Jan Hjärpe – författare

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan.   Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Istanbul, Jerusalem, New York, Madrid. Vår omvärld bubblar och sjuder av konflikter och kolliderande intressen med kopplingar till religiösa frågor som inte alltid är begripliga för sekulariserade nordbor. I denna antologi gör religionsvetare, -historiker och -sociologer gemensam sak med statsvetare och idéhistoriker för att ge oss ett nödvändigt religiöst och historiskt perspektiv på dagens politiska verklighet. Det är verkligen inte ett nytt problem: alltsedan antiken har religion använts för att legitimera makt, markera identitet och egga till motstånd. Boken gör ett tvärsnitt genom tid och geografi, för att belysa hur religionens kraft i politiska frågor ser ut på olika håll i världen: från kristdemokratins Tyskland till återupplivade indianska religioner i nordamerikanska reservat, från Napoleons strävanden att "civilisera" Egypten till sekulariseringsprocessen i dagens Turkiet.

Detta är en grundläggande bok i islamologi. Syftet är att studera och analysera de förhållanden som skapar det som uppfattas som islam av muslimer. Samspelet mellan tolkning och vad som sker i samhället har följaktligen stor betydelse. Just samspelet mellan samhälle, kultur och religion är en del av förklaringen till varför islam tolkas på ett visst sätt i en viss situation. Men bland de 1,5 miljarder som bekänner sig till islam finns förstås en mängd tolkningar. boken indelas i fyra delar: 1. Det goda samhället, 2. Politik, makt och stat, 3. Sufismen och 4. Omplanterad i Islam. Redaktörerna Jonas Otterbeck är docent i islamologi och lektor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lund och Leif Stenberg är docent i islamologi och föreståndare för Centrum för mellanösternstudier vid Lunds universitet. Övriga medarbetare är forskare och kännare av islam.

För 25 år sedan publicerade Jan Hjärpe boken Politisk islam, studier i muslimsk fundamentalism. Då var de aktuella namnen Khomeini i Iran, Mawdudi i Pakistan och Muhammad Baqir as-Sadr i Irak. Oljan flödade och islamistiska rörelser som Muslimska brödraskapet, Jamaat-i-Islami och den saudiska statens wahhabism vann inflytande. Kriget mellan Iran och Irak pågick. På 25 år har den muslimska världen genomgått kraftiga förändringar. Krigen har avlöst varandra i Algeriet, Afghanistan, på Balkan och i Palestina. Irak har anfallits två gånger och ”kriget mot terrorismen” har drabbat alla muslimska länder. Sovjetunionens sönderfall och talibanväldet i Afghanistan har satt djupa spår. Hur har de islamistiska rörelserna utvecklats under dessa 25 år? På vilket sätt har samhällslivet förändrats av mediautvecklingen, feminismen, flyktingvågorna, migrationen? Vad har generationsväxlingen betytt för nya opinioner och rörelser, och för de allt starkare kraven på demokrati och utveckling. Förändringens vind handlar om tillståndet i den muslimska världen 2008. Titeln uttrycker att politisk islam inte är något konstant. Det är mer angeläget än någonsin att förstå spelet i världspolitiken och de islamistiska rörelsernas roll. Jan Hjärpe är professor emeritus i islamologi. Han har publicerat ett flertal böcker om den muslimska världen och om islam. På Leopard har han gett ut Profetens mantel (2007) och varit redaktör för 99 frågor om islam (2004).

Profeten Muhammeds mantel är en symbol för maktens legitimitet. I Profetens mantel behandlar Jan Hjärpe utvecklingen i den muslimska världen från den 11 september 2001 till och med avrättningen av Saddam Hussein i Irak den 30 december 2006. Hjärpe går igenom händelseutvecklingen område för område och hur »kriget mot terrorismen« förändrat livsvillkoren och den politiska situationen. Han behandlar ockupationerna av Irak och Afghanistan, valet som gav Hamas segern i Palestina, Israels angrepp på Libanon och utvecklingen i Iran. Oron som Jyllands-Postens Muhammedteckningar utlöste och självmordsbombarnas psykologi analyseras ingående. Hjärpe gör också en unik genomgång av de öppna brev Usama bin Ladin och den iranske presidenten Mahmud Ahmadinejad skrivit till det amerikanska folket och president Bush. USA står inför ett vägval i Mellanöstern. Tvingas Bush-administrationen till reträtt i Irak och vilka konsekvenser får det i regionen? Vem tar upp profetens mantel? Jan Hjärpe är professor emeritus i islamologi. Han har publicerat ett flertal böcker om den muslimska världen och om islam.

Har självmordsattentat med religion att göra? Förespråkar Koranen stympningar? 99 frågor om Islam utgår ifrån de vanligaste frågorna som ställts till Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund. Den behandlar många andra frågor t.ex. om Allah, omskärelse, mat, musik, antisemitism i den muslimska världen och de olika islamiska riktningarna sunna och shia. Boken ger enkla men nyanserade svar. Det är en löpande framställning där svaren vävs in efter bestämda teman. Författarna är religionshistoriker och religionsantropologer som tillsammans arbetat med svaren under ledning av professor Jan Hjärpe.

När 26-årige tunisiern Mohamed Bouazizi satte eld på sig själv i protest mot regimen blev det den gnista som tände en våg av revolutioner och upplopp i arabvärlden. Den tunisiska diktaturen föll snabbt och världens ögon riktades mot det egyptiska folkets kamp för att fälla Mubaraks regim. Miljoner människor i Kairo, Alexandria och Suez visade att de var beredda att satsa allt. Journalisten Bitte Hammargren befann sig på Tahrir-torget i Kairo när Mubaraks betalda pöbel gick till attack mot demonstranterna. Hon skildrar den egyptiska revolutionen dag för dag och vad som kan ske efter Mubarak.    Professor Mattias Gardell skriver om Det muslimska brödraskapet, vilken roll rörelsen spelade under upproret och vilken politik man står för.    Journalisten Per Björklund berättar om den politiska, fackliga och ekonomiska kamp som pågått under lång tid i Egypten och beredde väg för den massrörelse som fällde Mubarak.    Professor Jan Hjärpe ger en bakgrund till de senaste årens utveckling i arabvärlden och lyfter fram de folkliga radikala krafter som lagt grunden för mer genomgripande förändringar.

Bilden av Muhammed är inte bara kontroversiell i västerlandet. Även inom islam finns det hundratals berättelser om profeten Muhammeds utseende och karaktär.Jan Hjärpe diskuterar olika perspektiv på bilden av profeten som den växer fram i koranens texter och i den muslimska traditionens olika berättelser. Vilka funktioner har berättelserna haft och hur fungerar de idag i den religiösa och politiska diskussionen. Hjärpe lyfter fram de viktigaste händelserna i hans liv och verksamhet och reflekterar över varför berättelserna ser ut som de gör.Jan Hjärpe är professor emeritus i islamologi. Han har publicerat ett stort antal böcker om den muslimska världen och om islam och är ledamot av Vitterhetsakademin.

När Muhammed som fyrtioåring fick en gudomlig uppenbarelse och började föra fram sitt religiösa budskap blev han starkt ifrågasatt av sin omgivning. Tio år senare var han profet och krigsherre med en stor skara hängivna följare. I Muhammeds tystnad tecknar den algerisk-­franske författaren Salim Bachi ett mång­facetterat porträtt av profeten Muhammed. Hans liv skildras genom fyra av hans när­stående: första hust­run Khadija, vännen Abu Bakr, befälhavaren Khalid samt den unga och orädda frun Aisha. Med ett skarpt och vackert språk väcks en av historiens mest inflytelserika och mytomspunna män till liv. Romanen -- för det rör sig inte om en historisk biografi -- ger på ett avväpnande sätt nya perspektiv på Muhammed och hans tid. "Salim Bachi är en fullfjädrad ­författare med stor nyanseringsförmåga och ­stilistisk spänst, som har något viktigt att säga om mötet ­mellan västerlandet och islam." Jeana Jarlsbro, Svenska Dagbladet (om Döda dem alla) Salim Bachi föddes 1971 i Algeriet och är sedan mitten av nittiotalet bosatt i ­Paris. Han debuterade 2001 med romanen ­Odysseus hund (på svenska 2012), som rönte stor framgång i Frankrike och ­belönades med Goncourtpriset för bästa debut. Den mycket uppmärksammade romanen Döda dem alla (på svenska 2011), som handlar om en av 11:e september-­terroristerna, fick strålande recensioner i svensk press. Muhammeds tystnad gavs ut i Frankrike 2008 och nominerades då till Frankrikes två största litteraturpriser: Prix Goncourt och Prix Renaudot. I ett förord ger Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet, en initierad bakgrund till romanen. Boken är översatt av Christer Olsson, som även översatt Salim Bachis två tidigare romaner. Sagt om Muhammeds tystnad: "Ett lysande verk. I Salim Bachis smidiga och exakta språk förenas sagoton med en fläkt av den stora arabiska poesin." Nouvel Observateur "Som alla riktigt bra romaner är Muhammeds tystnad en bok man inte glömmer. Språket, djärv­heten och den ­behärskade hettan fort­sätter att ­genljuda långt efter det att man läst den sista sidan. Överallt finns ­skönheten, och den talar till alla." Figaro Littéraire "Det är en djupsinnig, vacker och magisk bok." The Independent

Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. I Våldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet.Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.-Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.-Irene Andersson är fil. dr och lektor i historia med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.-Per Bauhn är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och lektor vid Högskolan i Kalmar.-Christopher Collstedt är doktorand vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi, avdelningen för religionshistoriska ämnen, Lunds universitet.-Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).-Kenneth Johansson är doktorand vid Historiska institutionen i Lund.-Rickard Lagervall är doktorand i religionshistoria med islamologisk inriktning vid Lunds universitet.-Malin Lennartsson är fil. dr. i historia och verksam som lektor vid Växjö universitet.-Marie Lindstedt Cronberg är forskarassistent vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Roddy Nilsson är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Centrum för kulturforskning vid Växjö universitet.-Erling Sandmo. är forskare vid Institutt for samfunnsforskning, Oslo.-Birgitta Svensson är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet.-Maria Svensson är doktorand i historia vid Lunds universitet.-Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet.