Johanna Schiratzki – författare

En utgångspunkt i relationsrätten är att nära relationer över livscykeln är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Familjen vad det nu är skyddas genom många regelverk. Men allt oftare lever vi i relationsformer som inte låter sig inordnas i det vi kallar familjerätt och som aktualiserar delvis andra rättsliga perspektiv och lösningar.

Med avstamp i den gällande familjerätten behandlar författaren de rättsliga förhållandena mellan föräldrar och barn och belyser dem utifrån relationsrättens grundantaganden. I denna andra, kraftigt omarbetade upplaga av boken har hänsyn tagits till de stora förändringar som genomförts i föräldrabalken och sociallagstiftningen under 2025. Även en rad nya, viktiga domar behandlas.

Boken erbjuder nya perspektiv för alla med ett intresse för relationen mellan barn och föräldrar och dess juridiska konsekvenser. Den riktar sig särskilt till studenter och verksamma inom socialt arbete, psykologi, andra hälsoprofessioner samt samhälls- och utbildningsvetenskap.

Nära relationer mellan vuxna kan anta många olika former och ha olika rättsliga konsekvenser. En del relationsformer faller inom det vi kallar familjerätt, men andra relationer, såsom vänskap och särboende, omfattas inte av familjerättsliga lagar, vilket kan innebära att det rättsliga skyddet för sådana relationer saknas eller är svagare och mer svårtolkat.

I den här boken utgår författaren från hur nära relationer i dagens Sverige ofta uppstår och utvecklas. Först är de relaterande personerna vänner, sedan blir de ibland särbor; därefter blir de kanske sambor och ingår eventuellt äktenskap. Genom att de rättsfrågor som kan uppstå bland vänner, särbor, sambor och makar presenteras sammanhållet, istället för att diskuteras författning för författning, vill författaren ge en klarare bild av rättsläget för olika relationsformer och göra det lättare att förstå deras rättsliga konsekvenser över livscykeln.

Boken erbjuder nya perspektiv för alla med ett intresse för personliga relationer och rättsfrågor. Den riktar sig särskilt till studenter och verksamma inom juridik, socialt arbete, psykologi, andra hälsoprofessioner samt samhälls- och utbildningsvetenskap.

Innehåll: Produkt, utbud och efterfrågan – ett tema och en policy för bolagsrättslig lagstiftningsteknik Jan Andersson

Mervärdesskatterättslig klassificeringsproblematik ställs på sin spets vid transaktioner av utsläppsrätter och elcertifikat Emil Elgebrant

Absolut prejudikatsplikt och förutsebarhet – nödvändiga ingredienser för rättssäkerhet? Anders Heiborn

Från JÖK till Affärsjuridiska program – om juridikämnets framväxt vid Linköpings universitet Georg Hellgren

Något om skadestånd för skador orsakade av häst Anders Holm

Amerikansk övervakning av europeiska värdepappersmarknader – särskilt om tillämpningen av rule 10 (b) 5 efter Dodd-Frank Act Elif Härkönen

Preskription – ett rättsligt institut med ett eget liv? Herbert Jacobson

På vilka sätt behöver den som upprättar eller granskar årsredovisningar kunna juridik? Jan Kellgren

Einführung in das schwedische Kartellrecht mit Vertiefungshinweisen Johannes Lerm

Att hantera omständigheter Andreas Norlén

Dold samäganderätt till fast egendom – kan anspråket preskriberas? Monica Persson

Välfärdsrättens tillkomst Johanna Schiratzki och Ann-Christine Petersson Hjelm

Om skillnader mellan att undervisa universitetsstudenter respektive kursdeltagare från näringslivet Åsa Skoglund

Entreprenörens ansvar och försäkringsplikt enligt byggsektorns avtal AB 04 i fråga om skada som inträffar under entreprenadtiden. Harald Ullman

Pengar Karin Wallin- Norman

Patent Infringement – Reliance on the Safe Harbor Exception Does Not Ensure a Free Ride Prior to Regulatory Approval Li Westerlund

Allemansrätten och bärplockning i kommersiella sammanhang Åsa Åslund

I den här boken fokuserar vi på offentliganställda civila tjänstemän, sådana som verkar inom statlig och kommunal förvaltning. Men alltså inte i krigsmakten. Även så är detta en minst sagt bred kategori som fokus. Man får tänka sig att tjänstemannen, av valfritt kön eller inte, är en person eller en funktion som står närmare politiken, ledningsgruppen, direktionen, verkschefen än den övriga personalen. Var gränserna går, uppåt och nedåt, kan vara flytande. Den typiske tjänstemannen är en handläggare snarare än en beslutsfattare, och tar han/hon beslut är det i allmänhet på delegation. Om den övriga personalen befolkningen utgör en majoritet eller en minoritet, torde vara historiskt bestämt.

Det finns flera goda skäl till valet av skönlitteratur som källmaterial. I diktens och fiktionens form framträder ofta drag i samhällslivet och de sociala relationerna som annars inte uppmärksammas, antingen för att de tas för givna eller för att man inte vill tala om dem. Kanske kan man inte. Visst händer det också att de förgrovas, rentav till groteskeri. Skönlitteraturen kan dessutom vara ett effektivt sätt att komma en viss tidsanda in på livet och bli varse hur den har förändrats och till slut upplösts. Män och kvinnor som skriver noveller, romaner och poesi har inte sällan själva haft erfarenheter av tjänstemannajobb eller kanske tillhört någon profession som fått dem att se ned på, och inte sällan förlöjliga, företrädare för mer okvalificerade tjänstemannasysslor.

Honoré de Balzacs roman Les Employés (Byråkraterna, 1838) lär vara den första skönlitterära framställning som gör tjänstemän i staten till berättelsens huvudpersoner i Balzacs övriga produktion vimlar det annars av litteratörer, kurtisörer, aristokrater, konstnärer, arrivister, bankruttörer, militärer, entreprenörer. Tjänstemannen var då ännu ett maktens redskap, kanske till och med manipulatör, och servilitet snarare än självständighet tycks ha varit hans emblem eller varumärke. Det har förstås inte uteslutit sådana kvaliteter som briljans, intelligens, handlingskraft när det kommer till kritan och en konkret uppgift måste lösas. Balzacs hjälte, Rabourdin, har ett projekt: han vill halvera statsförvaltningens storlek och fördubbla dess skatteintäkter (och naturligtvis blir det bråk).

Men i skildringar av tjänstemän förekommer också olater som långsamhet, indolens, viktigpetteri, trälsinne, konflikträdsla, osjälvständighet litet om vart annat. Hunsade, obefordrade kanslister dräller det av i den ryska litteraturen, liksom sluskar, eviga studenter, suputer.Nej, någon enhetlig grupp med självfallen solidaritetskänsla får vi inte syn på i litteraturen, och det hade vi inte heller väntat oss. Vad vore det för litteratur i så fall?

Medverkande:Beata Agrell, Åsa Arping, Anders Björnsson, Stefan Bohman,Anna Cregård, Eva Fjellander, Anders Hammarlund,Anna Hedlin, Lars Karlsson, Rolf Lind, Johan Lundberg,Per Lundin, Lennart J. Lundqvist, Stellan Malmer, Anna Nyberg,Östen Ohlsson, Ulf Persson, Björn Rombach, Johanna Schiratzki,Karin Svedberg Helgesson och Anna Maria Ursing