Redan nu men ännu inte. Kristen tro bär på ett löfte och ett hopp om att Gud fortsatt verkar med sin skapelse. Och detta handlande kan vi ana glimtvis. Tanken ger tröst och kraft att kämpa vidare men den är också utmanande. Uttrycket redan nu men ännu inte pekar samtidigt framåt. I kristen tro finns också ett löfte och ett hopp om att det som nu är sakernas tillstånd inte kommer vara så för alltid. När Guds rike bryter in helt och fullt ska en ny världsordning etableras, outgrundlig för oss här och nu, men som står i kontinuitet med Guds tidigare handlande. 

Vad betyder det att leva i denna spänning mellan den värld som nu är och den som ska komma? Hur ska vår roll i världen här och nu se ut? Vad betyder våra handlingar och vårt sätt att leva i ett eskatologiskt perspektiv? För att få ett grepp om synen på dessa viktiga frågor bad Svenska kyrkans teologiska kommitté ett antal stiftsteologer och deras kollegor att diskutera detta. Svaren delgavs sedan ett antal forskare som fick bearbeta frågorna utifrån sina respektive forskningsfält. Resultatet blev denna bok där exegetiska, kyrkohistoriska, etiska och teologiska resurser bidrar till en fördjupad reflektion över framtidsfrågorna i vardagen i kyrka och samhälle. 

För att hantera en framtid som på många sätt ter sig dyster och övermäktig, behöver det finnas röster som ingjuter mod och motverkar hopplöshet. Kristen tro och tradition kan härbärgera den komplexitet som det innebär att vara människa tillsammans med andra och i relation till jorden, där allt som sker i nuet samtidigt är en rörelse mot det som ska komma.

Författare: Lovisa Nyman, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (red), Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet (red), Fredrik Lindström, professor emeritus i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet, Björn Vikström, professor i systematisk teologi, Åbo universitet, Werner Jeanrond, professor emeritus i systematisk teologi vid universitetet i Oslo, Michael Nausner, forskare i systematisk teologi på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, Elisabeth Gerle, professor emerita i etik vid Lunds universitet och Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi vid Uppsala universitet. 

Boken Tro hopp och strävan - Gudsriket som tröst och motiv för handling är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Det spelar roll hur vi föreställer oss Gud, inte bara för trosgemenskaper utan också för hur människor i största allmänhet gestaltar sina liv på vår sårbara jord. Gudsbilder kan förändra världen. Det har mänskligheten erfarit genom alla tider. 

I denna bok reflekterar teologer och religionsvetare över vilka konsekvenser olika föreställningar om Gud har för samhället i stort. Vad föreställer vi oss att gudsbilder gör? Hur utmanar de oss? Vid sidan om bibliska och klassiska teologiska perspektiv görs här djupdykningar i kultur och konst, tro och vetande, kroppslighet och inkarnation, queer- och ekoteologi.

Medverkande: Tomas Axelson, Thomas Ekstrand, Carola Envall, Maria Essunger, Mohammad Fazlhashemi, Ulrica Fritzson, Cristina Grenholm, Hanna Hartell, Laura Hellsten, Lina Langby, Oliver Li, Hanna Liljefors, Stefan Lindholm, Michael Nausner, Niklas Nenzén, Carola Nordbäck, Fredrik Portin, Katja Stroeven, Carina Sundberg, Maria Södling, Peder Thalén, Linn Marie Tonstad, Katarina Westerlund och Susanne Wigorts Yngvesson.

Boken Gudsbilder i förändring är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Att begrepp som postfaktisk och alternativa fakta har vunnit insteg i vår vokabulär vittnar om sanningens ambivalenta status i samtiden. Vem kan idag göra anspråk på att äga sanningen? Står sanningen att finna utanför kulturen eller är den av nödvändighet en social konstruktion som tjänat vissa syften? I detta nummer utforskar författarna sanningsbegreppets förändrade villkor i en tid av växande demokratiskt underskott, filterbubblor , pandemier och hotande klimatkollaps. Tidens tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv.

Redan nu men ännu inte. Kristen tro bär på ett löfte och ett hopp om att Gud fortsatt verkar med sin skapelse. Och detta handlande kan vi ana glimtvis. Tanken ger tröst och kraft att kämpa vidare men den är också utmanande. Uttrycket redan nu men ännu inte pekar samtidigt framåt. I kristen tro finns också ett löfte och ett hopp om att det som nu är sakernas tillstånd inte kommer vara så för alltid. När Guds rike bryter in helt och fullt ska en ny världsordning etableras, outgrundlig för oss här och nu, men som står i kontinuitet med Guds tidigare handlande. 

Vad betyder det att leva i denna spänning mellan den värld som nu är och den som ska komma? Hur ska vår roll i världen här och nu se ut? Vad betyder våra handlingar och vårt sätt att leva i ett eskatologiskt perspektiv? För att få ett grepp om synen på dessa viktiga frågor bad Svenska kyrkans teologiska kommitté ett antal stiftsteologer och deras kollegor att diskutera detta. Svaren delgavs sedan ett antal forskare som fick bearbeta frågorna utifrån sina respektive forskningsfält. Resultatet blev denna bok där exegetiska, kyrkohistoriska, etiska och teologiska resurser bidrar till en fördjupad reflektion över framtidsfrågorna i vardagen i kyrka och samhälle. 

För att hantera en framtid som på många sätt ter sig dyster och övermäktig, behöver det finnas röster som ingjuter mod och motverkar hopplöshet. Kristen tro och tradition kan härbärgera den komplexitet som det innebär att vara människa tillsammans med andra och i relation till jorden, där allt som sker i nuet samtidigt är en rörelse mot det som ska komma.

Författare: Lovisa Nyman, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (red), Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet (red), Fredrik Lindström, professor emeritus i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet, Björn Vikström, professor i systematisk teologi, Åbo universitet, Werner Jeanrond, professor emeritus i systematisk teologi vid universitetet i Oslo, Michael Nausner, forskare i systematisk teologi på Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, Elisabeth Gerle, professor emerita i etik vid Lunds universitet och Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi vid Uppsala universitet. 

Boken Tro hopp och strävan - Gudsriket som tröst och motiv för handling är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Det spelar roll hur vi föreställer oss Gud, inte bara för trosgemenskaper utan också för hur människor i största allmänhet gestaltar sina liv på vår sårbara jord. Gudsbilder kan förändra världen. Det har mänskligheten erfarit genom alla tider. 

I denna bok reflekterar teologer och religionsvetare över vilka konsekvenser olika föreställningar om Gud har för samhället i stort. Vad föreställer vi oss att gudsbilder gör? Hur utmanar de oss? Vid sidan om bibliska och klassiska teologiska perspektiv görs här djupdykningar i kultur och konst, tro och vetande, kroppslighet och inkarnation, queer- och ekoteologi.

Medverkande: Tomas Axelson, Thomas Ekstrand, Carola Envall, Maria Essunger, Mohammad Fazlhashemi, Ulrica Fritzson, Cristina Grenholm, Hanna Hartell, Laura Hellsten, Lina Langby, Oliver Li, Hanna Liljefors, Stefan Lindholm, Michael Nausner, Niklas Nenzén, Carola Nordbäck, Fredrik Portin, Katja Stroeven, Carina Sundberg, Maria Södling, Peder Thalén, Linn Marie Tonstad, Katarina Westerlund och Susanne Wigorts Yngvesson.

Boken Gudsbilder i förändring är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.

Att begrepp som postfaktisk och alternativa fakta har vunnit insteg i vår vokabulär vittnar om sanningens ambivalenta status i samtiden. Vem kan idag göra anspråk på att äga sanningen? Står sanningen att finna utanför kulturen eller är den av nödvändighet en social konstruktion som tjänat vissa syften? I detta nummer utforskar författarna sanningsbegreppets förändrade villkor i en tid av växande demokratiskt underskott, filterbubblor , pandemier och hotande klimatkollaps. Tidens tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv.