Annika Karlsson – författare

Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden. Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämnes­kunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning.Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

This edited volume explores diverse translanguaging practices in multilingual science classrooms in Hong Kong, Lebanon, Luxembourg, South Africa, Sweden and the United States.

This edited volume explores diverse translanguaging practices in multilingual science classrooms in Hong Kong, Lebanon, Luxembourg, South Africa, Sweden and the United States.

I denna licentiatuppgsats undersöks specifikt de dilemman samhällskunskapslärare kan uppleva i samband med examination och betygsättning. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med sju samhällskunskapslärare på gymnasiet. Lärarnas betygsunderlag i kursen Samhällskunskap A undersöks också. Studiens resultat stärker bilden av läraryrket som ett komplext yrke där lärare hamnar i olika dilemman när de försöker uppfylla motstridiga krav från bland annat styrdokument, elever, undervisningsämnet och från sina egna övertygelser.För gymnasielärare är just betygsättningen en ofrånkomlig del av lärararbetet. Det visar sig att strategierna studiens lärare använder sig av för att hantera betygsättningsdilemmana ofta syftar till att klara en krävande lärarvardag men att de snarare är generella än ämnesspecifika. I studien lyfts emellertid även ämnesdidaktiska aspekter av samhällskunskapslärarnas arbete fram. När det gäller lärarnas ämnesundervisning framträder en förhållandevis sammanhållen berättelse avseende innehållet medan ämnesexaminationen kännetecknas av stor variation.I undersökningen framkommer också hur lärarna integrerar sitt demokratifostrande uppdrag i det betygsättningsrelaterade arbetet.Ur studiens resultat formuleras slutligen de professionella förhållningssätt studiens lärare ger uttryck för i sitt arbete med examination och betygsättning. Dessa synliggörs ur ett ämnesdidaktiskt, ett myndighetsutövande och ett demokratiskt perspektiv.

I denna bok berättar fjorton forskande lärare om sina forskningsresultat. Resultaten handlar om bland annat betyg och bedömning, om prov och deras betydelse, om interkulturell undervisning och hur man kan intressera pojkar på yrkesprogram för politik samt om lärarens position mitt emellan styrdokument och klassrumsverklighet. Lärarna är alla f d studenter från Forskarskolan i historia och samhällskunskap (FLHS) inom Lärarlyftets första omgång 2008-2010. Genomgående för de fjorton bidragen är att de tar utgångspunkt i lärarens vardag och verklighet. Forskarutbildade lärare är därmed en viktig faktor för att knyta samman skola och forskning. Knytningen mellan skola och akademi är nödvändig om skollagens skrivning att utbildningen i den svenska skolan ska vila på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska bli verklighet. I boken argumenteras också för att forskarskolor för yrkesverksamma lärare, som fortsätter sin lärargärning efter avslutad forskarutbildning, är ett viktigt medel för att knyta skola och akademi närmare varandra

Syftet med denna avhandling är att synliggöra flerspråkiga elevers användning av sina första- och andraspråk i ett flerspråkigt NO-klassrum där man använder och uppmuntrar translanguaging och tydliggöra om och i så fall på vilka sätt dessa processer kan skapa förutsättningar för lärande. Avhandlingen utgår från sociokulturella teorier om språk och lärande, med särskilt fokus på social-semiotiska perspektiv. Vidare används dialogiska och pragmatiska paradigm som på olika sätt kan sägas vara sammankopplade med eller bidra till sociokulturella perspektiv på språk och lärande. Dessutom används teorier om translanguaging för att tydliggöra och öka förståelsen för flerspråkiga elevers möte med NO-klassrummet. För att utveckla djupare förståelse för på vilka sätt translanguaging som metod kan skapa ökade förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande används en etnografisk datainsamling och forskningsdesign. Studien följer några NO-lektioner varje månad i en mellanstadieklass under tre års tid (2012-2015). Lektionerna dokumenteras med hjälp av fyra videokameror och fyra diktafoner och den totalt inspelade tiden från lektionerna är 117 timmar. Dessutom samlas fältanteckningar, elevtexter och olika undervisningsmaterial in. Datamaterialet består även av inspelade samtal med fyra elever som vid tillfället för datainsamlingen är nyanlända. Analysen visar att eleverna rör sig i språkliga loopar mellan både nationella och diskursiva språk i meningsskapande samtal om det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, samt att de använder sina första- och andraspråk för att förklara, beskriva och sammanlänka semantiska relationer inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Vidare visar analysen att elevernas användning av sina första- och andraspråk ofta utgör en resurs i elevernas appropriering av den naturvetenskapliga skoldiskursen. Eleverna och studiehandledaren använder ofta sina första- och andraspråk för att förtydliga ämnesinnehåll och förklara olika klassrumsaktiviteter för varandra. Emellertid avslöjar analysen också situationer i denna praktik där alla tillgängliga resurser inte utnyttjas och kontinuiteten i klassrumsaktiviteterna blir avbruten på olika sätt. Dessa situationer verkar vara konsekvenser av låga förväntningar på elever med begränsad tillgång till undervisningsspråket, vilket uttrycks i en förenkling av det språk som används, kontextualisering av ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter som kanske inte delas av alla elever, samt komplexiteten att översätta och transformera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet från ett språk till ett annat (arabiska och svenska) och mellan en vardaglig och en mer akademisk diskurs. Studien bidrar till fältet genom att illustrera vikten av att stödja varje elevs tillgång till de språkliga verktyg som konstituerar det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, samt främja användningen av alla tillgängliga resurser, såsom första- och andraspråket, för att relatera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet till tidigare erfarenhet och därmed skapa ett kontinuerligt lärande i flerspråkiga NO-klassrum.