Elise Ingvarsson - Böcker

I "Annorlunda hos ekorrarna" har tretton svenska författare skrivit var sin text om Werner Aspenström (1918–1997) – en av den svenska 1900-talspoesins mest betydande och mest lästa diktare. Texterna är skrivna på beställning, tolv läsningar av dikt och prosa i Werner Aspenströms författarskap, till hans hundraårsjubileum. Den trettonde och sista skiljer ut sig. Hans Isakssons essä om Bengt Emil Johnsons poetiska samspråk med Werner Aspenström fanns som manuskript i hans efterlämnade papper och har här funnit sitt rätta sammanhang. De tolv bidragen är för det mesta skrivna av författare som varit tysta om Werner Aspenström, de tillhör inte hans gängse skara av uttolkare och kommentatorer. Ändå är det påtagligt hur personliga de skilda texterna är, på skilda sätt – de har gärna karaktär av brev. Men det handlar inte om någon sentimental intimitet. Tvärtom verkar det i Werner Aspenströms författarskap, eller i hans poetik, finnas något som uppfodrar till reflektion över egna skrivsätt, något som söker svar i den skrivandes poetik. I "Annorlunda hos ekorrarna", redigerad av Staffan Söderblom, medverkar Jonas Gren, Madeleine Gustafsson, Gunnar D. Hansson, Elise Ingvarsson, Hans Isaksson, Arne Johnsson, Ida Linde, Lotta Lotass, Eva Runefelt, Elisabeth Rynell, Lennart Sjögren, Jesper Svenbro och Peter Törnqvist.

Ord&Bild 3-4 2019 handlar om brev. Om brev som frågor och svar, som litteratur och förtvivlad bön. Om brev som kommer bort och brev som kommer fram, om brev som kärlek och om brev som fördömd form. Läs den redaktionella inledningen här, och du får en glimt ner i ett sprängfyllt kuvert. OSA.

Barnfattigdomens utbredning, surrogatmödraskapets vara eller inte vara, storleken på förskolegrupper, skolans kommunalisering: frågor som rör barn och barnafödande pressar oss på etiska och politiska ställningstaganden. För trettiofem år sedan gjorde Ord&Bild ett temanummer med rubriken »Barnet och samhället». Ett tema vi nu tyckte att det var dags att återvända till. Ann ighe Barnlösa samhällen och kollektiv dödsångest Johanne Lykke Holm Ursprungsbarn Patricia Lorenzoni Bortbytingar Malin Nilsson Pappa betalar Salka Sandén Den nya barnfattigdomen Helena Stensöta De unga i välfärdsstaten Oscar Nilsson Tornborg Iran Aase Berg Intervju Elise Ingvarsson Mammalitteraturen och jag. När jag läser stiger det konstiga upp ur djupet Kristina Sandberg Att skapa moderskap Jonas Rasmussen Utdrag ur Pappa Cecilia Verdinelli Bajsböcker och barnindoktrinering Eval-Lotta hultén Slavbarn Geir Gulliksen Eller var det för att han var så vacker? Sara Hallström Platsen är ett uttal av krav på det som platsen inte rymmer Kritik Astrid Seeberger om Celans Kreidestern av Birgitta Eisenreich Sanne Näsling om Barnpoesifestivalen 2010 Mikaela Blomqvist om Salome av Mara Lee

Ett nummer vars kärna är skrivandets praktik, och som därmed också vidrör andra aspekter av livet, så som livserfarenheter, etik, ensamhet, föräldraskap och politik. Hela tiden utifrån romanskrivandets längtan efter komplexa verkligheter. Anna-Marie Ljunberg, Steve Sem-Sandberg och Sara Stridsberg i unikt samtal arrangerat för detta nummer. Birgitta Trotzig och Agneta Pleijel i ett samtal från 1982. Intervju med Leslie Kaplan. Läs också om massans blick, och synen på massan, med exempel från dagens Egypten och mellankrigets maktkamp runt fotografiet.

Bland de medverkande finner ni Håkan Forsell till häst, Lina Ekdahl inlindad i tygtrasor, Marit Kapla med en direktrapport från Palmemordet, Anna Gavanas bland stockholmska DJ:s och Nina Lekander bland feministiska förebilder och dilemman, bland annat. Kritikdelen bjuder på 80-talslitteratur, och hela numret på mycket konst och fotografi.