Hélène Cixous – författare

»Som att försöka navigera i en liten eka på ett stormigt hav av känslor och motkänslor. Jag låter mig vaggas in i Hélène Cixous glana litterära värld.« Sinziana Ravini, Aftonbladet

Att resa till Osnabrück är att resa till Jerusalem, det är att finna och förlora. Det är att gräva fram hemligheter, återuppväcka döda, ge ordet till de stumma. Och det är att förlora den absoluta friheten i att vara jude eller judinna eller inte vara det när man vill, en frihet jag åtnjuter villkorligt.

Berättarjagets mor är död, och med henne alla berättelser om Osnabrück, staden som under nazismen plötsligt vände sig mot och började mörda sina egna medborgare.I sökandet efter sina flydda eller mördade släktingar finner berättaren en Kung Lear-liknande historia, om en fader som flydde till sin dotter i Jerusalem men blev avvisad och tvingades tillbaka till Tyskland. Med poetisk skärpa skriver Hélène Cixous de dödas vittnesmål, med utgångspunkt i frågan om vem som ska bevara historien när de sista som minns har dött. I svensk översättning av Sara Gordan och Kerstin Munck.

HÉLÈNE CIXOUS, född 1937 i Oran i Algeriet, är en fransk feminist, filosof, litteraturvetare, dramatiker och författare. Med över 50 skönlitterära titlar på verklistan och som tidigare husdramaturg på Thêatre du Soleil är hon en av vår tids största och viktigaste berättare. Hennes författarskap har belönats med bland annat Prix Marguerite Duras [2014] och Prix Marguerite Yourcenar [2016].

»Som att försöka navigera i en liten eka på ett stormigt hav av känslor och motkänslor. Jag låter mig vaggas in i Hélène Cixous glana litterära värld.« Sinziana Ravini, Aftonbladet

»...allt jag önskade var deras Stad och deras Algeriet [...] så snart det fanns fransmän var jag hänförelse, vapen, där det fanns araber var jag hopp och sår. Jag är oskiljbarab, tänkte jag. Det är en outhärdlig relation att ha till sig själv.«

Hélène Cixous skildrar här sin barndoms obesvarade kärlek till Algeriet. Bokens syskonpar har förlorat sin far, juden och läkaren som mer än allt annat ville vara bror med araberna. I hans ställe drömmer de om Cykeln som ska ge dem tillgång till landet, men det blir inte som de tänkt sig. Grannungarna retas och skrattar åt dem, det är krig både mellan barnen, könen och de vuxna och Vichyregimens antisemitiska lagar tillämpas även i det koloniserade Algeriet. I översättning av Sara Gordan och Kholod Saghir, med ett efterord av författaren och kritikern Hanna Nordenhök.

HÉLÈNE CIXOUS, född 1937 i Oran i Algeriet, är en fransk feminist, filosof, litteraturvetare, dramatiker och författare. Med över 50 skönlitterära titlar på verklistan och som tidigare husdramaturg på Thêatre du Soleil är hon en av vår tids största och viktigaste berättare. Hennes författarskap har belönats med bland annat Prix Marguerite Duras [2014] och Prix Marguerite Yourcenar [2016].

»Jag älskar Cixous sätt att uttrycka sig. Hon har en otrolig förmåga att kunna förmedla det innersta på ett naturligt och poetiskt vis.« Litteraturvetare

»Vid sidan av Simone de Beauvoir och Luce Irigaray framstår Hélène Cixous som en av de mest betydande franska feminister som inspirerat kvinnor att våga bryta den manliga dominansen. I hennes författarskap sätts våra könsidentiteter i gungning.« Lena Kåreland, SvD

För första gången i svensk översättning

Judinna, kvinna, uppvuxen i Algeriet, faderlös förutsättningarna tycktes försvinnande små när Hélène Cixous en gång krävde sin rätt att beträda den franska litteraturens Heliga Trädgård.  I essän Att komma till skriften [La venue à l écriture, 1976] reflekterar Hélène Cixous över utgångspunkterna för sitt skrivande. Hon ställer sin sedermera berömda fråga om en ny écriture féminine, men med en mer självbiografisk och personlig utgångspunkt än annars. Det handlar om relationerna mellan skriften, främlingskapet, exilen, sorgen och döden. Eller om relationerna mellan skriften, givandet, närandet, kärleken, livet. Om relationerna mellan allt det ovanstående - och att vara kvinna. Incitamentet är förlösande: Cixous talar om att skriva sig »förbi väggen« - »bli floden«.  Att komma till skriften är en självbiografiskt hållen Cixous- essä som med tiden rönt klassikerstatus. För första gången utkommer nu texten på svenska, i översättning av Sara Gordan. 

HÉLÈNE CIXOUS, född 1937 i Oran, Algeriet, är en fransk feminist, romanförfattare, filosof och litteraturvetare. Cixous grundade det första centret för feministiska studier på ett europeiskt universitet i Paris. Hennes essäkonst har gett Cixous status som en av den poststrukturalistiska feministiska teorins mödrar. 

»Vid sidan av Simone de Beauvoir och Luce Irigaray framstår Hélène Cixous som en av de mest betydande franska feminister som inspirerat kvinnor att våga bryta med den manliga dominansen. I hennes författarskap sätts våra könsidentiteter i gungning.« Svenska Dagbladet

»Medusas skratt har verkligen sina särskilda språkpärlor. Man måste till exempel bara älska dess vanvördiga humor, som i de många sarkasmerna om kastrationen och det manliga ståndet.« Expressen

Medusas skratt av Hélène Cixous har kommit att höra till kärnan av den feministiska kritiken. Ett manifest för frigörelse från patriarkatets strypgrepp genom skriften.      Med lika delar poetisk och filosofisk kraft uppmanas kvinnor i världen att engagera sig i sina egna kroppar och dokumentera det i en ny écriture feminine. En feministisk klassiker och en av det sena 1900-talets stora franska essäer, nu för första gången på svenska. I översättning av Sara Gordan och Kerstin Munck.

HÉLÈNE CIXOUS, född 1937 i Oran i Algeriet, är en fransk feminist, filosof, litteraturvetare, dramatiker och författare. Med över 50 skönlitterära titlar på verklistan och som tidigare husdramaturg på Thêatre du Soleil är hon en av vår tids största och viktigaste berättare. Hennes författarskap har belönats med bland annat Prix Marguerite Duras [2014] och Prix Marguerite Yourcenar [2016].

»Medusas skratt är ett friskt inlägg i den feministiska debatten idag. Kanske för att den inte ens är en debatt, ingen åsikt, utan riktar sig till kvinnorna-människorna. De 'hemliga härskarinnor' som varit tysta så länge, som nu en och en måste lämna sina gömställen och ta den 'mörka kontinenten' i besittning.« Tidningen Kulturen

»Medusas skratt blir sin egen teori. Hélène Cixous plockar sönder och synar uttrycken, låter kaos och kosmos mötas i kaosmos - genom dikotomin i det franska verbet voler (att flyga, att stjäla) beskriver hon en stöld av språket som en väg till flykt.« UNT