Karin Lövgren – författare

Konsten att gestalta individualitet, samtid och sammanhang genom olika estetiska uttryck är idag en växande praktik som balanserar mellan olika former av kommersiella och konstnärliga fält. Sådana gestaltningspraktiker bildar tillsammans det fenomen som brukar kallas mode. På senare år har mode även blivit ett forum för vetande av olika slag. Inom akademin har mode etablerat sig som ett expanderande kunskapsområde och från politiskt håll finns förhoppningar om att design-, livsstils- och upplevelseindustrin ska kunna skapa stark tillväxt för samhällsekonomin. I Öresundsregionen talas det, som på många andra platser, allt oftare om betydelsen av kultur och kreativa näringar. Här finns bland annat Nordens största modevecka liksom det första kandidatprogrammet i modevetenskap. När design och mode har blivit viktiga nyckelord i samtiden och ett betydelsefullt regionalt drivmedel för tillväxt finns ett behov av att belysa och problematisera mode som konst, materialitet, kultur och arbete. I antologin À la mode samlas nordiska forskare från olika discipliner och med ett intresse för moderelaterade företeelser i historia och nutid. Med hjälp av nedslag i pälsindustrin, bland filmidoler från 1940-talet och hos den historiska gestalten "sprätthöken" ställs frågor kring hur modets marknad kan förstås som gränsöverskridande uttrycksform, gestaltningspraktik och tillväxtmotor. Genom exempel från modefotografer och butiksinnehavare, klädkonsumenter på nätet och professionella garderobsrensare, illustreras och analyseras fenomenet mode i relation till såväl historia som nutid. Texterna i boken visar nya dimensioner av villkoren för modets olika näringar och för dem som arbetar där ur bland annat antropologiska, etnologiska, idéhistoriska och tjänstevetenskapliga perspektiv.

The Twilight novels by Stephenie Meyer have developed from a bookseries into a powerful phenomenon with an astonishing impact. Not only have the books been adapted for the screen, but they have also spawned a huge number of works by fans, readers, reviewers, and scholars. The multifaceted Interdisciplinary Approaches to Twilight brings together scholars from a variety of disciplines in order to address the key themes in the complex global phenomenon that is Twilight; a phenomenon that transcends the boundaries between continents, generations, and producers and consumers and not least between different genres and media. The authors present in-depth literary and film analyses, and shed new light on perspectives on gender, fandom, vampire fiction and the economics of the book market. Interdisciplinary Approaches to Twilight fills a void in Twilight research, and, linked by their cutting-edge research and unique theoretical and analytical perspectives, the authors compellingly map a massive global experience that speaks to the realities of contemporary culture. Stephenie Meyers Twilight började som en serie ungdomsromaner men har blivit ett växande globalt fenomen. Romanerna har filmatiserats och gett upphov till en mängd sidomaterial skapat av medieindustri, fans och recensenter. I Interdisciplinary Approaches to Twilight undersöker en tvärvetenskaplig grupp forskare nyckelteman i och kring Twilight. De kartlägger en komplex företeelse som överskrider gränser mellan kontinenter, generationer, producenter, konsumenter och medieformer och genrer. Författarna gör analyser av exempelvis genus, fankultur, bokmarknaden och vampyrfiktionen som genre. Förenade av skarpsynta teoretiska resonemang, kunnighet om populärkultur och analytiska ståndpunkter fördjupar skribenterna kunskapen om den samtida kulturella massupplevelse som är Twilight.

Begrepp som ”flicka” och ”tant” är tänjbara och ibland motsägelsefulla. De kan vara uttryck för genus, förbundna med kultur, kroppsideal, livsförlopp och normer. I Att konstruera en kvinna använder författarna flickan, tjejen, kvinnan och tanten för att skärskåda ålders- och könsordningar och tillgängliggöra forskning om kön, ålder och åldrande. Flickan ser vi oftast som ett barn, men ordet har också kommit att användas om tjejer och unga kvinnor. Tanten i sin tur har kommit att bli en symbol för ”det lilla livet” med hantverk och långkok, men även för självständighet och kritisk blick: hon söker inte behaga utan kan säga emot och visar civilkurage. Både tanten och flickan används ibland på ett åldersöverskridande och subversivt sätt. Författarna diskuterar hur kulturella föreställningar skapas och återspeglas i medierade sammanhang: i skönlitteratur, tidningar, tecknade barnfilmer, bloggar och olika populärkulturella sammanhang – men också i människors egna berättelser. Har vi idag ett uppluckrat ålderslandskap där människor är friare från normer om ”passande beteende” och kan iscensätta sina liv som de önskar utan att behöva förhålla sig till sociala tidtabeller?