Mia-Marie Hammarlin – författare

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Bringing together studies from across the Nordic region, this book examines the challenges brought by the COVID-19 pandemic, with a particular focus on vaccine hesitancy. Shedding light on the political tensions that emerged as a result of the pandemic and the debates that ensued both within and between the Nordic nations, it investigates the vociferous discussions surrounding the COVID-19 vaccines and their presumed negative side effects through the lens of trust; trust in and between the neighbouring countries, in healthcare systems, fellow citizens, and experts; in public authorities, politicians, researchers, journalists, and pharmaceutical companies. The first volume to explore vaccine hesitancy in the Scandinavian context, this ground-breaking volume offers fresh perspectives on vaccine scepticism not as a form of ignorance or lack of knowledge, but as a manifestation of a more fundamental lack of faith in modern government and science. As such, it will appeal to scholars of sociology, politics, anthropology, media studies, communication and cultural studies with interests in public health, popular and political discourse and questions of public trust.The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

Bringing together studies from across the Nordic region, this book examines the challenges brought by the COVID-19 pandemic, with a particular focus on vaccine hesitancy. Shedding light on the political tensions that emerged as a result of the pandemic and the debates that ensued both within and between the Nordic nations, it investigates the vociferous discussions surrounding the COVID-19 vaccines and their presumed negative side effects through the lens of trust; trust in and between the neighbouring countries, in healthcare systems, fellow citizens, and experts; in public authorities, politicians, researchers, journalists, and pharmaceutical companies. The first volume to explore vaccine hesitancy in the Scandinavian context, this ground-breaking volume offers fresh perspectives on vaccine scepticism not as a form of ignorance or lack of knowledge, but as a manifestation of a more fundamental lack of faith in modern government and science. As such, it will appeal to scholars of sociology, politics, anthropology, media studies, communication and cultural studies with interests in public health, popular and political discourse and questions of public trust.The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

Teorierna kring utbrändhetens orsaker är många. Men få undersökningar intresserar sig för den levda erfarenheten av detta syndrom. I denna bok får vi möta människor som har mått mycket dåligt, men som genom livskrisen funnit ny mening i sitt liv för lika mycket som sjukdomen stänger dörrar så kan den också öppna vägen in i nya, tidigare outforskade rum. Mia-Marie Hammarlin är etnolog vid Lund

Lyckas medier rätta och ge upprättelse när de felat? Hur bra är medier på att rätta till det som brustit? Rätta på riktigt är en skrift om hur mediernas processer för rättelser och upprättelser fungerar. Och om hur de kan förbättras. Här kommer de drabbade till tals - men också ansvariga för medier och för medieetik.Vi presenterar dessutom en unik studie av hur de som framgångsrikt anmält publiceringar till Pressombudsmannen och Granskningsnämndens för radio och TV ser på hur medierna och de medieetisk systemen ger upprättelse.