Carl-Göran Heidegren – författare

Boken Nära sin nations längtan är Carl-Göran Heidegrens (prof emeritus i sociologi) tredje bok om Weimar­republikens år. I den första boken Preussiska anarkister utforskades kretsen kring författaren Ernst Jünger, i den senare Den högra handens tendens berättades om tre karaktärer som gjorde resan från den yttersta vänstern till den yttersta högern under dessa år.

I Nära sin nations längtan målar Heidegren tre kvinnoporträtt vilka alla befann sig i den tyska kulturens mitt under Weimarrepublikens år och vilka alla enligt bokens tes på något sätt gestaltade den tyska nationens längtan under denna tid. De tre kvinnor som tas upp är Anita Berber, Leni Riefenstahl och Marlene Dietrich.

Marlene Dietrich förkroppsligade med sin androgyna image på många sätt bokens tema och kom med tiden att bli ikonen för det glada tjugotalet. Riefenstahl å sin sida kom att bli synonym med den långt mer turbulenta fasen fram till 1933. Danserskan Berber är idag däremot betydligt mer okänd. Hon firade triumfer som danserska under 1920-talet men dog plötsligt 1928 och var då redan på god väg att bli bortglömd.

Med Nära sin nations längtan knyter professor emeritus Carl-Göran Heidegren ihop ett livslångt intresse för den tyska kulturen under Weimarrepublikens omvälvande tidsperiod.

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin.

Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda.

Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten.

Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer.

Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.

I sin nya bok Den högra handens tendens återvänder Carl-Göran Heidegren till Weimarrepublikens Tyskland och de personer som verkade i det omvälvande politiska och intellektuella klimat som rådde där.

Denna gång koncentrerar sig Heidegren på tre personer vilka alla kom att göra en politisk resa från vänster till höger eller drev omkring i det politiska spektrumet.  

I fokus står dramatikern Arnolt Bronnen som kom att stå nationalsocialismen nära men senare i livet blev kommunist, och den judiske författaren Valeriu Marcu vilken hade beröringspunkter både till vänster och höger men tvingades fly undan nazisterna upprepade gånger. Vi möter också konstnären Rudolf Schlichter, en gång kommunist men allt mer dragen åt höger, tills Hitlerregimen 1937 klassade hans konst som degenererad och beslagtog den.

Omkring dessa tre karaktärer figurerar personer som Ernst och Friedrich Georg Jünger, Bertolt Brecht, Ernst von Salomon, Carl Schmitt m. fl. Män från skiftande platser i samhället och av skiftande politisk ställningstagande, men som på ett eller samma sätt ingick i samma intellektuella kretsar.

Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet och har vid sidan av sin forskning skrivit flera böcker om Weimartyskland. Tidigare har av Heidegren utgivits Preussiska anarkister (2016) och Livsmöjligheter (2019).