Lars Lundgren – författare

Nya sociallagarna ger en komplett redovisning av de fyra lagar som socialtjänsten vilar på: Socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagarna presenteras med utförliga kommentarer. Vidare beskrivs i valda delar central lagstiftning av betydelse för socialtjänsten, t.ex. föräldrabalken, offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och hälso­ och sjukvårdslagen.

Sedan föregående upplaga har ett flertal ändringar gjorts i författningarna på socialtjänstens område. Här ska nämnas bl.a. följande.

Ett statligt stöd i form av fritidskort för barns fritidsaktiviteter har införts. Stödet i form av fritidskort får inte påverka beräkningen av försörjningsstöd enligt SoL.

Det har vidare införts utökade uppgiftsskyldigheter som ska stärka socialnämnders och vissa andra myndigheters förutsättningar att fatta korrekta beslut och förhindra felaktiga utbetalningar.

IVO har fått utökade möjligheter att ingripa mot verksamheter som inte uppfyller lagstiftningens krav, bl.a. genom att sanktionsavgifter införts och att olovliga verksamheter omedelbart ska kunna förbjudas. Vidare har den särskilda avgiften för gynnande beslut om insatser som inte har verkställts inom skälig tid höjts. Ett straffansvar för den som fortsätter att bedriva en verksamhet i strid mot ett förbud enligt LSS har införts.

För att stärka IVO:s möjlighet till en effektiv tillsyn har kommunerna fått en utökad anmälningsskyldighet till myndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller för verksamhet enligt SoL och LSS, både för verksamhet i egen regi och för verksamhet som bedrivs av privata utförare.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer – till medie­vetenskapens idétraditioner. Den här antologin både inventerar och förmedlar ett förråd av olika traditioner och texter som har haft stor betydelse för ämnet. Den är fylld av verktyg som behövs för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text, placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang, presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av original­texterna, inte att ersätta sådan läsning. Denna andra upplaga är reviderad efter de senaste forskningsrönen och utökad med fyra nya kapitel.Boken riktar sig främst till studenter och lärare i medie- och kommunikations­vetenskap med närliggande ämnen, men också till andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Boken beskriver tiden efter anläggandet av järnvägen från Kiruna C till Riksgränsen under perioden 1930-1970. Vi vill berätta om de män, kvinnor och barn som levde och verkade här. De som bosatte sig längs Linjen för att utföra det viktiga arbete som möjliggjorde driften av malmbanan. Människor som vigde sitt liv åt järnvägen. Det är människornas egna röster och bilder från denna pionjärepok som utgör kärnan i denna bok. Ett unikt material som tidigare inte är publicerat. Boken belyser även kvinnornas betydelse för familj och arbete.

Rådhuset i Stockholm fyller 100 år och firas med den här jubileumsboken. Följ med in genom portarna till en av den svenska nationalromantikens märkesbyggnader, där Stockholms tingsrätt har sin verksamhet. Möt den fornnordiska gudasagan, Filip Månssons väggmålningar och Kopparmatte, tingsnotarier, domare, rättegångsbesökare och många andra ting och människor i Stockholms rådhus under ett sekel. Författarna Ann-Sofie Arvidsson, Lena Berke, Lars Lundgren och Eva Sjölund är anställda, eller före detta anställda, vid tingsrätten och har stor kunskap om såväl byggnaden som om verksamheten. Fotografen Carl Johan Erikson har i mer än 20 år arbetat med utställningar och bokprojekt. Dessa fem personer beskriver utifrån sina specialområden både den storslagna arkitekturen och det mer vardagliga arbetet med mål och ärenden.

Idrottsmedicin innefattar kunskaper om idrottsrelaterade skador och ohälsa sett ur flera perspektiv, så som fysiologi, traumatologi, biomekanik, träningslära samt prevention och rehabilitering. Skador inom idrott är, tyvärr, vanliga och många barn och ungdomar skadar sig varje år vilket ger stora konsekvenser på vuxenlivet när det gäller deltagandet i fysisk aktivitet och idrott. En skada kan också vara predisponerande för en ny skada. Många olika faktorer påverkar risken för skada och vi kan se såväl förebyggandet av skada som rehabilitering ur ett biopsykosocialt perspektiv. Ett omhändertagande av en skadad individ bör därför ske interprofessionellt.Denna bok vänder sig till fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor, tränare och andra professioner som är involverade i idrott och/eller arbetar med idrottande individer. Boken vänder sig även till studenter inom olika vårddiscipliner på universitet och vårdhögskolor samt till tränare i utbildning eller under fortbildning.

I Sverige håller hälso- och sjukvården generellt en hög kvalitet. Bestämmelser om att alla vårdgivare ska arbeta systematiskt med patientsäkerhet finns bland annat i patientsäkerhetslagen. Trots det händer det att patienter skadas i vården eller på grund av vården. Det kan ske på grund av misstag, okunskap eller rent av vara en oundviklig följd av en behandling. I många fall har den som skadas möjlighet att få ersättning för skador och de besvär som skadorna orsakar, framför allt genom patientförsäkringen och läkemedelsförsäkringen.

I den här boken redogörs för vilka möjligheter det finns för patienter att få ersättning för skador som har orsakats i vården eller av läkemedel. Beskrivningen tydliggörs genom exempel och domar. Boken torde vara till nytta för patienter och deras företrädare, t.ex. advokater och patientföreningar samt de som arbetar med skadereglering på försäkringsbolag. Författarna har mycket goda kunskaper på området och stor erfarenhet av de olika regelverken.

Gläntas nya nummer handlar om tv. Om tv-serien som politiskt slagträ i krigets Syrien, om den nigerianska tv-industrins krampaktiga relation till Nollywood, om rumänsk tv innan, under och efter Ceaucescu och arabisk tv innan, under och efter revolutionerna 2011. Men också om lesbiska tv-serier, lacanska tv-experiment, ljuset från tv:n, ljuset från månen, tv-präster och fjärrkontroller. Numret rymmer dessutom en intervju med den tyska konstnären Hito Steyerl och en nyläsning av den amerikanska författaren David Foster Wallaces tv-kritik.