Carl Fredrik Bergström – författare

I ett användarvänligt pocketformat presenteras här de mest centrala delarna av EU:s primärrätt:• Fördraget om Europeiska unionen (FEU)• Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)• EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (EUSGR) samt de förklaringar som utarbetats för att ge vägledning 
 vid tolkning av stadgan• Protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. För att underlätta förståelsen och göra det enklare att navigera i materialet, har texterna försetts med tydligt markerade sökord i marginalen. Sökorden finns dessutom, tillsammans med andra nyckelord, samlade i ett användbart register sist i boken. En mer fullständig redovisning av EU:s primärrätt, inklusive alla viktiga protokoll till EU-fördragen samt Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, finns i EU:s grundfördrag och annan primärrätt som ges ut av Studentlitteratur.

The last few years have seen major reforms to the delegation of powers and post-delegation supervision of the European Commission. In light of these reforms, Rulemaking by the European Commission: The New System for Delegation of Powers assesses whether the new system has really affected the old doctrine of delegation of powers, and if so, how? Specific questions answered include: have the objectives of the reform been achieved and what were these objectives? How does the new system affect the division of functions between the institutions of the EU and the institutional balance? Has this new system affected the relationship between the EU and its Member States, and if so, how does it concern its citizens? Presented by an interdisciplinary group of experts who have actively followed or participated in the process of reform, the book is structured in four parts: (1) the political and historical context in which the rule-making takes place, (2) the operation and functioning of the system before and after the reform, (3) the legal substance of a new framework for rule-making and the emerging case law from the Court of Justice of the EU, and (4) the procedural dimension, including the legal preconditions for non-institutional actors to participate.

In almost all fields of cooperation that are covered by the EC Treaty, the formal competence to adopt legislation has been assigned to the Council (which must normally collaborate with the European Parliament), and in order to separate powers, the formal competence to prepare the necessary proposals (the right to initiate legislation), has been assigned to the European Commission. Over the years, however, it has become clear that the reality is far more complex. This book examines the fact that the Council is now passing an increasing part of the responsibility for adopting legislation to the Commission, subject to the requirement that it has to collaborate with a vast number of committees that consist of representatives of the various national administrations. This is known as comitology.Comitology provides the Council and the national governments with a mechanism for controlling the Commission, and so comitology is often thought to manifest a conflict of interests. Bergström argues that, despite much support in principle for this assumption; in practice, comitology does not give rise to the kinds of conflicts many expect or fear. He contends that in fact it appears to be a fruitful cooperation between the national administrations and the Commission. Against this background, Bergström explains how and why comitology has developed, explores the nature of comitology and examines its present and future place in the legal order of the European Union.

With each legislative issue, legislators have to decide whether to delegate decision-making to the executive and/or to expert bodies in order to flesh out the details of this legislation, or, alternatively, to spell out all aspects of this decision in legislation proper. The reasons why to delegate have been of prime interest to political science. The debate has concentrated on principal-agent theory to explain why politicians delegate decision-making to bureaucrats, to independent regulatory agencies, and to others actors and how to control these agents. By contrast, Changing Rules of Delegation focuses on these questions: Which actors are empowered by delegation? Are executive actors empowered over legislative actors? How do legislative actors react to the loss of power? What opportunities are there to change the institutional rules governing delegation in order to (re)gain institutional power and, with it influence over policy outcomes? The authors analyze the conditions and processes of change of the rules that delegate decision-making power to the Commission's implementing powers under comitology. Focusing on the role of the European Parliament the authors explain why the Commission, the Council, and increasingly the Parliament, delegated decision-making to the Commission. If they chose delegation, they still have to determine under which institutional rule comitology should operate. These rules, too, distribute power unequally among actors and therefore raise the question of how they came about in the first place and whether and how the "losers" of a rule change seek to alter the rules at a later point in time.

Under det svenska ordförandeskapet i december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Fördraget är resultatet av en utdragen reformprocess vars syfte har varit att modernisera och effektivisera Europeiska unionen och ge den en struktur och handlingsförmåga som är bättre avpassad för dagens förhållanden.I boken Lissabonfördraget En grundlag för EU? behandlas Lissabonfördragets bakgrund, innehåll och konsekvenser. Författarna ger också sin syn på det nya fördraget och på dess förhållande till det svenska statsskicket och grundlagen.

Coronapandemin slog till med full kraft i Europa under 2020. Pandemin med följdverkningar är den senaste i en rad händelser som med all tydlighet visar att EU har ett avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union. Utmaningarna och frågorna är många: vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att säkerställa omvandlingen till en grön ekonomi trots en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration i samhället? Hur ska EU:s medlemsländer kunna enas i migrations- och flyktingfrågan när den politiska samsynen saknas och nationella regler om integration konkurrerar om att framstå som så ogenerösa som möjligt? Vilka lärdomar kan dras av coronapandemin för att rusta EU att hantera framtida globala folkhälsokriser? Är den europeiska gröna given tillräcklig för att leda omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050 och samtidigt säkra tillväxten? Hur ska EU verka för att uppnå en högre innovationstakt och på vilka sätt kan bankunionen bidra till att uppnå finansiell stabilitet i ett läge då det samlade lånetrycket ökat markant i pandemins spår?