onda handlingar människor begår mot varandra där ute i världen. Jag ger det här ett år, inte en dag till."Hon är nybliven änka, bor ensam ute på landet med hunden Boris. Så fort hon får syn på en notis om en arbetsplatsolycka klipper hon ut den och klistrar in i sitt dödsalbum. I samma album sitter den lilla notisen som beskriver olyckan i vilken hennes man omkom. Ibland kommer dottern och hälsar på men det känns aldrig bekvämt. Men så börjar hon läsa om Angela Davis, legenden från Black Power-rörelsen. Det blir ett uppvaknande som förändrar hennes liv.Anneli Jordahls roman handlar om att bli så stark att man förmår vara delaktig i det som sker och att inte vara ensam i världen om en dröm om upprättelse. Medborgarrättsrörelsens historia är långt ifrån avslutad.

"Varje gång jag skriver känner jag mig bakbunden, dels av mina egna begränsningar, dels av en motvilja att riskera att såra mina närmaste. Ständigt detta huvudbry om hur mycket orm jag kan tillåta mig vara... Hamnar min sanningssträvan, min vilja att försöka säga något väsentligt hur obehagligt det än må vara, i en återvändsgränd eftersom jag inte vill såra mamma?"Vad ska man göra när man inte längre kan skriva? Skriv en essä om skrivande, blir förläggarens svar till författaren. Och det blir en essä, om författandets förutsättningar och gränser. Om att komma ur en klass men skriva för en litterär offentlighet som tillhör en annan. En undersökning av det som är en förutsättning för allt skrivande: motstånd.Anneli Jordahls essä Orm med två huvuden handlar om att skriva ifrån det fruktsamma underläget. Hur tar man sig mod att skriva? Varför belönas ständigt den hänsynslösa författaren? Går det att bli omtyckt och att samtidigt vara en bra författare?

Det skvallrades jämt om den beryktade björnjägarens sju döttrar. Meningarna gick isär. Levde de verkligen på helt egen hand ute i vildmarken? Det påstods att de tillbringade all sin tid med att jaga, bada och brottas, förutom när de drack sig stupfulla på hembränt och porter. Ibland syntes de på marknaden där de sålde björnskinn och dansade lättklädda och uppspelta när försäljningen gått över förväntan.

En kvinna bestämmer sig för att i hembygdsföreningens årsbok nedteckna de sju systrarna Leskinens vilda historia. Varför gick de aldrig i skola? Varför ville de leva isolerade i ödemarken, femton mil från närmaste stad? Varför betedde de sig som grovhuggna pojkar?

Det blir till en berättelse om vrede och sorg, om ensamhet och gemenskap, om syskonrivalitet och en förhöjd livskänsla i den krävande tillvaron långt in i vildmarken.

Anneli Jordahl har inspirerats av Aleksis Kivis finska romanklassiker Sju bröder från 1870 men har valt att flytta berättelsen till nutid och till namnlösa platser i Finland - och att istället placera sju systrar i förgrunden.

"Kallet är en makalös roman om människan ställd inför livets utmaningar. Om goda val och onda. Fri från effektsökeri och full av mänsklig brist och storhet." - Upsala Nya Tidning

"Jordahls prosa är starkt visuell och skuttar elegant mellan tidslager.” - Dagens Nyheter

”Jordahl behärskar fullt ut den historiska romanens språk ... Men hon imponerar inte endast i hur träffsäkert hon gör historisk fiktion – mellan raderna glimtar vad som måste vara år av research – även skildringen av vildmarken är så bra att man baxnar.” - Aftonbladet

”Må denna förtätade och spännande roman få många läsare!” - Jönköpingsposten

Alldeles nära den norska gränsen ligger det, fjällpensionatet. Här vid jämtska Stora Blåsjön har man länge rört sig mellan länderna med samma självklarhet som man kliver över trösklar. När tyskarna i april 1940 ockuperar Norge hjälper pensionatet till att gömma dem som flyr.

För småbarnsmodern Karolina innebär det ett nytt liv. Som ödemarkssamarit har hon alltid befunnit sig nära liv och död, men under kriget möter hon ett obegripligt mänskligt mörker, samtidigt som sår inom henne rivs upp.

Karolina samarbetar med den storslagne doktor Hummel, som blir en nyckelspelare när det gäller att rädda liv, en roll som passar honom väl. Och på andra sidan landsgränsen rör sig kappvändaren Henry Rinnan, en redan från början samvetslös man som förhärdas ytterligare av ett krig där inga regler längre gäller.

Efter succén med Björnjägarens döttrar är Anneli Jordahl tillbaka med den historiska romanen Kallet. Den tar avstamp i Jordahls egen släkt och deras öde under andra världskriget, för att växa till en imponerande berättelse om den vanliga människan i de omvälvande händelsernas tid.

--

"Kallet är en gediget underbyggd historisk roman med ett moraliskt patos. … I en värld där nationsgränserna på nytt hårdnar och världsledare vill få oss att tro att de enda plikter vi har är gentemot den egna gruppen – hur man än väljer att definiera den – är Jordahls roman en påminnelse om hur motstånd kan se ut i praktiken." - Sydsvenskan

"Anneli Jordahl balanserar skickligt det vardagliga livet i fjällvärlden mot den växande oron ... Kallet är en berättelse som hyllar det tysta hjältemodet." - BTJ

"Ja, historisk dokumentärroman (med vissa friheter) och släkthistoria är två rätt korrekta benämningar på Anneli Jordahls starka, engagerande och väl berättade nya roman. Men det som längst finns kvar efter min läsning är en icke-sentimental men psykologiskt drabbande berättelse om att vara trogen sitt kall (som Karolina är) och om styrkan i att vara kollegor som delar ansvar för lidande människor." - Västerbottens-Kuriren

"En mindre skicklig författare hade nog frestats att knyta ihop de tre livsödena tätare och skriva fram en rafflande spänningshistoria, en katt-och-råttalek mellan ljusets och mörkrets företrädare. Det undviker Jordahl och låter i stället romanen forma sig till en existentiell fråga. Hur långt är vi beredda att gå för en nästa i nöd? Det är en viktig fråga att begrunda i vår tid, när ett skoningslöst krig rasar i vårt närområde." - Svenska Dagbladet

"Kallet är en makalös roman om människan ställd inför livets utmaningar. Om goda val och onda. Fri från effektsökeri och full av mänsklig brist och storhet." - Upsala Nya Tidning

"Jordahls prosa är starkt visuell och skuttar elegant mellan tidslager.” - Dagens Nyheter

”Jordahl behärskar fullt ut den historiska romanens språk ... Men hon imponerar inte endast i hur träffsäkert hon gör historisk fiktion – mellan raderna glimtar vad som måste vara år av research – även skildringen av vildmarken är så bra att man baxnar.” - Aftonbladet

”Må denna förtätade och spännande roman få många läsare!” - Jönköpingsposten

Alldeles nära den norska gränsen ligger det, fjällpensionatet. Här vid jämtska Stora Blåsjön har man länge rört sig mellan länderna med samma självklarhet som man kliver över trösklar. När tyskarna i april 1940 ockuperar Norge hjälper pensionatet till att gömma dem som flyr.

För småbarnsmodern Karolina innebär det ett nytt liv. Som ödemarkssamarit har hon alltid befunnit sig nära liv och död, men under kriget möter hon ett obegripligt mänskligt mörker, samtidigt som sår inom henne rivs upp.

Karolina samarbetar med den storslagne doktor Hummel, som blir en nyckelspelare när det gäller att rädda liv, en roll som passar honom väl. Och på andra sidan landsgränsen rör sig kappvändaren Henry Rinnan, en redan från början samvetslös man som förhärdas ytterligare av ett krig där inga regler längre gäller.

Efter succén med Björnjägarens döttrar är Anneli Jordahl tillbaka med den historiska romanen Kallet. Den tar avstamp i Jordahls egen släkt och deras öde under andra världskriget, för att växa till en imponerande berättelse om den vanliga människan i de omvälvande händelsernas tid.

--

"Kallet är en gediget underbyggd historisk roman med ett moraliskt patos. … I en värld där nationsgränserna på nytt hårdnar och världsledare vill få oss att tro att de enda plikter vi har är gentemot den egna gruppen – hur man än väljer att definiera den – är Jordahls roman en påminnelse om hur motstånd kan se ut i praktiken." - Sydsvenskan

"Anneli Jordahl balanserar skickligt det vardagliga livet i fjällvärlden mot den växande oron ... Kallet är en berättelse som hyllar det tysta hjältemodet." - BTJ

"Ja, historisk dokumentärroman (med vissa friheter) och släkthistoria är två rätt korrekta benämningar på Anneli Jordahls starka, engagerande och väl berättade nya roman. Men det som längst finns kvar efter min läsning är en icke-sentimental men psykologiskt drabbande berättelse om att vara trogen sitt kall (som Karolina är) och om styrkan i att vara kollegor som delar ansvar för lidande människor." - Västerbottens-Kuriren

"En mindre skicklig författare hade nog frestats att knyta ihop de tre livsödena tätare och skriva fram en rafflande spänningshistoria, en katt-och-råttalek mellan ljusets och mörkrets företrädare. Det undviker Jordahl och låter i stället romanen forma sig till en existentiell fråga. Hur långt är vi beredda att gå för en nästa i nöd? Det är en viktig fråga att begrunda i vår tid, när ett skoningslöst krig rasar i vårt närområde." - Svenska Dagbladet

»Levande och rörande.« Expressen

»när kommer nästa bok?« - Dagens Nyheter

De sågs endast en handfull gånger, men deras kärlekshistoria sträckte sig genom livet. Det var i breven Ellen Key och Urban von Feilitzen möttes, i tankarna om filosofi, konst och samhälle. Hon blev en av centralgestalterna i sin tids intellektuella kretsar; han fortsatte att befinna sig i periferin, insnärjd i det familjeliv hon aldrig fick.

Präglade av det radikala 1880-talet drömde de om en ny syn på äktenskapet och kärleken, men i praktiken blev de kvar i invanda mönster. Anneli Jordahl skildrar den dramatiska brevrelationen, men också Ellen Keys visioner och längtan, som även formas i de livsavgörande relationerna med Victoria Benedictsson och Malin Blomsterberg. Är det möjligt att leva fritt, ärligt och samtidigt tillsammans med andra?

Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) utgavs första gången 2009. Det är Anneli Jordahls hyllade debutroman.

»Lysande.« - Dala-Demokraten

»Fram träder här en fullfjädrad romantext, rik på nyanser och bottnar, utan pekpinnar, men med öppet sinne för det mänskliga i historien och hur den turneras.« - Östersunds-Posten

I den här boken delar några av Sveriges mest uppskattade författare och skribenter med sig om sitt liv med hund. De berättar om den villkorslösa kärleken, glädjen i vardagen och insikter om livet de har fått tillsammans med sin fyrfota vän. Det är en rolig och varm bok som också innehåller stråk av sorg, och den speglar den unika relationen mellan hund och människa som funnits sedan urminnes tider.Boken vänder sig till hundägare, till dig som går i hundtankar eller rent av undrar vad tjusningen med en hund egentligen är. Kanske hamnar också boken i händerna på en och annan kattmänniska som därmed kan omvändas.Medverkande skribenter: Majgull Axelsson, Göran Greider, Johan Hilton, Anneli Jordahl, Martin von Krogh, Sara Paborn, Stina Stoor, Carl Otto Werkelid, Klara Zimmergren och Helena von Zweigbergk.

I den här boken delar några av Sveriges mest uppskattade författare och skribenter med sig om sitt liv med hund. De berättar om den villkorslösa kärleken, glädjen i vardagen och insikter om livet de har fått tillsammans med sin fyrfota vän. Det är en rolig och varm bok som också innehåller stråk av sorg, och den speglar den unika relationen mellan hund och människa som funnits sedan urminnes tider.Boken vänder sig till hundägare, till dig som går i hundtankar eller rent av undrar vad tjusningen med en hund egentligen är. Kanske hamnar också boken i händerna på en och annan kattmänniska som därmed kan omvändas.Medverkande skribenter: Majgull Axelsson, Göran Greider, Johan Hilton, Anneli Jordahl, Martin von Krogh, Sara Paborn, Stina Stoor, Carl Otto Werkelid, Klara Zimmergren och Helena von Zweigbergk.

Det här är ingen historiebok. Det är en bok med berättelser om människor vi bör minnas. Personer att referera till, citera och inspireras av.

En annan historia består av femtioen fascinerande och underhållande berättelser om personer som inte fått sin rättmätiga plats i världshistorien.

Och nu är det hög tid att korrigera och komplettera världsbilden. Just den här boken tar sin början för niotusen år sedan och sträcker sig fram till i dag, från Barumskvinnan till Mama Masika.

Femtioen skribenter har i En annan historia valt varsin person att porträttera. Här får du lära känna mattesnillen, låtskrivare, politiker, rösträttskämpar, tennisstjärnor, husmödrar, författare, jägare, börshajar och barnmorskor som alla bidragit till att skapa världen i dag. 

Lina Thomsgård (red.) är programledare och skribent och har även läst in boken.

De som skrivit texterna är: Alice Kassius Eggers, Ana Udovic, Andreas Cervenka, Anna Charlotta Gunnarson, Anneli Jordahl, Annika Lantz, Annika Norlin, Behrang Behdjou, Bilan Osman, Björn af Kleen, Bodil Jönsson, Ebba Witt-Brattström, Elsa Westerstad, Eva Franchell, Fanna Ndow Norrby, Federico Moreno, Ida Therén, Isobel Hadley-Kamptz, Jenny Aschenbrenner, Jenny Damberg, Jenny Lindh, Johanna Frändén, Johanna Koljonen, Johanna Palmström, Jonna Sima, Kalle Lind, Karin Thunberg, Klas Ekman, Kristina Lindquist, Kristofer Ahlström, Lisa Ehlin, Lisa Förare Winbladh, Lisa Magnusson, Magda Gad, Malte Persson, Marimba Roney, Martin Gelin, Martina Montelius, Micael Dahlen, Nadia Jebril, Natalia Kazmierska, Nike Markelius, Patrik Lundberg, Sanna Lundell, Sara Martinsson, Simon Bank, Susanna Alakoski, Tara Moshizi, Tone Schunnesson, Valerie Kyeyune Backström, Wanda Bendjelloul

*

”Denna kväll, då jag borde läsa en massa annat inför morgondagen, har jag istället ägnat en timme åt att försöka slita mig från alla (kvinno-) öden och äventyr jag inte visste att jag saknat.”

Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister

”Här finns bråkiga människorättsaktivister och okända schlagersnillen. Detta är inte bara underhållande utan även viktig folkbildning. Sydsvenskan Med sin bokstavliga titel låter denna antologi 51 skribenter skriva in 51 kvinnor i historien som borde varit där från början.”

Jan Gradvall i Dagens industri

Nykyaikaan sijoittuva kertomus seitsemästä villinä kasvaneesta sisaresta Suomessa.

Karhunkaatajan tyttäret on suuri tarina vihasta ja surusta, rakkaudesta ja ilosta, yksinäisyydestä ja yhteisöllisyydestä sekä sisarusten välisestä kilpailusta, keskinäisestä huolenpidosta ja hallitsevan isän opeista.

Pahamaineisen karhunkaatajan seitsemästä tyttärestä juorutaan edelleen. Elivätkö he todella omillaan erämaassa? Sanotaan, että he viettivät koko elämänsä metsästäen ja painien, paitsi silloin, kun olivat umpihumalassa. Joskus heitä nähtiin torilla myymässä karhunnahkoja.

Miksi he eivät koskaan käyneet koulua? Miksi he halusivat asua eristyksissä kaukana lähimmästä kaupungista? Miksi heidän käytöksensä oli niin karkeaa?

Ruotsalainen Anneli Jordahl on siirtänyt Aleksis Kiven klassikosta inspiroituneen kertomuksensa nykypäivään ja nimettömiin paikkoihin Suomessa. Seitsemän villin sisaren tarina oli August-palkintoehdokkaana vuonna 2022.

"Hän muistutti jälleen kerran siitä mitä isä oli heille opettanut: Ihmiset opiskelevat vain siksi että saisivat muut raatamaan puolestaan."

Anneli Jordahl on julkaissut kymmenkunta kirjaa ja saanut niistä useita palkintoja. Karhunkaatajan tyttäret on hänen viides romaaninsa ja ensimmäinen suomennettu teos.