K. G. Hammar – författare

Fred är inte enbart frånvaro av våld. Verklig fred är också närvaro av frid, äkta relationer och omsorg om varandra. KG Hammar menar att det genom Jesu exempel är möjligt att låta en sådan fred bli såväl en personlig livshållning som en framkomlig väg i internationella konflikter. Vår största utmaning är därför att i alla relationer, i alla möten, välja fredsbyggandets och ickevåldets väg. Det vi sår får vi också skörda. Fred är vägen till fred är en bibelförankrad tankebok för alla som månar om sitt inre, sina relationer och närheten till Gud. I bokens andra del medverkar Stina Oscarson, Lars Ingelstam, Sofia Walan, Sofia Camnerin, Lasse Svensson och Anders Weiryd med reflektioner om fredsbyggandets praktik. Fred är vägen till fred ingår i kyrkornas arbete med Fredsagenda 2014 samt i förberedelserna för Kyrkornas Världsråds generalförsamling i Busan. I boken finns även samtalsfrågor för fördjupning och gruppsamtal. "Det är dags att lämna tron på det rättfärdiga kriget. Att vår säkerhet hänger på storleken av våra vapenförråd. Det är dags för tron på den rättfärdiga freden. Tron på att aktivt ickevåld är vägen. I alla konflikter, i alla möten, i alla relationer. Att vår stora utmaning är att i varje stund välja fredsbyggandets väg. Fred är vägen till fred."

Med anledning av KG Hammars 80-årsdag den 18 februari är han inbjuden att ge ett födelsedagsföredrag vid Katedralakademin i Stockholms Storkyrka. "Reflektionen utgår från det faktum att det aldrig blev någon konflikt mellan den framväxande vetenskapen på 1800-talet och den konstnärliga världen. Däremot ansågs vetenskap och tro utesluta varandra. Konflikten uppstod där religion ansågs stå för färdiga och oföränderliga sanningar. Men religion är inte anslutning till en samling oföränderliga sanningar utan tillit till en sanning som uppstår i mötet mellan bibeltexter och tradition å ena sidan och mänskliga situationer, kunskaper och erfarenheter å den andra. Enligt kristen tro och erfarenhet är det i detta mellanrum Anden verkar."

Kyrkans uppgift har stått i centrum för vart och ett av de nummer som tidskriften Evangelium publicerat under sitt första år. I den här boken finns ett urval av de bästa texterna, från essäer och recensioner till intervjuer och reportage, men också ny lyrik och prosa. Här upptäcker KG Hammar grundläggande likheter mellan väckelsepredikanten Emil Gustafsson och ärkebiskopen Nathan Söderblom, och Sofia Sjö ger en ingång till prästporträtt i nordisk film. Svenska kyrkans syn på barn och unga reflekteras i Anna Menzies rapport från ett stort evenemang i Uppsala, Miriam Wredén Klefbeck undersöker hur Svenska kyrkan jobbar på Almedalsveckan, och Mattias Lundberg analyserar musiken i förslaget till ny gudstjänsthandbok. I 32 artiklar ur fyra temanummer möter vi kyrkan genom kunniga och skarpa skribenter som den framstår idag. ”Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning” (varje nummers tema) är omistlig läsning för alla som är intresserade av svenskkyrklig tradition i vår tid. Tidskriften Evangelium är en nättidskrift med fokus på svenskkyrklig kultur, kritik och idé. Den ges ut av en ideell förening. Författare Göran Greider, född 1959, är poet och journalist. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar, essäer och debattböcker. Bland hans verk märks Jakobsbrevet (2004) och texter till Lukaspassionen av tonsättaren Rolf Martinsson som uruppfördes 2012. Marta Axner, född 1977, är präst i Svenska kyrkan och disputerade 2013 i religionssociologi vid Uppsala universitet på en avhandling om religiösa aktörer i svensk mediadebatt. Marta sitter i kyrkomötet för Socialdemokraterna och i styrelsen för Evangelium. Judith Fagrell, född 1978, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Ardala församling, Skara stift. Judith är ordförande för tidskriften Evangelium och tidskriftens litteraturredaktör. Emil Jörgensen, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med ett förflutet i Svenska kyrkans unga. Efter en tidigare tjänst i ett stort pastorat är Emil numera kyrkoherde i enförsamlingspastoratet Ålems församling. Carolina Johansson, född 1963, är översättare, journalist och författare. Hon har bl a skrivit Bråkdelen av en sekund (2010) och Att leva helhjärtat (tillsammans med prästen Ted Harris, 2013). Björn Vikström, född 1963, är biskop i Borgå stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Han disputerade vid Åbo Akademi år 2000 på en avhandling om bibeltolkning och har också skrivit bl a Den skapande läsaren – en studie i hermeneutik och tolkningskompetens (2005) och Folkkyrka i en postmodern tid (2008). Ola Sigurdson, född 1966, är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är tvärvetenskapliga och rör gärna samband mellan politik och teologi, kroppen och det andliga, och teologisk reflektion över film, litteratur och musik. Pär Parbring, född 1981, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Skellefteå S:t Olovs församling, Luleå stift. Han är uppvuxen i Katolska kyrkan men konverterade till Svenska kyrkan i samband med präststudierna. Pär var tidigare styrelseledamot i Evangelium. Miriam Wredén Klefbeck, född 1979, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Södertälje församling, Strängnäs stift. Miriam är vice ordförande för tidskriften Evangelium. Hon medverkade i boken I rörelse (2013) med en artikel om kyrkans barntimmar sedda ur ett missionsperspektiv. Helena Wangefelt Ström, född 1968, är doktorand i museologi vid Umeå universitet. Hon har tidigare varit verksam inom Region Gotland som chef för kulturavdelningen och regional kulturstrateg, och har även arbetat på Sveriges Kristna Råd. Mikael Löwegren, född 1970, är präst i Svenska kyrkan, retreatledare och skribent. Han var redaktör för boken Till syndernas förlåtelse (2011) och har även varit med och tagit fram Artos Missale (2008) med böner och texter för firandet av högmässa och andra gudstjänster. Jan Eckerdal, född 1976, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Nyköpings församling. Jan disputerade 2012 vid Uppsala universitet med avhandlingen Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Jonas Lundblad, född 1982, är organist och doktorand i systematisk teologi vid Lunds universitet. Både som forskare och musiker söker han utforska gränslanden mellan kultur, konstnärskap och teologi. Sofia Lilly Jönsson, född 1976, är grundare, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Evangelium. Hon är också verksam som musikkritiker i Svenska Dagbladet. Anna Menzies, född 1973, arbetar som kommunikatör i Svenska kyrkan i Nyköping. Hon har studerat litteraturvetenskap, religionsvetenskap och journalistik och är utbildad illustratör vid Edinburgh College of Art. Mattias Lundberg, född 1976, är docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet och specialiserad på musikteori och liturgisk musik. Mattias har tidigare varit verksam som raritetsarkivare på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och har en kantorsexamen. Josefin Holmström, född 1986, är författare, litteraturkritiker i Svenska Dagbladet och doktorand i litteraturvetenskap vid University of Cambridge. Josefin var tidigare Evangeliums litteraturredaktör. Hennes debutroman Antarktis kom ut 2013. Niklas Hellgren, född 1954, är genusvetare, dramatiker och översättare. 2006 var hans pjäs USK och BÖL en av vinnarna i ”Puls på Sverige” som anordnades av Sveriges Television och Dramaten. Sofia Sjö, född 1977, är lärare och forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, där hon disputerade år 2007 på avhandlingen Spelar kön någon roll när man räddar världen? Kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film. Hennes nuvarande forskningsprojekt rör religion i modern nordisk film. Eva Fjellander, född 1959, är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap. Eva är också doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo akademi och lägger inom kort fram avhandlingen Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku? En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Gunvor Vennberg, född 1979, är teolog och småbrukare. Gunvor har ett förflutet som kommunpolitiker och är förtroendevald för Frimodig Kyrka. Tillsammans med sin make driver hon Brattfors bönhus, ett nyplanteringsprojekt inom ramen för EFS. Björn Malmehed, född 1962, är organist, utbildad i Piteå, med tjänst i Svenska kyrkan i Umeå Maria församling. Han har även studerat teologi i Uppsala och latin i Umeå. Anna Karin Hammar, född 1951, är präst i Svenska kyrkan med tjänst som stiftsadjunkt för själavård i Uppsala stift. Hon disputerade vid Uppsala Universitet år 2009 på en avhandling om dopteologi. Hon har även varit direktor vid Kyrkornas Världsråd i Genève och är initiativtagare till Teologifestivalen som anordnas i Uppsala vartannat år. KG Hammar, född 1943, är ärkebiskop emeritus och kyrkohistoriker vid Lunds universitet. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, däribland herdabreven Tecken och verklighet, Samtal om Gud, Ecce Homo (samlingsvolym 2006) och Jag har inte sanningen, jag söker den (2004). Staffan Fredén, född 1970, är journalist och webbredaktör på Dagens Industri. Han har tidigare läst teologi, och är en av flera skribenter som regelbundet skriver signerade texter för Evangeliums redaktionsblogg. Kerstin Norborg, född 1961, är journalist, poet och författare. Hennes bok Min faders hus (2001) var föremål för Evangeliums läsecirkel under våren 2013 och låg till grund för beställningen av novellen Eskimåprofet. Andreas Ottosson, född 1985, avslutar snart psykologprogrammet i Uppsala. Han har tidigare läst historia och har ett särskilt intresse för psykiatrihistoria. Han gillar att utforska gränslandet där djur, robotar och människor glider in i varandra. Josef Bengtson, född 1974, är statsvetare och doktorand i religionsvetenskap vid Syddansk Universitet i Odense. Hans avhandling har arbetstiteln Post-secular ontologies – Renegoting religion and the secular. Madeleine Dahl, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Östersunds församling. Madeleine är aktiv i den ekumeniska Korsveirörelsen och arbetar med retreater och andlig vägledning. Hon är medlem i Korsveis spridda kommunitet Väggrepp.

En lovsång till samtalet. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009. Mänskliga möten, dialoger och god samtalskonst är temat för Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2009, som har titeln Samtal i rörelse (red. Marie Cronqvist). Författarna behandlar kulturell och språklig kontakt över tid och rum -- från översättarens brottning med humor i den antika grekiskan till invandrarens möte med ett andra språk, från 1700-talets kulturmöten i den norrländska lappmarken till vår tids fredssträvanden i Darfurprovinsen, och från kristendomens mångfaldiga kroppsuppfattningar till totalitarismens beväpnade fredsbegrepp. Boken är tänkvärt och egensinnigt illustrerad av konstnären Emelie Östergren.

Ett nytt sätt att berätta om några av Stockholms mest märkvärdiga kulturskatter: stadens kyrkor. Med hisnande grafik och 600 bilder guidar boken till historien, till spåren av stockholmarnas liv under sekler, till de dolda tecknen och hemligheterna. Vad är det speciella med just den här kyrkan? Kyrkorna är stadens äldsta byggnader, de äldsta är till och med äldre än staden. De har använts i 800 år och de är öppna för alla. Boken vänder sig till stockholmare, både nya och gamla, som är intresserade av att upptäcka sin stad och dess historia. Även för mera långväga gäster är boken avsedd att vara en välkomnande guide.

Hundratusentals svenskar har någon gång mött Mårten Hultenbergs konst – de flesta sannolikt utan att vara medvetna om det. Skolbarnen på studiebesök i Lunds domkyrka stannar upp vid en av ljusbärarna. Boende och personal på Seniorboendet Skogshill ser altarskåpet förändras när luckor öppnas och stängs. Studenter och församlingsmedlemmar i Västerkyrkan har en gemensam andaktsbild. Alla som ser påven Franciskus Sverigebesök på tv ser också processionskorset och ljusstakarna. Mårten Hultenbergs konstnärskap sträcker sig över sex årtionden och utgör ett markant bidrag till den svenska kyrkokonsten. Denna bok är en introduktion till hans bildvärld. I Mårten Hultenbergs arbeten förenas medeltidens material och hantverkstraditioner med en modern konstsyn, främst formad av 1950- och 1960-talens informella måleri i Europa. Centralt i hans produktion finns det fria konstnärliga arbetet med kristendomens symboler – enkla gestaltningar av glorian, korset, kronan och törnet, ofta i fragmentarisk form och med bladguld som en kännetecknande ingrediens. Det är bilder som återspeglar det gudomligas strålglans, men de framstår också ofta ”trasiga”, eller på annat sätt ofullständiga, som om de samtidigt försökte beskriva sitt innehålls outsäglighet. Hos Mårten Hultenberg är det ofullkomliga också en formell strategi. Utelämnade bildområden skapar spänningsfält i kompositionerna, och genom hans otvungna materialhantering kommer ett personligt handlag och formtänkande till uttryck. Med utgångspunkt i denna produktion har Mårten Hultenberg även utfört en stor mängd beställningsarbeten i svenska kyrkorum. Altarskåp, ljusbärare, processionskrucifix och mycket annat har fått sina utseenden på hans ritbord. Ett exempel är den mandorlaformade ljusbäraren i Lunds domkyrkas södra sidoskepp. Till de offentliga uppdragen hör även rekonstruktioner av medeltida kyrkoskulpturer, traditionsenligt skurna i ek, bemålade och förgyllda. Bokens 128 sidor innehåller ett urval av Hultenbergs arbeten, från olika perioder av hans produktion, samt artiklar av konsthistorikern Cecilia Hildeman Sjölin och teologen KG Hammar och en biografisk översikt.