Johannes Lunneblad – författare

Svensk pedagogisk forskning har under ett flertal år utvecklat interkulturella perspektiv, såväl metodiskt som teoretiskt. Den har visat hur viktigt det är att skolorna i dagens mångkulturella samhälle fokuserar på att främja interkulturellt lärande. I denna antologi presenteras aktuell forskning. Bidragen visar att skillnaderna i barns och ungas uppväxtvillkor har ökat i Sverige. De visar också att diskriminering och rasism är återkommande problem och att modersmålsundervisningen är starkt marginaliserad. Samtidigt pekar de på möjligheter som finns för att stärka skolors och föreningars interkulturella arbete, hur lärare kan arbeta med svåra och kontroversiella texter i undervisningen och hur ungdomsföreningar med estetisk bildningspraktik kan bidra till interkulturellt engagemang. I boken diskuteras hur nya teoretiska inriktningar, som normkritiskt perspektiv och posthumanism, kan bidra till att skapa ett eftersträvansvärt pedagogiskt klimat. Att både lärarutbildning och skola ska kunna ges teoretiska redskap för att kunna hantera läroplaners målsättning och förverkliga dessa i pedagogisk praktik tas också upp i boken.Interkulturella dimensioner är avsedd som kurslitteratur vid lärar­utbildningar och vid andra pedagogiska utbildningar på universitet och högskola. Boken vänder sig till lärare, pedagoger, skolledare samt till kuratorer, psykologer och socionomer samt till alla som är intresserade av barn, ungdomar och mångkultur.

Den här boken handlar om vad som menas med ett mångkulturellt samhälle och dess relation till utbildning i allmänhet och förskolan specifikt. Förskolan är en av samhällets viktigaste mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter.Med utgångspunkt i en studie gjord på en förskola och med exempel från vardagliga situationer i förskolan behandlas områden som:• förskolans uppdrag• det mångkulturella samhället• interkulturell pedagogik.Det här en reviderad upplaga av Den mångkulturella förskolan: Motsägelser och möjligheter. Innehållet i boken har uppdaterats med aktuell forskning och med de förändringar som skett i läroplanen sedan den första upplagan publicerades.Författaren har haft som avsikt att på ett tydligt sätt lyfta fram hur man i förskolan kan arbeta på ett sätt som är socialt inkluderande och främjar ett mångfalds­perspektiv.Bokens målgrupp är blivande och verksamma lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass och skola. Boken är också lämplig som fördjupning och fortbildning för socionomer och andra yrkesgrupper vars arbete vänder sig till barn och ungdomar.

This book examines the global phenomenon of school violence and its wide range of behaviours, from school shootings to minor theft, bullying and sexual harassment. Studying the Nordic countries and taking Sweden as an example and case study, the book discusses key features of sexuality, bullying and cyberbullying, radicalization, and violent extremism. It examines different approaches to school violence and discusses them in relation to political and ideological influences, gender relations, and socio-economic conditions. It presents trends in prevention of school violence, policing the school and dilemmas in educating against violent extremism. Since most of the research in this field has been done in post-industrial democracies such as Australia, the UK and the US, the book contributes to the debate by offering new perspectives on violence in schools from the Nordic countries.

This book examines the global phenomenon of school violence and its wide range of behaviours, from school shootings to minor theft, bullying and sexual harassment. It presents trends in prevention of school violence, policing the school and dilemmas in educating against violent extremism.

Europas förortsområden präglas i allt högre grad av marginalisering, segregation och territoriell stigmatisering. Hur förhåller sig skolan till detta? Förmår den bjuda motstånd mot sådana smygande och destruktiva processer och stärka elevernas självständighet och självkänsla eller legitimerar den i själva verket bara goda intentioner, pedagogiska specialsatsningar och ekonomiska extraresurser till trots rådande sociala strukturer och hierarkier? Hur ser elevernas konkreta och existentiella valmöjligheter ut? Fostrar förortsskolarna oavsiktligt eleverna till ett liv som andra klassens medborgare? Och vilken roll spelar de kulturer och gemenskaper som ungdomarna själva skapar i förorten? Kan de ge ungdomarna den mänskliga och sociala plattform som samhället och skolan inte lyckas ge dem? Antologin Förorten, skolan och ungdomskulturen diskuterar förortstillvarons och för- ortsungdomarnas villkor med två skolar i förortsområdet Olleryd som konkret ut- gångspunkt. De båda skolarna är instruktiva jämförelseobjekt eftersom de i samband med 1990-talets pedagogiska systemskifte i Sverige valde tämligen olika förhållningssätt och arbetsstrategier. Antologin problematiserar många aspekter av skolans verksamhet i förorten, från managementkulturens inträde i skolvärlden till retoriken om den goda mångfalden. Men den diskuterar också hur skolan kan ta vara på den kreativitet som finns i förorten. Det handlar om frågor som kommer att påverka hela vårt samhälle framöver. Ove Sernhede är professor vid Centrum för urbana studier vid Göteborgs universitet och har tidigare publicerat ett flertal böcker på Daidalos. Också de övriga bidragsgivarna Johannes Lunneblad, Thomas Johansson, Ulf Borelius, Anneli Schwartz, Jan Gustafsson och Åsa Möller är verksamma vid Göteborgs universitet. Köp

Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld av olika slag – och utsätter andra ungdomar för samma sak. Våld i skolan leder gärna till upprörda känslor och högljudda meningsutbyten om ”skolans kris”. Skolpersonal får ofta kritik för sitt sätt att hantera kränkningar och våld. Men vilka möjligheter har skolpersonal att hantera situationer där skolan förvandlas till en brottsplats och elever är både förövare och brotts­offer? Och hur ser man på sina egna möjligheter och sitt eget ansvar i sammanhanget? Den här boken bygger på fallstudier med fokus på skolpersonalen på sex grundskolor och har tillkommit inom ramen för det av Brottsofferrådet finansierade forskningsprojektet Brottsplats skolan. Boken belyser bland annat hur skolpersonal till vardags formulerar och kategoriserar problem med våld och kränkningar och vilka institutionella diskurser som genomsyrar skolans arbete på det här området. Analysen lyfter också fram den roll faktorer som klass, kön och plats spelar i sammanhanget. Skolan är en del av ett samhälle och ett politiskt landskap i påtaglig förändring. Det finns goda skäl att bredda perspektivet på det som inträffar där. Bokens författare, docent Johannes Lunneblad, docent Ylva Odenbring och professor Thomas Johansson, är samtliga verksamma vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.