Mikael Mogren – författare

Efter tio år som biskop ger sig Mikael Mogren ut på spaning efter de fotspår kristen tro lämnat under århundradena för att se vad det kristna kulturarvet kan ha fått betyda. Resan går via arkitektur, konst, högtider, traditioner, vetenskap och idéhistoria. Ändå är det människorna som står i centrum. Alla de som verkat genom tiderna och ligger bakom det vi idag kan åtnjuta frukterna av. 

I en svindlande resa genom tiden får vi möta välfärdsstatens grundare Johannes Rudbeckius och hans hustru Malin, kvinnan som 1790 målats på bergsmansgårdens vägg med ett bibelord som rimmar väl med den skrift kvinnorörelsens portalfigur Mary Wollstonecraft publicerat samma år, Hjalmar Bergman som i sin romantrilogi brottas med Jobsfrågan, hemmafrun på Närkeslätten som möter de himmelsk sjungande donkosackerna och många andra. 

Fram träder landgångar in mot en större berättelse som går djupare än kungalängder och storpolitik. Berättelserna bildar en lång kedja av liv med generationer som samlats och hämtat kraft i Guds ord och sakrament. Traditioner och relationer som befruktat varandra genom århundradena. Ett sammanhang som kan ge stöd och tröst också åt oss i vår tid.

Boken Vi är inte övergivna vänder sig till den som är intresserad av kristet kulturarv, idéhistoria och berättelserna som format Sveriges andliga och samhälleliga utveckling – från historiskt intresserade kyrkobesökare till präster, pedagoger och kulturintresserade läsare.

Många jag möter, ibland även jag själv och ofta vårt samhälle i stort, förefaller på olika sätt känna sig övergivna. Det beror många gånger på händelser i världen och i det egna livet. Kanske är det också fler än jag som upplever att när den kristna trons starka berättelser och självklara sammanhang trängs undan, eller tynar bort, då blir det ödsligt. – Biskop Mikael Mogren

Boken är illustrerad av Lee Widegren Lundin som är illustratör och yrkesverksam som arkeolog. Hen har ett stort intresse för kulturhistoria, mytologi och fantasy. Widegren Lundin är boende och verksam i Dalarna. 

Vårt sätt att leva hotar i värsta fall människans överlevnad. Den typ av samhälle som vi nu lever i kan inte bestå. Det bygger på att vi för­brukar Jordens begränsade resurser och dessutom förstör vår egen livsmiljö. Vår ständiga inriktning mot materiell tillväxt som idag leder till allt högre förbrukning och allt större miljöförstörelse tycks inte förenlig med de naturgivna förutsättningarna på Jorden. Vårt samhälle kommer därför i grunden att förändras, vare sig vi vill det eller ej.

När vi tär på Jordens resurser berövar vi kanske framtida generationer möjligheter att alls kunna leva som människor. Är vi på väg att förändra den miljö som ger oss mat och andra livsnödvändigheter så mycket att förutsättningarna för mänskligt liv försvinner? Att vår art dör ut, som många andra arter gjort före oss? Sådana frågor måste ställas. Misstanken att det finns en sådan risk gör att grundläggande frågor väcks om vår existens alltså frågor som verkligen är existentiella.

Många hoppas att den mänskliga förmågan att hitta nya lösningar på de svårigheter som dyker upp skall bemästra framtida bekymmer. Man hyser tilltro till teknisk utveckling, ändrade personliga livsstilar, globala överenskommelser om hänsyn till de planetära gränserna och liknande. Vi, som skrivit denna bok tror att sådana försök för att verkligen lyckas måste förankras i gemensam eftertanke kring hur världen faktiskt fungerar. Vi menar att dagens situation utmanar våra sätt att tolka den mänskliga existensen och dess villkor. Vår bild av världen och av oss själva behöver ifrågasättas och begrundas på djupet.

100 frågor om Gud och 200 svar är en bok med en samling frågor om Gud och kristen tro. Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, har fått många frågor genom åren och här har han samlat 100 av dem. I boken besvarar han alla frågor med ett mycket kort svar och ett lite längre svar. 100 frågor och 200 svar!

Avgud, det låter gammaldags, finns det idag? Treenig? Är Gud tre? Vad har Jesus med Gud att göra? Jesus och Kristus, är det samma person? Varför finns det olika religioner? Räcker det inte med en? 100 frågor om Gud och 200 svar är en liten katekes för vår tid!

Efter tio år som biskop ger sig Mikael Mogren ut på spaning efter de fotspår kristen tro lämnat under århundradena för att se vad det kristna kulturarvet kan ha fått betyda. Resan går via arkitektur, konst, högtider, traditioner, vetenskap och idéhistoria. Ändå är det människorna som står i centrum. Alla de som verkat genom tiderna och ligger bakom det vi idag kan åtnjuta frukterna av. 

I en svindlande resa genom tiden får vi möta välfärdsstatens grundare Johannes Rudbeckius och hans hustru Malin, kvinnan som 1790 målats på bergsmansgårdens vägg med ett bibelord som rimmar väl med den skrift kvinnorörelsens portalfigur Mary Wollstonecraft publicerat samma år, Hjalmar Bergman som i sin romantriologi brottas med Jobsfrågan, hemmafrun på Närkeslätten som möter de himmelsk sjungande donkosackerna och många andra. 

Fram träder landgångar in mot en större berättelse som går djupare än kungalängder och storpolitik. Berättelserna bildar en lång kedja av liv med generationer som samlats och hämtat kraft i Guds ord och sakrament. Traditioner och relationer som befruktat varandra genom århundradena. Ett sammanhang som kan ge stöd och tröst också åt oss i vår tid.

Boken Vi är inte övergivna vänder sig till den som är intresserad av kristet kulturarv, idéhistoria och berättelserna som format Sveriges andliga och samhälleliga utveckling – från historiskt intresserade kyrkobesökare till präster, pedagoger och kulturintresserade läsare.

Många jag möter, ibland även jag själv och ofta vårt samhälle i stort, förefaller på olika sätt känna sig övergivna. Det beror många gånger på händelser i världen och i det egna livet. Kanske är det också fler än jag som upplever att när den kristna trons starka berättelser och självklara sammanhang trängs undan, eller tynar bort, då blir det ödsligt. – Biskop Mikael Mogren

Boken är illustrerad av Lee Widegren Lundin som är illustratör och yrkesverksam som arkeolog. Hen har ett stort intresse för kulturhistoria, mytologi och fantasy. Widegren Lundin är boende och verksam i Dalarna. 

Hemma i heliga rum ger referenser till kulturhistoria, vardagsliv och kristen tro. Kapitlen är som intensiva samtal med associationer till kultur- och kyrkohistoria. Texten är personlig och rakt på.

Vad är det att fira gudstjänst och varför gör vi som vi gör? Vad betyder kyrkorummet för mig och andra?

”Det går att beskriva gudstjänster på många sätt. Några skulle säga att det är ett totalkonstverk, andra att det är som en symfoniorkester med många olika instrument. Vad man än säger går det inte att komma ifrån att gudstjänst är något vi gör tillsammans. Den uppstår när vi lämnar vår privatzon för att tillsammans med andra vända oss mot Gud.”, skriver författaren Mikael Mogren i Hemma i heliga rum.

Barn mellan 6 och 12 år ställer frågor till biskop Mikael Mogren om livet, döden och allt däremellan.

Förutom att Mikael Mogren svarat på barnens kluriga frågor har han också ställt frågor tillbaka som skapar samtal, snarare än frågor och svar.

Varför har prästen så konstiga kläder präglas av värme och humor men också av ett underliggande allvar. Boken passar utmärkt som utgångspunkt för samtal med barn och ungdomar men är också ett sätt att få inblick i barn och ungdomars funderingar om tro och liv.

Kunde Jesus trolla? Vad händer efter att man har dött? Varför finns det mobbare?

Mitt under brinnande världskrig vigs John Cullberg (1895 1983) till biskop. Han är en då en uppmärksammad religionsfilosof med konservativ politisk förankring. Redan under 1920­-talet startar Cullberg sin akademiska karriär och blir doktor i både filosofi och teologi och han förblir religionsfilosof livet ut. Efter att ha varit församlingspräst blir John Cullberg 1940 biskop i Västerås stift (1940 1962). Som biskop bekämpar han partipolitiseringen av Svenska kyrkan, stöder ett ökat engagemang och inflytande för lekmännen, röstar för att kvinnor ska få prästvigas och ger hårt arbetande högkyrkliga präster sitt stöd. John Cullberg är samtidskritiker, både när det gäller kyrka och samhälle, och som uppmärksammad debattör drar han fulla hus. Cullberg kan kritisera vad han anser vara demokratins avigsidor men är också socialt engagerad i Sverige och utomlands. Han driver frågor om internationellt bistånd och är till exempel medlare i Cypernkrisen. Boken John Cullberg. Biskop, religionsfilosof och samtidskritiker är det första arbetet som presenterar en av de mest intressanta och komplicerade kyrkoledarna i Svenska kyrkan. I boken bidrar dryga dussinet författare till en spännande framställning av biskop Cullbergs insatser för Västerås stift, för Svenska kyrkan och för den världsvida kyrkan.

Sven-Erik Brodd: Biskopen som filosof, kritiker och klerk. Libertas ecclesiae (Om ecklesiologi och politisk teori i John Cullbergs teologi). John Cullbergs bibliografi 1918 1975, med inledningJonas Jonsson: John Cullberg: Konturer av ett liv I. John Cullberg: Konturer av ett liv II. John Cullberg: Konturer av ett liv III. John Cullberg: Konturer av ett liv IV. John Cullberg: Konturer av ett liv VInga Sanner: John Cullberg och kulturidealismenBirgitta Brodd: John Cullbergs uppfattning om demokrati och dess utveckling. Debatten om John Cullbergs hållning till demokrati och nazismTorbjörn Aronsson: John Cullberg, Svensk tidskrift och högern i demokratins genombrottstidGunnar Weman: John Cullberg och gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstBo Hansson: John Cullbergs syn på verklighetKarin Johannesson: På jakt efter en skapelseförankrad kristologiJohan Cullberg: Pappa och familjenMikael Mogren: Arvet efter John Cullberg i Västerås stift