Annika Bergström – författare

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Journalistik i en ny tid är den tredje och avslutande rapporten i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

The music and film industries have long come to terms with the digital, and now the traditional printed book is challenged by digital formats. The e-book has become established in most countries, but is still a small part of the book industry. In this book a group of researchers follow the actors involved in the Swedish e-book market, from authors and publishers to libraries, booksellers and readers during 2012-2016. Using surveys, interviews and other sources the main actors were researched and it is shown how they act and react towards the e-book and towards each other. While the main focus in on Sweden as a small language country, several international comparisons are made. Are printed books disappearing soon? How are reading habits changing when the book becomes digital? Which forces are driving radical change and which are holding it back? The book discusses these and related questions and shows that after a period of rapid increase in the production and use of e-books, several factors slow down the rate of adoption, but digitisation of the book is an ongoing process and the current e-book is not the end of the story.

Polarisering har under senare år varit ett flitigt använt begrepp i olika sammanhang. Men vad menar man med polarisering, och har den politiska polariseringen ökat i Sverige? Detta undersöker SNS Demokratiråd 2021. Rapportförfattarna beskriver ett antal sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Utifrån sina studier svarar de på frågorna om Sverige är mer polariserat i dag än tidigare och om politiken här är mer eller mindre polariserad än i andra länder. De resonerar även kring polariseringens betydelse för hur demokratin fungerar och hur mycket polarisering demokratin kan tåla.

I 2015 års västsvenska SOM-undersökning stod, precis som tidigare år, medborgarnas vanor och attityder i fokus. Undersökningen var dessutom inriktad på frågor som knyter an till ett hållbart samhälle, med ett starkt fokus på miljöattityder och medborgarnas beredvillig het att själva konsumera hållbart. I boken Hållbarhetens horisont finns flera analyser med ett särskilt fokus på hållbarhetsfrågor utifrån ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. De västsvenska medborgarnas syn på miljöproblem och lösningar på desamma uppmärksammas, liksom viljan att göra uppoffringar för miljön i sin egen konsumtion och i sina egna beteenden. Undersökningen ger också vissa indikationer på den sociala sammanhållningen i Västsverige, vilka analyseras i några av bokens kapitel. Nära kopplat till hållbarhetsbegreppet är frågor som rör demokrati och politik, hur medborgarna ser på beslutsfattarna och de verksamheter som de ansvarar för. I bokens kapitel analyseras medborgarnas bedömningar av beslutsfattare och av olika verksamheter som regionen ansvarar för. I flera fall utnyttjas de långa tidsserier som SOM-institutet erbjuder – i Västsverige finns mätningar sedan 1992 – och analyserna visar på trender i medborgarnas uppfattningar och vanor. Sammantaget medverkar 13 forskare från svenska lärosäten med analyser i Hållbarhetens horisont, den 68:e forskarantologin från SOM-institutet. I boken finns också en metoddokumentation av 2015 års västsvenska SOM-undersökning.

En brokig gemenskap presenterar huvudresultaten från 2016 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står Västra Götalands invånare och deras upplevelser av hur det är att leva och verka i Västsverige. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till de likheter och olikheter som präglar gemenskapen i Västra Götalands olika delar. Några av de frågor som analyseras är medborgarnas bedömningar av regional och kommunal service, erfarenheter av arbetsliv och upplevelser av mångkultur. Kulturvanor, medborgaraktivism och cirkulär ekonomi är andra områden som ligger i bokens blickfång. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I En brokig gemenskap, den 71:a forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2016 års västsvenska SOM-undersökning.

2019 års SOM-antologi har titeln Storm och stiltje. Titeln knyter an till hur situationen i samhället sett ut under 2018. Vi har sett stormar komma och gå, vissa mer utdragna än andra. På den internationella arenan stormade det i relationer mellan länder och statschefer. Ökad protektionism utsatte globala handelsrelationer för eldprov. Brexit-förhandlingarna bjöd på kraftiga vindar, framför allt parlamentariskt i landet som valt att lämna. På hemmaplan stormade det kring anrika kulturinstitutioner, och i naturen härjades markerna av eldstormar i de skogsbränder som följde i spåren av den rekordvarma sommarens torka. Många starka vindar kom dock att mojna och blev stundtals till stiltje. Historiska steg på väg mot fredligare förhållanden togs såväl på Koreahalvön som på Afrikas horn. För svensk del följdes en intensiv valrörelse av stiltje i rikspolitiken. Väljarna hade sagt sitt, men de låsta positionerna i partipolitiken tycktes närmast skapa mer osäkerhet än bringa klarhet i regeringsfrågan. När klockorna klämtade för att ringa ut året var regeringsfrågan fortfarande olöst. Väljarnas partipolitiska preferenser i form av valresultatet är välbekanta. Men i vilken vindriktning stod den allmänna opinionen i övrigt under 2018? På vilka områden skedde förändringar i människors vanor och attityder under året som gick? Vilka samhällsfrågor var de viktigaste för den svenska befolkningen? I vilka sammanhang stormade det och i vilka rådde stiltje? Dessa är några av de frågor som kommer att besvaras i årets forskarantologi Storm och stiltje. Ett 40-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands medverkar med analyser. Storm och stiltje är den 74:e forskarantologin från SOM-institutet. Den bygger på 2018 års nationella SOM-undersökning – den 33:e i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till stormar och stiltje i det svenska samhället i frågor som rör (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier.