Charlotta Seiler Brylla – författare

I moderna samhällen flödar texter och bilder. De är resultat av kommunikation mellan individer och grupper, men de är också centrala för hur vi förstår och agerar i samhället. Därför måste den som studerar samhället kunna analysera bildens och textens mening och makt.I denna fjärde omarbetade och aktualiserade upplaga av Textens mening och makt visar författarna hur man kan analysera texter och bilder med hjälp av:• innehållsanalys• argumentationsanalys• idé- och ideologianalys• begreppshistoria• narrativanalys• diskursteori, diskurspsykologi och WPR-ansatsen• kritisk diskursanalys (CDA)• visuell textanalys.Varje inriktning ges en teoretisk bakgrund, men boken är framför allt inriktad på hur man gör. Konkreta exempel ur aktuell forskning, liksom övningsuppgifter med utarbetade lösningsförslag, åtföljer varje inriktning. Till Textens mening och makt hör en digital del, med texter till övningsuppgifterna, åtkomlig med hjälp av koden på insidan av bokens omslag. I denna upplaga lyfts särskilt digital textanalys fram i flera av kapitlen. Boken vänder sig till metodintresserade samhällsvetare och humanister, framför allt studenter och forskarstuderande vid universitet och högskolor.

The editors of this volume have combined their expertise in discourse, contradiction, minority and diversity studies to suggest a change of perspective from categorisations into societal minorities and majorities towards an analysis of marginalising and centralising discourses. For this purpose, we have gathered interdisciplinary-minded authors from linguistics, literary and religious studies, political and historical sciences. Their contributions focus on contradictions of religious and national belonging as well as intersections of religion and nation in many different regions of the world from the 18th century until today. While illustrating the diversity and contradictions of religious and national belonging across time and space, the chapters of the book contribute to an understanding of the dynamics of questions of belonging and the associated constant renegotiations of power within these discursive processes.

The editors of this volume have combined their expertise in discourse, contradiction, minority and diversity studies to suggest a change of perspective from categorisations into societal minorities and majorities towards an analysis of marginalising and centralising discourses. For this purpose, we have gathered interdisciplinary-minded authors from linguistics, literary and religious studies, political and historical sciences. Their contributions focus on contradictions of religious and national belonging as well as intersections of religion and nation in many different regions of the world from the 18th century until today. While illustrating the diversity and contradictions of religious and national belonging across time and space, the chapters of the book contribute to an understanding of the dynamics of questions of belonging and the associated constant renegotiations of power within these discursive processes.

This book addresses an under-researched area within populism studies: the discourse of supporters of populist parties. Taking the 2019 European elections as their case study, the authors analyse how supporters in eleven different countries construct identities and voting motivations on social media. The individual chapters comprise a range of methods to investigate data from different social media platforms, defining populism as a political strategy and/or practice, realised in discourse, that is based on a dichotomy between “the people”, who are unified by their will, and an out-group whose actions are not in the interest of the people, with a leader safeguarding the interests of the people against the out-group. The book identifies what motivates people to vote for populist parties, what role national identities and values play in those motivations, and how the social media postings of populist parties are recontextualised in supporters’ comments to serve as a voting motivation.

År 2020 har Väst- och Östtyskland varit återförenade i 30 år. Med utgångspunkt i språkbruket i det delade Tyskland skildrar författaren en del av den tysk-tyska historien under kalla kriget. Det handlar om med vilka metoder DDR marknadsförde socialismen och freden i väst i syfte att framstå som det bättre Tyskland. Men det är också en bok om Sveriges historia, om en neutral stat som efter att ha navigerat mellan nazism och bolsjevism under andra världskriget ställdes inför nya allianser och lojaliteter efter kriget. Hur framställde Sverige Väst- och Östtyskland i olika informationskanaler? Hur rapporterade svenska medier om det östtyska idrottsundret? Hur såg kontakterna mellan det östtyska och det svenska kommunistpartiet ut? Gemensamt är att språket fungerar som nyckel till att förstå och tolka de historiska och politiska händelser som skildras i boken. Språket återger inte bara vad som sker utan det påverkar också hur vi uppfattar skeendet.