Linnea Wegerstad – författare

Den här boken ger en introduktion till straffrättens påföljdssystem. Framställningen omfattar både det regelverk som gäller och de sammanhang som påverkar påföljdsbestämningen: straffprocessen, de principer och värden som bär upp systemet, frågor om straffets funktion och rättfärdigande samt den historiska utvecklingen av påföljdssystemet. Förutom att presentera påföljdsbestämningens övergripande struktur – straffmätning och påföljdsval – behandlas även de särskilda frågor som uppstår i förhållande till unga lagöverträdare, påföljder vid allvarlig psykisk störning och internationell verkställighet av straff.Påföljdsbestämning är en värdefull resurs för såväl studenter som praktiker och är skriven för den som vill få en helhetsbild av påföljdsbestämningens grunder och sammanhang.

Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och könsdiskriminerande praktiker har över tid fått alltmer uppmärksamhet. Kraven och förväntningarna på världens stater, inte minst de relativt sett så jämställda nordiska länderna, att åtgärda problemen är stora. Lagstiftning är ett medel som staterna har till sitt förfogande. Rättens betydelse, dess möjligheter och tillkortakommanden i relation till ojämställdhet och diskriminerande praktiker är temat för denna antologi. I nitton artiklar av danska, finska, norska och svenska forskare verksamma inom fältet kjønn og rett, diskuteras sambandet mellan kön och rätt under fyra aktuella teman, alla med förändring i fokus. De tre första rör förändringar i samhället och i rätten, såsom i förståelsen av kön och dess betydelse för rätten till jämställdhet och ickediskriminering, förändringar i välfärdsstaten och förändrade gränser mellan det offentliga och det privata. Det sista temat behandlar förändringar i forskningsfältet som sådant. Bidragen bygger på presentationer från konferensen Kjønn og rett teori og metode som hölls på Sommarøy utanför Tromsø i november 2009. Antologin ger en översikt över forskningsfältet idag, hur det har utvecklats under de drygt fyrtio år som det funnits som en del av den nordiska rättsvetenskapen och vilka frågor som är angelägna att studera vidare för morgondagens forskning.

I den här doktorsavhandlingen undersöker Linnea Wegerstad hur sexualbrott urskiljs från andra typer av våld och kränkningar i straffrätten. Författaren utforskar hur sedlighetsbrott blev till sexualbrott under första hälften av 1900-talet och hur ett särskilt skyddsvärt intresse då skapades: den sexuella integriteten. Genom att också undersöka lagstiftningsreformer från brottsbalkens tillkomst år 1965 till 2013 års sexualbrottsreform synliggör avhandlingen motstridigheter kring vad som bör rymmas i den sexuella integriteten. Vidare utforskar författaren hur sexualbrotten skapas genom att ta utgångspunkt i brottet sexuellt ofredande. En analys av domstolsavgöranden rörande sexuellt ofredande visar att en handlings sexuella karaktär ofta är något som är underförstått i straffrätten. Men när frågan ställs på sin spets är det gärningspersonens motiv och avsikt som blir avgörande för om en handling är ett sexuellt ofredande.

Brott är straffbelagda gärningar som är beskrivna i lag eller annan författning. Men för den som vill förstå innebörden av en brottsdefinition räcker det sällan att läsa lagtexten. Lagen blir begriplig först när den sätts in i ett sammanhang. Om brotten är en lärobok i den svenska straffrättens speciella del. Ett stort antal brottstyper både i och utanför brottsbalken presenteras tematiskt och analyseras i ljuset av aktuell forskning. Genomgående behandlas skyddsintressen, bestämmelsernas uppbyggnad utifrån begrepp och rekvisit samt de tolkningsproblem som kan uppstå när abstrakta regler ska tillämpas på konkreta gärningar. Boken är skriven för juridikstudenter, men vänder sig till alla som vill veta vad som är kriminaliserat och hur. Om brotten är skriven av Gustaf Almkvist, Malou Andersson, Anna Sonnsjö Andersson, Tova Bennet, Annika Suominen, Erik Svensson och Linnea Wegerstad. Samtliga författare är verksamma som lärare och forskare i straffrätt vid de juridiska fakulteterna i Lund, Stockholm och Uppsala.