Ida Börjel – författare

Publikationen Hem rymmer en dokumentation av utställningen med samma namn som visar över hundra verk ur Malmö Konstmuseums samlingar av konst, konsthantverk och design. Tillsammans utgör de en konstellation av olika berättelser om vad ett hem kan vara. Den leder oss in i hemmets olika rum. Rum för minnen, rum för omsorg, rum som har slutit sig, rum mellan världar och rum där tryggheten har satts ur spel.  Texterna är skrivna av curatorerna Malin Forssell, Anna Johansson och Anne Thomasen och ett rikt bildmaterial med verk av konstnärer som Karin Mamma Andersson, Nina Beier, Nadine Byrne, Meta Isæus-Berlin, Linnéa Carlsson, Charlotte Gyllenhammar, Caroline Harrius, Gustaf Helsing, Annika Elisabeth von Hausswolff, Carl Fredrik Hill, Berit Lindfelt, Britta Marakatt- Labba, Carl Larsson, Maria Miesenberger och Per Wizén m.fl.  Nyskrivna texter av Ida Börjel, Carsten Schjøtt Philipsen och Katarina Wadstein MacLeod bidrar med poetiska, teoretiska och historiska inblickar som vidgar och fördjupar förståelsen av hemmet som plats och idé. Hem är en del av en metodik på Malmö Konstmuseum där historiska och samtida verk ur samlingen ställs i dialog för att belysa aktuella samhällsfrågor och skapa en grund för nya perspektiv och inblickar.    The Home exhibition is an exploration of the rooms we live in rooms for memories and rooms for caregiving, rooms for withdrawing from society and rooms caught between two worlds, and rooms where the sense of safety has been upended. Home includes more than a hundred works from Malmö Art Museum´s collection of art, crafts and design.  Together they form a constellation of different stories about what a home can be. The catalogue includes a documentation of the exhibition with essays written by the curators Malin Forssell, Anna Johansson and Anne Thomasen and a wealth of photographs of works by artists such as Karin Mamma Andersson, Nina Beier, Nadine Byrne, Meta Isæus-Berlin , Linnéa Carlsson, Charlotte Gyllenhammar, Caroline Harrius, Gustaf Helsing, Annika Elisabeth von Hausswolff, Carl Fredrik Hill, Berit Lindfelt, Britta Marakatt- Labba, Carl Larsson, Maria Miesenberger and Per Wizén. A new monologue by Ida Börjel and new essays by Carsten Schjøtt Philipsen and Katarina Wadstein MacLeod contribute poetic, theoretical and historical views that broaden and deepen our understanding of the home as a place and an idea.  The Home exhibition is one element of a methodology at Malmö Art Museum in which contemporary works from the collection are combined to create a dialogue that illuminates topical social issues and establishes a basis for new perspectives and insights.

Konsumentköplagen: juris lyrik är verkligen någonting så ovanligt i dagens svenska litteratur som en bok om auktoritet: ”Eftersom auktoriteten alltid kräver lydnad uppfattas den ofta felaktigt som en form av makt eller våld. Men auktoriteten utesluter tvång genom yttre medel; när våld används har auktoriteten sviktat.” Makt, auktoritet, uttalsmandat… I Konsumentköplagen: juris lyrik kunde man hävda att hur och var någonting sägs är större än vad som sägs; ordet är inte fritt, utan har att verka i det redan skrivna eller sagda. Om frågetecknet verkade i Sond (Börjels debutbok), om åsiktsmaskineriets utropstecken verkade i Skåneradio (Börjels andra bok), så verkar punkten i Konsumentköplagen: juris lyrik. Normativt eller deskriptivt? Snarare performativt: ”Lagen iscensätts varje gång den aktiveras.” Å ena sidan frågor om maktmanipulation (straff, censur, härskartekniker), om pondus och status (exemplifierade genom användningen av paragraftecken, citat från främmande språk och källor, tal i ”absoluta” termer, etc.), om uttalanden som inte skall kunna ifrågasättas, förvaltande av makt och auktoritet. Å andra sidan jagets nödvändiga misslyckande att förkroppsliga lagen; en lagtext har inget jag, lagen är ingen person, annat än i religiösa eller Lyriska texter (poeten som Gud...), och en sådan text är inte Ida Börjels Konsumentköplagen: juris lyrik, som istället öppnar för sårbarhet, frågor och förhandlingar. Med Beckett: ”fail again, fail better”.

I nya numret frågar vi oss vad Lena Adelsohn Liljeroth har med Tupacs vålnad att göra? Och den nya rättegången mot Sokrates med fascisternas frammarsch i Grekland? Hur gick det till när vänsteraktivister utmålades som det verkliga hotet efter Breiviks dåd? Vad ska man göra med alla saker och ting på Europas museer? Hur många ord säger en bild?

Sju författare som alla levt i exil i Sverige som fristadsförfattare. I Fria ord på flykt bidrar de med texter utdrag ur romaner, dikter, artiklar samt genom samtal med svenska kollegor. Samtal om erfarenheterna, texten, poetik, politik och språk. Det är texter som rör sig mellan poesi och personliga berättelser, arabisk dikttradition och belarusisk dokumentärromankonst. Samtal som behandlar så vitt skilda ämnen som poesi och frihet, livet i exil, georgisk performancedikt, Ibsen, feministisk aktivism, sovjetmänniskan och internetaktivism. Författarna, poeterna och journalisterna har alla stått emot repression och förföljelse och fortsatt att skriva och uttrycka sina åsikter. Därför har de inte bara utsattheten gemensamt, utan även ett oerhört mod och framförallt exilen. Möt och läs Svetlana Aleksijevitj, Parvin Ardalan, Faraj Bayrakdar, Jesper Bengtsson, Ida Börjel, Ingrid Elam, Henrik C Enbohm, Pär Hansson, Li Jianhong, Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Cato Lein, Herta Müller, Taslima Nasrin, Anisur Rahman, Zurab Rtveliashvili och Jenny Tunedal.

Ringa hem är en dokumentärdikt, som bygger på ryska soldaters telefonsamtal hem från frontlinjerna i Ukraina under den ryska invasionen 2022. Samtalen har avlyssnats, tran­skriberats och offentliggjorts på internet av den ukrainska underrättelse­tjänsten. De finns nu tillgängliga på flera språk och i flera olika sammanhang; merparten av dem har till exempel översatts av till engelska av Dmitri Masinski och publicerats på hans site www.wartranslated.com . I Ringa hem har ett urval av dessa ljudupptagningar översatts vidare till svenska, tolkats och varsamt redigerats till dokumentära dikter. Det rör sig om samtal till den närmaste familjen: soldaterna har ringt till mamma, till pappa, till mormor, till sin partner eller fru. I förordet till boken, »Ondskans uppriktighet«, sätter den ryske författaren Sergej Lebedev in den ryska krigföringen i Ukraina i ett längre politiskt sammanhang. Övergreppen i Ukraina – från massgravarna i Butja till förstörelsen av Mariupol – är, skriver han, ett eko av de krigsförbrytelser som begicks under de två Tjetjenienkrigen på nittio- och början av nollnolltalet, förbrytelser som förblivit ostraffade. Både Tjetjenienkrigen och Ukrainakriget hör hemma i den ryska kolonialismens historia. Samtalen från fronten utgör, skriver han »en våldets krönika, ett mycket viktigt tidsdokument detta år 2022 efter Kristi födelse − året då det nya europeiska storkriget bröt ut«. I efterordet »Offerharar i spegelsalen« följer Ida Börjel hack i häl den hare, som i mödrarnas samtal så ofta skymtar fram som smeknamn på sönerna vid fronten. Via haren i Velimir­ Chlebnikovs antikrigspoesi och haren som trickster­figur i folklore och kulturhistoria leder spåren fram till den moderna ryska propagandans metoder och språkbruk – ett språk som både möjliggjort och nu försvarar det pågående ryska folkmordet i Ukraina. Ett folkmord som vi enligt folkrätten är skyldiga att gripa in för att förhindra.

Det här numret av Glänta försöker närma sig domstolarnas förändrade och allt viktigare politiska roll. En utveckling som ibland beskrivs som juridifiering, ibland som en framväxande juristokrati. Men vad betyder det att juridiken alltmer framstår som samhällets främsta konfliktlösningsmetod?