Karin Kvist Geverts - Böcker

This book, in tribute to the late Paul A Levine, a pioneer in the field of Holocaust history, focuses on themes identified in international research as particularly important for advances in Holocaust history and education, such as the role of 'bystanders', foreign policy and diplomacy, the role of individual actors, and Holocaust education. It aims to re-evaluate previous findings in light of new research in these areas, which were also the focal points of Levine’s research.Recent decades have shown further advances in Holocaust research in terms of new perspectives and methodologies, which have enriched and broadened our understanding. For instance, the term 'bystander' has been refined into sub-categories and has increased our understanding of how roles changed over time and in different contexts. Furthermore, local studies have nuanced our understanding, and insights about the role of distance in time and space have deepened our knowledge of rescue opportunities. In bystander countries, research has primarily focused on refugee policy and the shift from a restrictive attitude in the 1930s and the first war years to a more generous policy towards the war's end. Scholars have placed the Jewish experience at the center, and recent research has explored the formation of Holocaust memory. This volume brings together contributors to examine and re-evaluate the state of research in these areas in order to consolidate the field, and also to suggest new directions in research.The main research questions addressed in the book are: What is the state of Holocaust research in the early twenty-first century? What have been the most significant advances in the field? In what ways have concepts like perpetrators, victims, and bystanders developed, and how have they been used in the last two decades? How has Holocaust education developed since the late 1990s? What new methods and tools are used? What role has Holocaust education played in the Europeanization and democratization of the former communist countries?

I en tid när Förintelsens överlevande som tidsvittnen försvinner spelar minnet av Förintelsen en central roll för vår kunskap om det förflutna. Med tiden blir den en del av vårt kollektiva minne, och det som de överlevande som kom till Sverige lämnade efter sig blir en del av svensk historia.

Förintelsen & Sverige är en antologi som belyser tiden före, under och efter Förintelsen. De olika kunskaper och perspektiv som lyfts fram ger inblick i den rika kultur som raderades, hur majoritetssamhällena agerade, vad förövarna strävade efter samt vad hjälpinsatser och motstånd åstadkom. Genom nedslag bland alla aktörer – från offer, åskådare och förövare till dagens efterlevande och förnekare – får historien nyanser och kan studeras bättre. Med ett fokus på tiden efter ges verktyg för att förstå hur trauman bärs vidare i generationer och hur minnen kan representeras.

Boken riktar sig till lärarstudenter, yrkesverksamma lärare och en intresserad allmänhet som vill öka sina kunskaper om Förintelsen generellt men också specifikt i relation till Sverige.

Sagt om boken:

”Förintelsen & Sverige bidrar med en utomordentlig, genomarbetad utvidgning av insikten i det förlopp som ledde till massmordet och varje kapitel följs av en diger referenslista. Mycket bildande.” Helhetsbetyg: 5/5.Elisabeth Brännström, BTJ-häftet nr 13, 2025

Trots att Sverige är ett av världens minst antisemitiska länder ökar antalet antisemitiska hatbrott kraftigt varje gång Israel-Palestinakonflikten tilltar i intensitet. Även om öppna och tydliga antisemitiska utsagor är svåraccepterade i Sverige har det visat sig att urgamla fördomar om judar kan aktiveras snabbt. Hur ska vi förstå detta fenomen och hur hanterar vi det inom skola och undervisning?Antisemitism handlar inte om judar. Antisemitism handlar om antisemiters fantasier om judar och dessa fantasier får negativa, ibland förödande, konsekvenser för judar och samhället i stort. Fördomar finns bevarade i tankestrukturer, språkliga uttryck, symboler och andra kulturella markörer utan att den enskilde individen nödvändigtvis är medveten om det. Implicita antisemitiska föreställningar, vad som här benämns som strukturell antisemitism, kan aktiveras både snabbt och omedvetet.Boken ger kunskaper om antisemitismens historiska rötter och bidrar med socialpsykologiska och pedagogiska perspektiv på antisemitism. Den är avsedd för grundläggande högskole- och universitetsutbildning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och med sitt tydliga fokus på skola och undervisning är den särskilt relevant för lärarutbildningen.