Karin Bäckstrand – författare

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter? Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden. I denna fjärde upplaga har samtliga kapitel uppdaterats. Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

This book examines how, and under what conditions, states – in collaboration with non-state actors – can govern a societal transformation toward large-scale decarbonization in line with the goals of the Paris Agreement. It advances an innovative analytical framework on how the state governs through collaborative climate governance to foster cooperation, deliberation, and consensus between state and non-state actors. The book focuses on Sweden, which aims to become a fossil-free state. The chapters analyze Sweden's progress toward net-zero emissions, its role in international climate governance, and how the COVID-19 pandemic affected climate networks. Providing valuable policy insights for other countries endeavoring to decarbonize, this book is a useful reference for graduate students and researchers in climate governance, political science, and international relations. It is one of a series of publications associated with the Earth System Governance Project. For more publications, see www.cambridge.org/earth-system-governance. This title is also available as Open Access on Cambridge Core.

This innovative book is one of the first to conduct a systematic comprehensive analysis of the ideals and practices of the evolving green state. It draws on elements of political theory, feminist theory, post-structuralism, governance and institutional theory to conceptualise the green state and advances thinking on how to understand its emergence in the context of climate and sustainability transitions. Focusing on the state as an actor in environmental, climate and sustainability politics, the book explores different principles guiding the emergence of the green state and examines the performance of states and institutional responses to the sustainable and climate transitions in the European and Nordic context in particular. The book’s unique focus on the Nordic countries underlines the important to learn from Nordics, which are perceived to be in the forefront of climate and sustainability governance as well as historically strong welfare states.With chapter contributions from leading international scholars in political science, sociology, economics, energy and environmental systems and climate policy studies, this book will be of great value to postgraduate students and researchers working on sustainability transitions, environmental politics and governance, and those with an area studies focus on the Nordic countries.

This innovative book is one of the first to conduct a systematic comprehensive analysis of the ideals and practices of the evolving green state. It draws on elements of political theory, feminist theory, post-structuralism, governance and institutional theory to conceptualise the green state and advances thinking on how to understand its emergence in the context of climate and sustainability transitions. Focusing on the state as an actor in environmental, climate and sustainability politics, the book explores different principles guiding the emergence of the green state and examines the performance of states and institutional responses to the sustainable and climate transitions in the European and Nordic context in particular. The book’s unique focus on the Nordic countries underlines the important to learn from Nordics, which are perceived to be in the forefront of climate and sustainability governance as well as historically strong welfare states.With chapter contributions from leading international scholars in political science, sociology, economics, energy and environmental systems and climate policy studies, this book will be of great value to postgraduate students and researchers working on sustainability transitions, environmental politics and governance, and those with an area studies focus on the Nordic countries.

The 2009 United Nations climate conference in Copenhagen is often represented as a turning point in global climate politics, when the diplomatic efforts to negotiate a successor agreement to the Kyoto Protocol failed and was replaced by a fragmented and decentralized climate governance order. In the post-Copenhagen landscape the top-down universal approach to climate governance has gradually given way to a more complex, hybrid and dispersed political landscape involving multiple actors, arenas and sites.Drawing upon contributions from more than 50 internationally renowned scholars, the Handbook assesses the state and direction of climate governance at multilateral, EU, national and local levels. The volume mobilizes multiple scholarly traditions ranging from grand theorizing to close empirical studies of micro-political practices, and spans the ideational and the material, the historical and the contemporary, the normative and the critical. The resulting collection of chapters represents the state of the art and most recent thinking in the rich and expanding scholarship on climate politics and governance.Contributors: C.E. Adler, P. Aldunce, D. Alegría, A. Anderson, S. Andresen, C. Åsberg, K. Bäckstrand, I. Bailey, G. Bang, S. Beck, M. Betsill, H. Betts, F. Biermann, R. Bórquez, M. Boström, H. Bulkeley, D. Ciplet, J. de Koning, L. Dilling, R.S. Dimitrov, K. Dingwerth, C. Dupont, R. Eckersley, F. Fischer, D.R. Fisher, T. Forsyth, V. Galaz, A.M. Galli, J.F. Green, R. Grundmann, A. Gupta, J. Gupta, A. Hansson, P.G. Harris, S. Hayes, K. Hochstetler, M. Hulme, K. Indvik, V. Jankovic, S. Jasanoff, C. Karlsson, M. Khan, M. Klintman, A. Kronsell, M. Lederer, B.-O. Linnér, R.D. Lipschutz, E. Lövbrand, H. Lovell, M. Mason, S. Matti, J. McGee, A. Neimanis, P. Newell, S. Oberthür, A. Oels, C. Okereke, E.A. Page, C.F. Parker, A. Persson, S. Rayner, T. Rayner, P. Revell, J.T. Roberts, H. Schroeder, B. Siebenhüner, M.M. Skutsch, P. Stalley, H. Stevenson, J. Stripple, E. Turnhout, H. van Asselt, E. Viola, J. Vogler, J. Wettestad, V. Wibeck, F. Zelli

Can new modes of governance, such as public-private partnerships, stakeholder consultations and networks, promote effective environmental policy performance as well as increased deliberative and participatory quality? This book argues that in academic inquiry and policy practice there has been a deliberative turn, manifested in a revitalized interest in deliberative democracy coupled with calls for novel forms of public-private governance. By linking theory and practice, the contributors critically examine the legitimacy and effectiveness of new modes of governance, using a range of case studies on climate, forestry, water and food safety policies from local to global levels.>Environmental Politics and Deliberative Democracy will appeal to scholars, both advanced undergraduate and postgraduate, as well as researchers of environmental politics, international relations, environmental studies and political science. It will also interest practitioners involved in the actual design and implementation of new governance modes in areas of sustainable development, food safety, forestry and climate change.

Coronapandemin slog till med full kraft i Europa under 2020. Pandemin med följdverkningar är den senaste i en rad händelser som med all tydlighet visar att EU har ett avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union. Utmaningarna och frågorna är många: vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att säkerställa omvandlingen till en grön ekonomi trots en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration i samhället? Hur ska EU:s medlemsländer kunna enas i migrations- och flyktingfrågan när den politiska samsynen saknas och nationella regler om integration konkurrerar om att framstå som så ogenerösa som möjligt? Vilka lärdomar kan dras av coronapandemin för att rusta EU att hantera framtida globala folkhälsokriser? Är den europeiska gröna given tillräcklig för att leda omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050 och samtidigt säkra tillväxten? Hur ska EU verka för att uppnå en högre innovationstakt och på vilka sätt kan bankunionen bidra till att uppnå finansiell stabilitet i ett läge då det samlade lånetrycket ökat markant i pandemins spår?

Tolv forskare i statvetenskap och nationalekonomi analyserar det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. De granskar den faktiska politikutvecklingen inom en rad områden och i vilken utsträckning svenska intressen realiserats. De problematiserar ordförandeinstitutionen i EU-systemet och bidrar därmed till en djupare förståelse av EU:s politiska system samt av hur den europeiska politiska nivån och statsnivån länkas samman i ett komplext politiskt arrangemang. Här besvaras och diskuteras en rad nyckelfrågor. Hur väl nådde Sverige de målsättningar som ställts upp inför ordförandeskapet? Vilken roll spelade det institutionella kaos som rådde under hösten, med tanke på det nytillträdda parlamentet, frånvaron av en fungerande kommission och turerna kring Lissabonfördraget? Vilken betydelse hade ordförandeskapet i den svenska inrikespolitiken? Vilka tecken kan skönjas på bestående avtryck vad gäller svensk Europapolitik? Vad kännetecknade det svenska ordförandeskapet 2009 i termer av ledarskap, effektivitet och legitimitet i de andra EU-medlemmarnas ögon? Boken avslutas med en sammanfattande analys i form av en jämförelse med det första svenska ordförandeskapet 2001. Rikard Bengtsson är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Övriga författare Hans E. Andersson, Matilda Broman, Karin Bäckstrand, Jonas Eriksson; Karl Magnus Johansson, Fredrik Langdal, Madelene Lindström, Malena Rosén Sundström, Henrik Sikström, Göran von Sydow och Jonas Tallberg.